- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1387-1388

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bovenblinda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lif och lem, bör ett högt värde kunna tillmätas
boxningen, på samma gång som färdighet i
konsten kan vara mycket nyttig att ega vid behof
af själfförsvar. I Sverige har boxningen som
idrottsöfning ännu ej vunnit insteg på grund af
fördomar samt bristande kännedom och instruktion. Som
amatör- och gentlemansport är boxningen högt värderad
i England. Den professionella boxningen har sina
främste utöfvare i Amerika, där hjältarna "inom
repet" (så kallade på grund af att boxningstäflingarna
försiggå på en af ett rep inhägnad, fyrkantig estrad)
äro i högsta grad populära hos den stora massan.

Vid boxningen, som numera alltid måste försiggå
med händerna beklädda med stoppade handskar af
viss minimivikt, utdelas stötarna med händernas
yttersidor, och en motståndare får ej omfattas
eller sparkas; ej heller får stöt riktas under
mellangärdet. En till marken fallen motståndare
får ej vidare attackeras. Gardställning intages
med lätt böjda knän och fötterna skilda, hvarvid
kroppsbalansen blir på samma gång säker och lätt
att förflytta; händerna äro framsträckta med
lindrigt böjda armar, och attacker och parader
utföras växelvis med båda näfvarna, hvarvid det
äfven är af vikt att man utom af muskelstyrkan
jämväl begagnar sig af sin kroppsvikt och så att
säga på effektivaste sätt placerar denna bakom den
attackerande näfven. Boxare indelas alltefter sin
kroppsvikt i olika klasser: tungvikter, mellanvikter,
lättvikter och fjädervikter. Boxningstäflingar kunna
afgöras genom poängberäkning för stötarnas antal
och beskaffenhet, men merendels fortgår kampen i
"omgångar" på vissa minuter med korta mellanrum, tills
den ene af kämparna segnar ned af bedöfning eller
afmattning samt icke efter vissa sekunders förlopp
åter står i gard. Detta må förefalla brutalt, men
verklig skada till lif eller lem förekommer knappast,
därest domaren förstår att sköta sitt kall och leda
striden på ett korrekt sätt efter reglerna.

S. k. fransk boxning blir lätt farligare och
karakteriseras af mera list för att ej säga
lömskhet. Den fordrar emellertid en otrolig vighet
och kan hafva godt värde för själfförsvar. Stötar och
sparkar med fötterna spela härvid en stor roll. Denna
art af boxning bedrifves icke i nämnvärd grad utom
Frankrikes gränser och föga som gentlemansport. Om
japanernas själfförsvarskonst, jiu-jitsu, se
Brottning. - Litt.: Egan, "Boxiana or sketches of
ancient and modern pugilism" (4 bd, 1824), Donnelly,
"Self-defence, or the art of boxing" (1879), Miles,
"Pugilistica; being 144 years of the history of
british boxing" (3 bd, 1880–81), Angle och Barroll,
art. Boxing i "Encyclopædia of sport" (1897), och
Trotter, "Boxing" (1899). B. R.

<Box-systemet. Se Bank, sp. 856.

Boy, Willem (Guillaume Boyen), flamsk arkitekt,
bildhuggare och målare från Malines, inkom till
Sverige i slutet af Gustaf I:s regering (senast
1558) och var den förnämsta konstnärliga kraften i
vårt land under Vasatiden. Hans födelseår är okändt,
men man vet, att han dog i Sverige 1592. Inkallad i
egenskap af "contrafeyer", togs den mångsidige och
begåfvade artistens skicklighet snart i anspråk äfven
på andra konstområden. Så erhöll han i början af 1562
600 daler (specier) och reste kort därefter på Erik
XIV:s befallning till Antwerpen för att där utföra
det Grafmonument öfver
Gustaf I och hans två första gemåler
, hvilket,
fullbordadt 1572, först för svenska kronoskulders
skull i Antwerpen beslagtaget, men genom hertigens
af Alba inskridande frigifvet, troligen (ehuru delar
däraf redan 1571 anlände) egentligen först hitkom
samtidigt med B:s återkomst 1575 l. 1576 och sedan
1583 smyckar gustavianska grafkoret i Uppsala domkyrka
– ett ståtligt, katafalkliknande skulpturverk i
renässansstil och gulhvit marmor. Senare, omkr. 1584,
utförde han för Johan III:s grafkor i samma kyrka
drottning Katarina Jagellonikas grafmonument
intill väggen en hög, af marmorpelare uppburen
marmorbåge, framför hvilken står drottningens, med
hennes hvilande bild prydda sarkofag. För Strängnäs
domkyrka utförde han äfven den näpna Grafvården öfver
prinsessan Isabella
, Johan III:s lilla, på Gripsholm
aflidna dotter, med den unga furstinnans helbild,
huggen i alabaster och förr förgylld. Sannolikt
var B. äfven upphofsman till den mästerliga, i trä
snidade, förgyllda Reliefbild af Gustaf I i helfigur,
från den store konungens sista år, hvilken förvaras
på Gripsholm. Mest var B. dock i Sverige verksam
såsom arkitekt. Från 1576 ända till sin död ledde
han Ombyggnaden af Stockholms gamla slott, äfven
om han därvid måste hålla till godo med konung
Johans och dennes kammartjänares, f. d. barberaren
Filip Kerns ofta kanske mer välmenta än förstående
ingripande. Det var under denna period, som västra
längan utmed yttre borggården, tornet Tre kronor
samt norra längan om- och tillbyggdes. Särskildt var
B. mästaren till den med norra längan förenade, i
rik och praktfull stil byggda Slottskyrkan (1577–88),
både ut- och invändigt klädd med huggen ölandssten,
med höga rundbågsfönster, en ståtlig portal med högt
krön, infattad af parställda kolonner på höga socklar
och öfverst såsom takryttare ett rikt utsiradt,
åttasidigt torn med hög spets och flöjel. Dessutom
nybyggde B. Drottningholms gamla slott (uppbrunnet
1661), tillbyggde det sedan af elden härjade Svartsjö
slott
och uppgjorde säkerligen också ritningarna till
Jakobs kyrka i Stockholm – detta kan med till visshet
gränsande sannolikhet antagas på grund af den stora
likheten mellan detta tempel före branden 1723 och
den nyss omnämnda Slottskyrkan. (Se afbildningarna af
de resp. byggnaderna i Dahlberghs "Suecia".) B. var
sålunda en för vår konstutveckling betydelsefull
personlighet, som genom sin öfverlägsna konstbildning
och mångsidighet troligen ingrep djupare i vår högre
odling än man af de halft utplånade spåren af hans
konst numera kan skönja – om hans verksamhet som
målare t. ex. känna vi intet med bestämdhet –; att han
utfört det lilla på samma gång sirliga och stilfulla
Akvarellporträtt af Gustaf I med arkitektonisk
inramning, som finnes på Gripsholm och som enligt
en gammal, falsk inskrift skulle vara ett verk af
Erik XIV, är blott en gissning. 1589 tjänstgjorde
han som byggmästare vid Vaxholms befästning. Jfr
C. Eichhorn och H. Odelberg, "Guillaume Boyen"
(Bruxelles 1872), samt G. Upmark, "Die architektur
der renaissance in Schweden" (1897–1900).
O. G–g.

Boyacá, departement i sydamerikanska republiken
Columbia, har tillsammans med det östligare belägna
territoriet Casanare en areal af omkr. 86,300
kvkm. med omkr. 700,000 inv. (8 på 1 kvkm.). I väster
är B. högland, fylldt af Cordillera oriental,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free