- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1375-1376

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourqueney ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bouthillier de Rancé [botilje da räse],
trappistordens stiftare. Se Rancé.

Boutique [boti’k], fr., butik, handelsbod.

Boutmy [bomi], Émile, fransk skriftställare,
grundläggare af fria skolan för politiska
vetenskaper, f. 1835 i Paris, var en tid medarbetare
i Girardins tidning "La presse", sedermera i
"La liberté", men kallades därpå till professor
vid den af E. Trélat inrättade arkitekturskolan
(école spéciale d’architecture) och föreläste
där civilisationens historia och jämförande
arkitekturhistoria. Då efter 1870–71 års krig den
allmänna uppmärksamheten i Frankrike riktades på
uppfostrings- och undervisningsfrågor, beslöt B. efter
samråd med sin förtrogne vän H. Taine att fylla en
lucka i det högre undervisningsväsendet och inrättade
i detta syfte 1872, utan något slags statsunderstöd,
école libre des sciences politiques, där undervisning
meddelas i diplomatiens historia, finansvetenskap,
nationalekonomi m. m. B. öfvertog skolans ledning,
hvilken han ännu innehar, och föreläste några
år författningshistoria. Från en ringa början
utvecklade skolan sig hastigt, och dess framgång blef
af betydelse såväl för Frankrike, hvars "facultés"
(hög- och fackskolor) föranleddes att i viss mån ändra
sin läroplan, som för åtskilliga främmande länder,
där en efter B:s principer ordnad undervisning
infördes. B. har sålunda kraftigt inverkat på
högskoleundervisningens utveckling vid slutet af 19:e
årh. Sedan 1898 är han medlem af franska institutet
(académie des sciences morales et politiques). Af
B:s utgifna skrifter må nämnas Introduction
au cours d’histoire comparée del’architecture

(1869), Philosophie de l’architecture en Grèce
(1870), Études de droit constitutionnel: France,
Angleterre, Etats-Unis
(1885), Le développement de la
constitution et de la société politique en Angleterre

(1887, 4:e uppl. 1903), Le Parthénon et le génie grec
(1896), Essai d’une psychologie politique du peuple
anglais au XIX:e siécle
(1901) och Élements d’une
psychologie politique du peuple américain
(1902).
Chr. Sch.*

Bouts [bäuts], Dierick (Dirk), äfven kallad
Dirk van Haarlem, nederländsk målare, f. i Haarlem,
antagligen något af åren 1410–20, d. i Louvain 1475,
utbildade sig under inflytande af Rogier van der
Weyden och var verksam först i Haarlem, sedermera
förnämligast i Louvain, där han bodde redan före 1448,
ehuru han tidtals uppehöll sig vid drottning Isabellas
af Spanien hof. I hennes och hennes gemåls grafkapell
i Granada ses af hans hand tre, förnämligast genom sin
härliga färgverkan underbart vackra, ursprungligen
till ett förenade små taflor: Korsfästelsen,
Nedtagandet från korset
och Uppståndelsen. Hans
förnämsta arbete är en altartafla i S:t Peter i
Louvain (1467). Midtbilden, Nattvarden, finnes ännu
på den gamla platsen; af flyglarna, hvardera med två
gammaltestamentliga framställningar, befinner sig den
ena, med Abraham och Melkisedek samt Mannaplockningen
i öknen
, i Münchens pinakotek, den andra, med
Påskalammet och Elias bespisas i öknen af änglar, i
Berlins museum. En annan tafla, Kejsar Augustus och
sibyllan
, i Frankfurts museum, vittnar om hans naivt
osökta kompositionssätt, hans förmåga att gifva sina
ännu träaktigt stela figurer naturliga ställningar,
men mest om hans stora koloristiska förmåga och hans
hänförelse för sin store mästare Rogier van der
Weydens nya landvinningar på färgteknikens område.
C. R. N. (O. G–g.)

Bouts-rimés [borime], fr. (af bout, slut, och rimer,
rimma), på förhand bestämda slutrim, som skola ifyllas
med versrader; ett sålunda förfärdigadt rimmeri. Från
midten af 1600-talet och till slutet af 1700-talet var
författandet af bouts-rimés ett omtyckt sällskapsnöje
i Frankrike, hvars förnämste skalder deltogo i
detsamma. 1649 utkom den första franska samlingen af
dylika rimmerier. En annan är den egendomliga "Recueil
de bouts rimés", utg. 1865 på initiativ af Dumas d. ä.

Boutwell [baVtwel], George Sewall, amerikansk
statsman, f. 1818 i Brookline, Massachusetts,
började 1840 praktisera såsom advokat och slöt sig
inom politiken till det demokratiska parti, som
samlades kring Martin van Buren. 1842–49 tillhörde
B. sin fädernestats legislatur, men föll gång på gång
igenom vid valen till kongressen. 1851 valdes han
till guvernör i Massachusetts och öfvergick 1854,
missnöjd med Missouri-kompromissens upprifning
genom Kansas-Nebraskalagen, till det nybildade
republikanska partiet, hvars ledare i sin fädernestat
han därefter blef. 1862 invaldes han i kongressen och
blef sedan två gånger omvald. Som en af cheferna för
det republikanska partiet verkade han för presidenten
Andrew Johnsons försättande i anklagelsetillstånd
(1868) och var ordförande i det utskott, som
förberedde anklagelsepunkterna. Då Grant 1869 blef
president, utnämndes B. till finansminister. Såsom
sådan häfdade han protektionistiska grundsatser,
upprätthöll statens kredit och främjade i betydande
mån statsskuldens minskning. 1873 afgick han från
ministerposten och var därpå 1873–77 senator för
Massachusetts. B. har utgifvit flera arbeten i
beskattningsfrågor, bl. a. Manual of the direct
and excise tax system of the United states

(1863), vidare en serie Speeches and papers
relating to the rebellion
(1867) samt egnade sig
efter sin återgång till privatlifvet åt politisk
skriftställarverksamhet. Frukter däraf äro bl. a. W
hy l am a republican: history of the republican
party
(1884) och The crisis of the Republic (1900).
(V. S–g.)

Bouw [böu], ytmått i holländska Ostindien, = 70,96 ar.

Bouvard [bovar], Alexis, fransk astronom, f. 1767,
d. 1843, anställdes vid observatoriet i Paris 1793 och
var från 1807 vid sidan af Arago dess direktör. B. är
i synnerhet bekant för sina planettabeller, Tables
astronomiques
(1821), hvilka voro allmänt använda,
innan Leverriers teori för de stora planeterna
utkom. Vid utarbetandet af sina Uranustabeller
och deras jämförelse med observationerna upptäckte
B. omöjligheten att representera denna planets bana
genom ett enda elementsystem och tillskref denna
omständighet tillvaron af en obekant störande planet
(den sedermera upptäckta Neptunus), hvars bana han
äfven var betänkt att ur afvikelserna af Uranus’
rörelse bestämma. B. beräknade dessutom 12 kometbanor.
K. B.

Bouvardia [bov-] Salisb., bot., ett till
fam. Rubiaceæ hörande släkte, af hvilket flera arter
med framgång odlas i boningsrum, såsom B. terniflora
och B. leiantha med skarlakansröda samt B. longiflora
med stora, hvita, välluktande blommor. G. A. (G. L–m.)

Bouveret [bovrä], Pascal Adolphe Jean Dagnan-B.,
fransk målare. Se Dagnan-Bouveret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free