Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brackenridge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högslätt, 684 m. ö. h., 12 km. från spanska
gränsen. 5,476 inv. (1900). Biskopssäte. –
B. upphöjdes 1442 till hertigdöme och eger ett
befäst kastell, som är den regerande dynastiens
stamborg. Därför kallas Portugals kronprins hertig
af B. – 3. Stad och badort i staten Pará, Brasiliens
förenta stater, vid mynningen af Rio Pará. B. är
genom järnväg förbundet med Pará.
J. F. N.
Bragança (Braganza), namn (efter slottet
Bragança i portugisiska prov. Traz os Montes) på
en släkt, till hvilken Portugals nuv. kungliga och
Brasiliens förra kejserliga dynastier höra. Släkten
härstammar från den portugisiske konungen Johan I:s
oäkta son Alfons (d. 1461), som af konung Alfons V
1442 upphöjdes till hertig af Bragança. När Portugal
1640 frigjorde sig från föreningen med Spanien, valdes
hertig Alfons’ ättling i sjunde led till konung under
namnet Johan IV (reg. 1640–56). Dennes söner Alfons
VI (reg. 1656–67, då han blef afsatt, d. 1683) och
Peter II (reg. 1667–1706, antog konungatitel först
1683 vid broderns död) voro efter hvarandra konungar
af Portugal. Den senare efterträddes af sonen Johan V
(reg. 1706–50) och denne af sin äldste son, Josef I
(reg. 1750–77). Hans dotter Maria I (reg. 1777–99,
då hon blef vansinnig, d. 1816) var gift med sin
farbror Peter III (reg. 1777–85). Deras son Johan
VI öfvertog 1799 regeringen, men måste 1807 fly ur
landet på grund af fransmännens inträngande och for
då till Brasilien. Vorden konung 1816 vid moderns
död, återvände han först 1821 till Portugal, där han
regerade till sin död, 1826. Hans äldste son, Peter,
hade af brasilianerna, som reste sig mot Portugals
välde, tvungits att låta utropa sig till kejsare af
Brasilien 1822 under namn af Peter (Pedro I). Enär
han ej samtidigt fick vara konung af Portugal, afsade
han sig vid faderns död dess krona till förmån för
sin dotter, Maria II da Gloria, och insatte sin
broder Dom Miguel (Mikael) till regent under hennes
omyndighet. Denne usurperade då makten och lät 1828
förklara sig för konung af Portugal, men blef 1834
fördrifven af Peter, som 1831 afsade sig Brasiliens
tron till förmån för sin son Peter (Pedro) II. Maria
II da Gloria (reg. 1834–53) var andra gången gift
med hertig Ferdinand af Sachsen-Koburg-och-Gotha, och
med deras äldste son, Peter (Pedro) V (reg. 1853–61),
uppsteg huset Sachsen-Koburg-och-Gotha på Portugals
tron. Han efterträddes af sin broder Ludvig (Luiz)
I (reg. 1861–89) och denne af sin äldste son, Karl
(Carlos) I, som f. n. (1905) är Portugals konung. Han
är gift med prinsessan Maria Amalia af Orléans, äldsta
syster till den franske tronpretendenten hertig Filip
af Orléans.
Den brasilianska linjen. Peter II (reg. 1831–89)
blef 14 nov. 1889 afsatt från Brasiliens kejsartron,
och med hans död 1891 utgick det kejserliga huset
B. på svärdssidan. Hans dotter Isabella är sedan
1864 gift med grefve Gaston af Eu, af huset Orléans,
en sonson till fransmännens konung Ludvig Filip.
Dom Miguels linje. Dom Miguel dog 1866, och hans
son Miguel, hertig af Bragança, är f. n. (1905)
den äldste medlemmen på svärdssidan af släkten B.
E. A–t.
Bragança (Braganza), hertig af (port.
duque de), titel för portugisiske kronprinsen.
Braganza. Se Bragança.
Bragarfull. Se Bragebägaren.
Bragarœður l. Brages tal Se Brage.
Brage. 1. Nord. myt. Skaldekonstens gud. Snorres
Edda kallar honom fyndig att uttrycka sig, den
sidskäggige asaguden, Odens son, Iduns man. Han nämnes
ock som gud vid Ägirs gästabud, där han talar först
af asarna på deras vägnar och framställes som Iduns
man med barn och adoptivsöner, sannolikt skalderna,
manas i Hakonarmal af Oden att jämte Härmod välkomna
den fallne fursten i Valhall och omtalas af Egil
Skallagrimsson med uttryck, som tolkats så, att han
ansågs för son af Oden och Gunnlod (se d. o.). I en
afdelning af Snorres Edda (Bragarœður, "Brages tal")
framställes B. meddelande asarnas gäst Ägir sägner
om gudarna. B. är hvarken någon gammal eller folklig
gud, vetes icke känd af svenskar och danskar, och
Oden var eljest skaldernas gud. Namnet sammanhänger
med isl. bragr, troligen i dess betydelse "skaldskap".
2. B. den gamle, Boddeson, den äldste fornnorske
skalden. Hans lif sättes i traditionen i samband
med historiska personligheter i början af 800-talet,
han säges härstamma från västra Norge samt hafva
besökt Danmark och Sverige, där konung Björn at Haugi
vredgades på honom, men skänkte honom lifvet, sedan
B. diktat en drapa om honom på en natt. De dikter,
som tillskrifvas honom, anses af flera forskare
tillhöra en yngre tid. Det har förmodats, dels att
B. är blott en omgestaltning af guden Brage till
historisk personlighet, dels omvändt, att guden
vore B., den förnämste skalden, upphöjd till gud.
B–e.
Bragebägaren (isl. bragarfull, af bragr,
"den förnämste", "furste"), vid fornnordiska furstars
graföl en skål till den dödes minne, hvilken
arftagaren drack under afläggande af ett löfte,
innan han leddes i den aflidnes högsäte och kom till
arf efter honom.
Bragernäs, östra delen af staden Drammen. Namnet
kommer från den forna gården Brakar (Brager), på
hvars grund staden är byggd.
Bragg [brä’g], Braxton, nordamerikansk general
i de konfedererades armé, f. 1817 i Warren County,
Nord-Carolina, d. 1876 i Galveston, Texas, inträdde
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
