- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1403-1404

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brackenridge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

serien, 3:e delen). Jir om B. vidare Hutchinson,
"History of Massachusetts", samt Winsor, "Critical and
narrative history of America", del III, och "Go-vernor
Bradford’s ’History of Plymouth plantation’ and its
transmission to our times" (1881). V. S–g.

Bradford [brä’dfad], nordamerikansk boktryckarfamilj.

1. William B., f. i Leicester i England
1663, lärde sitt yrke i London hos boktryckaren
Andrew Sowles, en vän till Penn och George Fox,
samt blef måg till Sowles. 1682 deltog han i den
utvandring af kväkare under Penn, som ledde till
grundläggningen af Filadelfia och inrättade
där 1685 ett boktryckeri, det tredje i kolonierna och
det första söder om Nya England. Året därpå anlade han
jämte ett par tyskar Amerikas första pappersfabrik.
B. utgaf bl. a. George Keiths stridsskrifter mot
kyrkosamfunden i Nya England, hvarför hans press
togs i beslag och han själf en tid hölls häktad.
Han flyttade sedan till New York, inrättade det
första boktryckeriet i denna provins och fick 1693
titeln kunglig boktryckare. 1725 började han utge
"New York gazette", stadens första tidning. B. var
i mer än 30 år koloniens ende boktryckare;
han afled först 1752.

2. Andrew Sowles B., den föregåendes son,
boktryckare, f. i Filadelfia 1686, d. därstädes
1742, öfvertog 1712 ett fadern delvis tillhörigt
tryckeri i Filadelfia och var till 1723 den ende
boktryckaren i Pennsylvania. 1719 började han
utgifva "American weekly mercury", den första
tidningen i mellankolonierna, och 1741 tidskriften
"American magazine". Det var hos honom som den
unge Benjamin Franklin vid sin ankomst till Filadelfia
1723 fick anställning som sättare.

3. William B., den föregåendes brorson,
boktryckare, f. i New York 1719, d. i Filadelfia
1791, började 1742 utge "Pennsylvania
journal" och uppträdde i denna tidning skarpt mot
regeringens öfvergrepp, särskildt mot stämpelakten.
Vid oafhängighetskrigets utbrott gick B. in vid
milisen, där han nådde öfverstes grad.

4. Thomas B., den föregåendes
son, boktryckare, f. i Filadelfia 1745,
d. därstädes 1838, var först faderns medhjälpare
i "Pennsylvania journal", öfvertog sedan själf
utgifningen och förvandlade 1801 tidningen
till "True american". B. deltog liksom
fadern i striderna under oafhängighetskriget;
han var äfven kongressens officielle boktryckare.
V. S–g.

Bradj-bhakha. Se Hindi.

Bradke, Egor Thedorovitj, grundläggare
af vladimirska universitetet i Kijev 1834, f. 1796 på Ösel,
d. 1861, härstammade från en svensk adelssläkt,
som under Peter I invandrat till Ryssland och
naturaliserats. Efter deltagande i polska fälttåget
1831 lämnade B. militärtjänsten och egnade sig åt
administrativ-pedagogisk verksamhet i södra Ryssland,
tills han förflyttades till Dorpat. B. var allmänt
prisad för sin humana karaktär. A–d J.

Bradlaugh [brä’dlå], Charles, engelsk fritänkare och
politiker, f. 1833, d. 1891. Redan 1849 måste han
lämna sitt fattiga föräldrahem på grund af religiösa
tvifvel, och i förtviflan öfver att hans åsikter
öfverallt stängde vägen för honom, tog han året därpå
värfning som soldat. 1853 blef han emellertid friköpt
och erhöll plats i London hos
en advokatfirma, först som springpojke, men snart
som högtbetrodd medhjälpare; och samtidigt började
han under namnet Iconoclast ("bildstormaren") både i
skrift och på möten i fria luften en våldsam agitation
för fritänkeriet, hvarvid han ofta råkade i delo
med polisen. I den ateistiska och republikanska
veckotidningen "The national reformer" var han
alltifrån dess början, 1860, en ifrig medarbetare
ända till sin död; sedan 1862 var han äfven tidningens
egare. Under allt detta förvärfvade han, framför allt
genom sin orubbliga rättskänsla, sitt personliga
mod och sin vältalighet, en stor mängd anhängare
i hela landet, särskildt bland arbetarna. Han
predikade vid alla tillfällen radikal republikanism,
deltog i den häftigaste agitationen i flera olika
frågor och försökte t. o. m. spela en roll i
Frankrikes politiska lif efter septemberrevolutionen
1870. Såväl tidningen som andra af honom publicerade
arbeten invecklade honom ständigt i rättegångar;
den ryktbaraste bland dessa gällde den af honom
förlagda nymalthusianska skriften "Fruits of
philosophy" och slutade (1879) med frikännande för
B. och mrs Annie Besant (se d. o.), hans medkämpe
under flera år (1874–85). Efter två misslyckade
försök lyckades B. 1880 blifva parlamentsledamot
för Northampton. Hans val föranledde en lång och
egendomlig politisk strid. B:s begäran att i likhet
med kväkare och medlemmar af vissa andra sekter få
utbyta parlamentseden mot en högtidlig försäkran
afslogs, och då han utan ed deltog i omröstningarna,
utlyste underhuset nytt val i hans valkrets. Han blef
emellertid återvald och bad då att få aflägga ed,
men också detta vägrades honom såsom erkänd ateist;
och då han det oaktadt aflade eden, blef han med våld
förd ur underhuset. Fyra gånger blef han utstött
ur underhuset och lika ofta återvald af valmännen,
medan samtidigt saken invecklade honom i en rad
rättegångar. Vid de allmänna valen 1885 behöll han
sin valkrets, och 1886 slutade ändtligen striden,
i det underhusets dåvarande talman tillät honom att
på eget ansvar gå eden och taga säte. B. behöll sedan
platsen till sin död och blef snart mycket populär
inom underhuset, så att han lyckades genomdrifva
ovanligt många egna lagförslag, bl. a. ett som tillät
äfven fritänkare att vid alla tillfällen ersätta eden
med en försäkran (1888). Jfr O. Sandström, "Charles
Bradlaugh" (i danska studentsamfundets småskrifter,
1892), och en biografi af B:s dotter H. B. Bonner
(1894). E. Hkr.

illustration placeholder


Bradley [brä’dli], hytteort i engelska grefskapet
Stafford, nära Bilston, vid Birminghamkanalen. Där
finnas Wilkinsons storartade järnverk, som sysselsätta
omkr. 5,000 arbetare.

Bradley [brä’dli], James, engelsk astronom,
f. 1692, blef diakon 1719, men tog afsked från
sitt andliga ämbete, när han 1721 blef astronomie
professor i Oxford. Han var den förste, som (1727)
uppställde en teori om ljusets aberration.
1741

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free