Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bovenblinda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i midten och öster en lågslätt. Åt väster flyter
Sogomoso till Magdalena, åt öster Rio Meta till
Orinoco. De fleste invånarna bo i höglandet och
sysselsätta sig med landtbruk och bergsbruk; på
låglandet bo blott omkr. 30,000, hvilka lefva af
boskapsskötsel. Hufvudstad är Tunja, men den största
orten är Chiquinquirá. – Departementet är uppkalladt
efter byn B., s. ö. om Tunja, vid hvilken Bolivar
7 aug. 1819 vann en afgörande seger öfver spanske
generalen Morillo.
Boycott [båirkåt], Charles Cunningham, engelsk
godsförvaltare, f. 1832. B. har tillfälligtvis
kommit att låna sitt namn åt det förfaringssätt vid
politiska och ekonomiska strider, som under senare år
öfver hela världen blifvit kändt under benämningen
bojkotta. Efter att som kapten ha tagit afsked ur
armén, blef han 1873 uppsyningsman och förvaltare
af lord Ernes gods i grefskapet Mayo på Irland
och innehade där äfven själf jordegendom. Under de
agrariska striderna hotades B. redan 1879 med döden,
om ej arrendena på lord Ernes egendomar nedsattes
högst betydligt. En nedsättning af 10 % medgafs,
men landtligan förmådde 1880 arrendatorerna att
fordra 25 % och arrendeafgifterna kunde endast
under polisskydd upptagas. Sedan Parnell i ett tal
i sept. s. å. lämnat åtskilliga råd om systematisk
förföljelse mot de godsförvaltare ("land agents"), som
ej hörsammat nedsättningskrafven, började på hösten
en dylik förföljelse mot B. Ingen fick arbeta hos
honom eller öfver hufvud ha någon beröring med honom,
inga lifsmedel fingo säljas till hans gård, hagarnas
stängsel nedrefvos, och boskapen drefs bort. Endast
med stor svårighet lyckades han utfå sin post, och när
han visade sig ute, bemöttes han på det skymfligaste
sätt. I nov. inhöstades emellertid hans gröda af
50 frivilliga orangister (se d. o.), hvilka under
skördearbetet fingo skydd af 900 soldater. B. ansåg
sedan rådligast att lämna orten, men kunde på sin
resa genom Dublin ej få rum på hotellen. Han begaf
sig till Nord-Amerika, men återvände följande år
och emottogs till en början på samma skymfliga
sätt som förut. Efter vid pass ett år inträdde dock
åter normala förhållanden, och B. stannade på sin
förvaltarplats till 1886, då han erhöll en liknande
befattning i Suffolk. Han afled 1897. – Uttrycket
"att bojkotta" (eng. to boycott) kom först i bruk
mot slutet af år 1880 (det spåras i "Daily news" i
dec.) och användes sedan regelbundet af de irländske
agitatorerna som beteckning för ett om behandlingen af
B. erinrande förfaringssätt mot alla dem, som vågade
trotsa landtligans befallningar. Småningom fick ordet,
då dess användning hastigt spridde sig långt utöfver
Irlands gränser, en vidsträcktare betydelse; det
brukas nu om hvarjehanda systematisk och fientlig
isolering, för hvilken en misshaglig person,
affärsfirma eller dylikt utsattes, t. ex. därigenom
att man undviker att köpa varor af den "bojkottade".
V. S–g.
Boye (rättare <sp>Boije<</sp>), svensk och finsk adlig
ätt. Se Boije.
Boye. 1. Adolf Engelbert B., dansk skriftställare,
f. 1784, d. 1851, var 1813–36 fullmäktig under
finansdeputationen, utgaf Holbergs "Peder Paars"
(1823) och "Komedier" (1824–27, ånyo 1843 med
upplysande anmärkningar), vidare Ed. Storms och
Wessels dikter (1832) samt
"Holbergiana, småskrifter af og om Ludvig Holberg"
(1832–35). Därjämte öfversatte han några af Shaksperes
skådespel, Tegnérs "Axel" (1827) och "Frithjofs saga"
(1838). Under pseudonymen Peter Wegner deltog han i
den öhlenschläger-baggesenska fejden 1814–16 såsom
en af öhlenschlägers ifrigaste försvarare.
