Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1337-1338 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boufflers [boflär], Stanislas chevalier de B. - Bouffon - Bougainville - Bougainville [bogävi'l], Louis Antoine de - Bougainvillea [bogäng-], bot. Se Nyctaginaceæ - Boughton [bå'tn], George Henry - Bougie - Bougie - Bougie - Bougival - Bougre - Bouguer [boge], Pierre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksständerna, men emigrerade 1792 och återvände först
1800. B. blef 1804 medlem af franska institutet
och dog 1815 som konservator vid "Bibliothèque
mazarine". Hans dikter, som nästan alla bära vittne
om den lättsinniga andan under Ludvig XV:s tidsålder,
utkommo samlade 1817 (Œuvres complètes). Mest
bekant blef han genom berättelsen La reine de Golconde
(1761), sedan bearbetad till opera.

Bouffon [bofE’], fr. (af bouffer, uppblåsa kinderna
på ett putslustigt sätt), gyckelmakare, pajas. Jfr
Buffo. – Bouffonneri, tokeri, lustigt upptåg, fars.

Bougainville [bogävi’1], den nordligaste och största
ön i Salomo-arkipelagen, ö. om Nya Guinea, genom
Bougainville-sundet i s. skild från ön Choiseul,
har jämte den närliggande lilla ön Buka en areal af
10,000 kvkm. ön är tätt befolkad, bördig, skogrik och
bergig (Balbi, 3,070 m.) och har äfven två verksamma
vulkaner. På sydvästra kusten ligger den trygga
Gasellhamnen, ön, som upptäcktes 1768 af Bougainville,
tillhör sedan 1886 Tyska riket.

Bougainville [bogävi’1], Louis Antoine de, fransk
sjöfarare, f. 1729, var först parlamentsadvokat och
blef, sedan han utgifvit <i>Traité du calcul intégral
(2 bd, 1754–56), attaché i London, deltog 1756 i
amerikanska kriget och gjorde, efter sin återkomst,
fälttåget i Tyskland 1761. År 1763 gick han med
en fregatt till Falklandsöarna och grundade där
en fransk koloni, som dock snart afträddes till
Spanien.

1766–69 ledde han den första af fransmän
företagna resan omkring jorden. Hans Description
d’un voyage autour du monde (2 bd, 1771–72) riktade i
betydlig mån det geografiska vetandet, särskildt hvad
Stilla oceanens övärld beträffar. Under amerikanska
frihetskriget anförde B. såsom eskaderchef en del af
den franska hjälpflottan och kämpade därunder mot
Hood vid Martinique. Han blef 1796 medlem af franska
institutet, sedan också af senaten. Död 1811. Jfr
Pascal, "Essai historique sur la vie et les ouvrages
de B." (1831).

Bougainvillea [bogän,-], bot. Se Nyctaginaceæ.

Boughton [bå’tn], George Henry, engelsk målare,
f. 1833 nära Norwich i England, växte upp i Amerika,
besökte London 1853 och idkade målarstudier i
Frankrike 1859–61, hvarefter han bosatte sig i
London. B:s genrebilder i landskapsomgifning utmärka
sig för djup känsla och mjuk kolorit. Här må nämnas
Puritaner i Nya England på väg till kyrkan, Julmorgon
i Bretagne och Majmorgon på ön Wight.

Bougie [bo j i], fr., kir., instrument, som införes i
urinröret, då man vill undersöka detsamma eller vidga
däri befintliga förträngningar (strikturer). Det ämne,
hvaraf sådana instrument tillverkas, har, liksom deras
form, under tidernas lopp växlat ganska mycket. Det
har utgjorts af vax eller egentligen af
vaxadt och sammanrulladt linne, af plåsterduk,
tarmsträngar, uppmjukadt elfenben, kautsjuktyg
eller guttaperka. Fransmännen sammanfatta ofta under
benämningen bougie alla slags sonder, som införas i
urinröret; men i Sverige, liksom i de flesta andra
länder, benämnas de hårda bougierna hellre katetrar
eller rätt och slätt sonder, ja äfven de mjukare,
elastiska bougierna kallas, om de äro ihåliga,
katetrar. Numera begagnas knappt andra bougier
– i ordets inskränktare bemärkelse – än de, som
förfärdigats af vax- eller kautsjuktyg. Formen växlar
förnämligast med afseende på volymen, krökningen och
spetsen. Volymen eller kalibern kan vara fin som en
gröfre tråd eller hafva 1 centimeter diameter. Dessa
instrument kunna vara alldeles raka, hvilket
vaxbougierna alltid äro, eller krökta i större
eller mindre båge eller mera tvärt. Spetsen kan vara
afrundad, konisk eller försedd med en olivformad
knapp. De mjuka bougierna äro vid behandlingen af
strikturer obetingadt att föredraga framför de hårda,
emedan deras införande är mindre smärtsamt och man med
dem svårligen kan åstadkomma någon skada på rörets
väggar; men tillfällen gifvas, då de ej låta införa
sig, och man måste då taga sin tillflykt till de hårda
instrumenten. Rsr.*

Bougie [bo j i], arab. Budsjajah, befäst
arrondissemangshufvudstad i algeriska
dep. Constantine, vid Bougie-viken, 178
km. ö. om Alger. 8,713 inv. (1901). Muhammedansk
vallfärdsort. Utmärkt ankargrund. B. har
en kyrka, flera moskéer, kaserner, en
arsenal och sjukhus. Ändpunkt för järnvägen
B.–Beni-Mansur. Tillverkning af kalk och cement,
handel med olja, kork, spannmål och vin. I närheten
ligga de varma järnkällorna vid Fermaia och de heta
källorna vid Hammam beni Sermen. – B. är romarnas
Saldæ. I 5:e årh. eröfrades det af Geiserik, som
omgaf det med en mur och gjorde det till hufvudstad i
vandalernas rike. 708 besattes det af araberna, och i
10:e årh. blef det säte för hammaditernas dynasti,
under hvilken det var den största handelsstaden på
norra Afrikas kust ("Lilla Mekka"). 1152 kom B. till
Marokko och 1240 till Tunis. Sedermera blef det
röfvarnäste. 1510 eröfrades det af spanjorerna, som
1555 måste lämna det till pasjan af Alger. 1833 intogs
det af fransmännen, men var då blott en eländig by.

Bougie [bo j i], flod i algeriska dep. Constantine.

Bougival [bojiva’1], by i franska
depart. Seine-et-Oise, 6 km. n. om Versailles, på
vänstra stranden af Seine, vid ångspårvägen mellan
Rueil och Marly. 2,218 inv. (1901).. Byn är mycket
besökt af parisare särskildt för anställande af
roddtäflingar.

Bougre [bögr], fr., fornfransk benämning på bulgar;
goss-skändare, nedrig människa, skurk.

Bouguer [boge], Pierre, fransk fysiker, f. 1698,
sändes 1735 jämte Godin, Condamine och Jussieu till
Peru för att uppmäta en meridiangrad, under det
samtidigt Maupertuis, Clairaut, Camus och Lemonnier
begåfvo sig till Lappland i samma syfte. De senare
fullgjorde sin uppgift på 15 månader, men B. och
hans kamrater använde, under stora mödor och faror,
7 år på sin. Död 1758. Hans viktigaste upptäckter
och undersökningar röra sig kring frågan om metallers
utvidgning och sammandragning genom värme och köld,
vidare kring lagarna för strålars brytning och för
luftens täthet vid olika höjdförhållanden. Af hans
skrifter förtjäna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>