Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brackenridge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslagren bruket att bära den gamla klädedräkten,
och denna konservatism skaffade det studentikosa
öfvermodet tillfälle till speordet.
R. G.
Brackenridge [brä’knridj], Hugh Henri,
nordamerikansk författare, f. 1748, d. 1816, medlem
af staten Pennsylvanias öfverdomstol. Hans förnämsta
verk är Modern chivalry, en skarp prosasatir. Hans
humoristiska produktion uppskattades högt vid
1800-talets början.
Brackmånad. Se Månad.
Brackwede, by i preussiska prov. Westfalen, 4
km. s. om Bielefeld, på sydvästra sluttningen af
Teutoburgerwald. 8,297 inv. (1900). Linneindustri,
glasbruk, flera mekaniska verkstäder, kalkbrännerier
och tegelbruk.
Braconidæ, zool., familj af insektordningen steklar
(Hymenoptera). Dit höra i allmänhet små, ej öfver 7
mm. långa steklar af spenslig kroppsbyggnad med tunna
flerledade antenner. Andra och tredje abdominalringen
äro vanligen hopvuxna. Med afseende på lefnadssättet
ansluta de sig närmast till parasitsteklarnas
familj, Ichneumonidæ. Liksom dessa lefva de
parasitiskt på andra insekter, företrädesvis på dessas
larver. Sålunda lefva larverna af de i Sverige mycket
allmänna Microgaster-arterna på fjärillarver; sedan
stekellarverna blifvit utvuxna, borra de sig ut ur
värden och inspinna sig utanpå dennes kropp eller
på grässtjälkar i gula, hvita eller grå kokonger.
L—e.
Bracquemond [brakmå’], Joseph Félix, fransk målare
och gravör, f. 1833 i Paris, lärjunge af Guichard,
har utom teckningar, pasteller och målningar, mest
porträtt, utfört en mängd etsningar, dels af egen
uppfinning, dels efter andra konstnärers verk. Öfver
800 af hans arbeten äro upptagna i Béraldis verk "Les
graveurs du XIX:e siècle" (1885). Mycket hemmastadd
i alla konstens tekniska procedurer, försökte han
med framgång (omkr. 1867) ett nytt sätt att dekorera
fajanser. C. R. N.*
Bracteifloræ, bot. Se Incompletæ.
Bradano, flod i italienska prov. Potenza, 120
km. lång, utfaller vid ruinerna af det forntida
Metapontum i Tarantoviken.
Braddock [brä’dək], stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania, vid floden Monangahela. 15,654
inv. (1900). Mekaniska verkstäder.
Braddock [brä’dək], Edward, engelsk militär, f. 1695,
d. 1755, hade avancerat till generalmajor, då han
1754 utnämndes till befälhafvare för de brittiska
trupperna i Nord-Amerika, med uppdrag att rycka till
anfall mot de franska besittningarna. B. fann vid
sin ankomst (febr. 1755) allt i förvirring och var
personligen ej vuxen sin svåra post, framför allt
enär han underskattade de amerikanske frivilliges och
indianernas stridsvärde. Han ledde själf en expedition
mot Fort Duquesne, men led i närheten däraf, anfallen
af fransmän och indianer, ett svårt nederlag 9 juli
1755 samt dog några dagar senare till följd af i
striden erhållna sår. V. S—g.
Braddon [brä’dn], Mary Elizabeth, engelsk
författarinna, f. 1837 i London, gift 1874 med
bokförläggaren John Maxwell, änka 1895, debuterade
med lyriska dikter och en komedi, Loves in Arcadia
(1860), samt vann rykte som romanförfattarinna med
Lady Audley’s secret (1862; 8 uppl. på tre månader;
"Lady Audleys hemlighet", 1863) och Aurora Floyd
(1863; två svenska öfv. s. å.).
Öfver 20 af hennes arbeten äro utgifna på svenska,
bl. a. John Marchmont’s legacy (1864; "John Marchmonts
testamente", s. å.) och The doctor’s wife (1864—68;
"Doktorns fru", 1865). Alla dessa arbeten tillhöra den
s. k. sensationsromanen. Genom spännande situationer
väcka och underhålla de i ovanlig grad läsarens
intresse, men ega ej något högre konstnärligt
värde. B. redigerade under många år tidskriften
"Belgravia".
Bradford [brä’dfəd]. 1. Stad och sedan 1888
eget grefskap (43,7 kvkm.), förut hörande till
grefsk. York, i det inre England, 14 km. v. om
Leeds. 279,809 inv. (1901; år 1801 blott 13,000
inv.). Det är en vacker och välbyggd stad med många
ståtliga byggnader, bl. a. det 1873 fullbordade
stadshuset (townhall, en fullständig imitation
af Palazzo Vecchio i Florens), framför hvilket
står en staty af fabrikanten sir Titus Salt,
vidare S:t George’s hall, börsen i veneziansk stil
och klädeshallen. B. är hufvudsätet för Englands
kamgarnsspinneri och väfveri. Världsberömda äro
kamgarnsfabrikerna i Saltaire (anlagda af sir Titus
Salt) och de omedelbart vid B. liggande Manningham
mills (för sidenvaror och sammet). Dessutom har
B. stor bomulls- och sidenindustri, färgerier
och blekerier, maskinverkstäder, valsverk
och gjuterier. Af bildningsanstalter märkas
ett independentseminarium (Airedale college),
ett baptistseminarium, teknisk skola, bibliotek
och museum. — 2. B. on Avon [brä’dfəd ån ēī’vn],
gammal stad i engelska grefsk. Wilts, 8 km. s. ö. om
Bath. 4,514 inv. (1901). Klädesindustri. — 3. Förstad
till Manchester. — 4. Stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania, vid järnvägen Buffalo—Pittsburgh,
i ett af de rikaste oljedistrikten i staten. 15,029
inv. (1900).
Bradford [brä’dfəd], William, guvernör öfver
"pilgrimsfädernas" koloni Plymouth i Nya England,
föddes i Austerfield, Yorkshire, 1590, slöt sig
tidigt till den brownistiska sekten och deltog 1607
i dessa puritaners misslyckade försök att fly till
Holland. 1608 lyckades B. komma öfver till Amsterdam,
flyttade 1609 till Leiden och åtföljde 1620 sina
trosfränder på deras färd med "Mayflower" till
Nord-Amerika (se Plymouth). Redan i april 1621 dog
koloniens förste guvernör, Carver, och B. valdes sedan
år efter år till guvernör — förutom några år, då han
afböjde valet — ända till 1647. Han lyckades inleda
vänskapliga förbindelser med kringboende indianer
och förestod under "pilgrimsfädernas" första svåra
år guvernörsämbetet med beundransvärd kraft och
klokhet. B. afled i Plymouth, Massachusetts, 1657. —
Af B:s skrifter utgafs under hans lifstid blott
A diary of occurrences (London 1622), en af honom och
E. Winslow författad skildring af koloniens första
år. En del smärre skrifter, såsom Some observations of
God’s merciful dealings with us in this wilderness
och A word to Plymouth, finnas tryckta dels i
A. Youngs "Chronicles of the pilgrim fathers" (Boston
1841—46), dels i Massachusetts’ historiska förenings
"collections" och "proceedings". B:s förnämsta arbete,
History of the Plymouth plantation, som skildrar
koloniens öden till 1647, var länge blott kändt i
fragment, det återfanns 1855 i biskopens af London
bibliotek och anses ha öfverförts till England 1774
af guvernör Hutchinson. Det trycktes fullständigt
1856 i ofvan nämnda "collections" (4:e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