2. Kaspar Johannes B., den förres kusin, dansk skald,
f. 1791 i Kongsberg, Norge, tog 1816 prästexamen
i Köpenhamn och blef 1818 lärare vid Jonstrups
seminarium. Från 1819 till 1827 uppträdde han med
framgång som dramatisk författare i öhlenschlägersk
riktning och stil. De bästa af hans sceniska alster
äro sorgspelen Juta (1824), Svend Grathe (1825), Erik
den syvende, konge af Danmark (1827} och skådespelet
William Shakspeare (1826). Från 1826, då han blef
präst i Sölleröd (1835 förflyttades han till Hälsingör
och 1847 till Köpenhamn), sysselsatte han sig nästan
uteslutande med psalmdiktning. Hans Aandelige digte
og sange utkommo 1833–43 (ny uppl., 3 bd, 1847–54
under titeln "Psalmer"). Det är väsentligen vid
detta religiösa skaldskap, som nutiden fäster B:s
namn. De mest kända bland hans öfriga dikter äro
nationalsången Der er et land, dets sted er höit mod
norden och Kirkeklokken i Farum. Hans Udvalgte
poetiske skrifter utgåfvos 1850–51 i 4 bd. B. dog
1853. C.R."
Boy-Ed, Ida, född Ed, tysk författarinna, f. 17 april
1852 i Bergedorf vid Hamburg, gift redan vid 16 års
ålder, är en af Tysklands flitigaste författare af
förströelselitteratur. Hennes första novell, Ein
tropfen (1882), efterföljdes af mer än 30 noveller
och romaner. Af dessa må nämnas Ich (1888, 2:a
uppl. 1902), Werde zum weib (1895, 2:a uppl. 1902),
Um Helena (1901, 2:a uppl. 1902) och Die säende hand
(3 uppl. 1902).
Boyen, ett mot ryska gränsen framskjutet fäste i
Ostpreussen, kretsen Lötzen. Det var afsedt att
spärra landsvägen och järnbanan från Ryssland öfver
Rastenburg, men kan numera kringgås genom linjerna
Lyck–Allenstein och Lyck–Insterburg. B. är uppkalladt
efter L. H. L. von Boyen. L. W:son M.
Boyen, Guillaume. Se Boy, W.
Boyen, Leopold Hermann Ludwig von, preussisk general,
f. 1771, blef 1807 major och medlem af kommittén
för arméns omorganisering, men tog 1812 afsked,
emedan han icke ville tjäna under Napoleon, och
begaf sig till Ryssland. 1813 ingick han åter i
preussisk tjänst, och 1813–14 var han stabschef
vid Bülows armékår. Såsom krigsminister (1814–19)
genomförde han de nya förordningarna om ordnandet
af den allmänna värnplikten och landtvärnet. Efter
att sedan 1819 hafva varit ur tjänst, blef B. 1841
för andra gången krigsminister och bibehöll denna
befattning till 1847. Död 1848.
Boyer [b<waje], Jean Baptiste de. Se d’Argens.
Boyer [bwaje], <xp>Jean Pierre</sp>, mulatt, president i
republiken Haïti, f. 1776 i Port au Prince, d. 1850
i Paris, uppfostrades i Frankrike och kämpade på
dess sida 1793 under engelsmännens anfall på den
då franska kolonien San Domingo samt sedermera
mot Toussaint l’Ouverture. Öfvervunnen, flydde han
1801 till Frankrike, men återvände 1802 med general
Leclercs expedition. Sedermera aflägsnade han sig
alltmer från fransmännen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
