- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1413-1414

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braham ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prag. – B. har sin största betydelse för astronomien
däri, att han bragte observationskonsten till en
förut ej anad fulländning, dels genom användning af
nya och förbättrade instrument (jfr Astronomiska
instrumen
), dels genom bättre bearbetning af
observationsmaterialet. I sin uppfattning af
världssystemet tog han afsteg från Copernicus och
uttalade den åsikten, att solen och månen kretsa
omkring jorden, som är alltets medelpunkt, samt att
Mercurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus röra sig
kring solen. Bland hans verk må nämnas Astronomiæ
instauratæ mechahica
(1598; ånyo utg. i Stockholm
1901) och Astronomiæ instauratæ pro gymnasmata
(II, 1588, I, 1602, bägge 1648). Själf utgaf B. en
del af sin brefväxling, Epistolæ astronomicæ
(1596). A. Favaro (1886) och F. Burckhardt (1887)
hafva utgifvit vissa partier af densamma. Bref
till och från B. utkomma samlade i F. E. Friis’
"Tychonis Brahei et ad eum doctorum virorum epistolæ"
(1876-86, 1902-03 ff.). Friis utgaf . äfven 1867
B :s kometobservationer och videnskabsselskabet
i Köpenhamn 1876 hans "Meteorologiske dagbog,
holdt paa Uranienborg for aarene 1582–97". Till
den sekularfest, som svenska vetenskapsakademien
24 nov. 1901 firade till hans minne, utgaf
K. B. Hasselberg en faksimile-upplaga i 200 exemplar
af hans "Astronomiæ instauratæ mechanica". – Litt.:
Gassendus, "Tychonis Brahei vita" (2:a uppl. 1655),
Friis, "Tyge Brahe" (1871), Dreyer, "Tycho Brahe"
(1890), Studnicka, "Prager Tychoniana" (1900), samt
smärre skrifter af Dreyer (1901), Thiele (s. å.),
Dunér (s. å.) och Friis (1902). Om Stjärneborg
se art. Hven) och uppsats af Charlier i "Acta
univ. lund." XXXVII : 2. A. N–r.

4. Sofie B)., den föregåendes syster, f. 1556,
d. 1643, egnade sig tidigt åt astronomiska, och
framför allt astrologiska, studier och deltog städse
i sin lärde broders arbeten. Hon sysslade äfven
med medicin och kemi, hvarigenom hon fördes in i
alkemistiska undersökningar. Hon var 1577–88 gift
med Otto Thott och blef moder till Tage Thott, som
senare fick tillnamnet Skånes kung. Hon förlofvade
sig 1590 med Erik Lange, som satte till sin och
hennes förmögenhet på sitt guldmakeri; han måste
fly ur landet för sina fordringsegare, och först
1602 kunde hon gifta sig med honom, men hade i sitt
äktenskap endast bekymmer. Sist studerade hon
adelns stamtaflor. Hon dog hos sin son. Se vidare
L. Weibull, "Sofie Brahe" (i Hist. tidskr. för
Skåneland, 1904, II, s. 38–71).

5. Sten B)., till Knutstorp, Tyge B:s yngre broder,
f. 1547, d. 1620, gjorde i sin ungdom krigstjänst
utomlands och blef 1578 riksråd. Under sin
fyrtiotvååriga ämbetstid fick han en mängd uppdrag,
särskildt vid furstliga giftermål, var 1593–96
medlem af regeringsrådet, 1591 och 1599 sändebud till
Sverige samt deltog 1603 och 1619 i gränsmötena vid
Flaksjöbäck och Ulfsbäck.

6. Jörgen B)., den föregåendes son, f. 1585, d.
1661, var sedan 1617 lensmand på Hagenskov och egde
dessutom sju stora gods på Fyn, där han var så mäktig,
att allmogen kallade honom "den lille kungen på Fyn".
B. blef riksråd 1644. Han efterlämnade en samling
dagboksanteckningar, utgifna 1845 af Vedel Simonsen
i "J. B:s levnedsbeskrivelse".

7. Karen B)., den föregåendes sondotter,
f. 1657, d. 1736, var både en duktig förvaltare af
sina gods och en flitig utöfvare af bokliga
sysselsättningar. Hon ärfde 1681 sin faster
Anna Gjöes stora boksamling och ökade den
betydligt. 1716 stiftade hon Odense adliga
jungfrukloster och testamenterade till detta sitt
märkliga Karen Brahes bibliothek), rikt
på sällsynta gamla danska böcker och handskrifter.
E. Ebg.

B. Den svenska Brahe-ätten, Sveriges första grefveätt,
med två vingar i sitt vapen, kan ej med säkerhet
ledas längre tillbaka än till 1400-talet. Man har
med anledning af vapnens likhet velat härleda ätten
till Upplandslagmannen Birger Petersson, den heliga
Birgittas fader, men denna härledning är bevisligen
oriktig, då Birger Peterssons ätt utdog redan på
1300-talet. Släktens förste kände stamfader var
väpnaren Magnus Laurensson), som på 1440-talet skref
sig till Tärna i Södermanland, som han erhållit
med sin hustru Johanna Torgildsdotter (Bragde)
af den danska Brahe-ätten och som hon fått genom
sitt föregående gifte med riksrådet Knut Karlsson
(Örnfot). Sonen Peder Magnusson) upptog mödernenamnet
Bragde) l. Brahe). Äfven han bodde på Tärna samt
var väpnare och under 1480-talet häradshöfding i
Oppunda härad. Sonsonen Joakim Brahe) var gift med
Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till Gustaf
Vasa. Då denne återkom från fångenskapen i Danmark,
besökte han Joakim B. på Tärna och varnade honom för
att infinna sig vid konung Kristians" kröning, men
denna varning föraktades, och Joakim B. afrättades
i Stockholms l blodbad 1520. Hans änka blef 1525
omgift med grefve Johan af Hoja. – Med Joakims
son Peder Brahe (se nedan, B. 1) erhöll ätten
greflig värdighet. Genom giftermål har den blifvit
befryndad med flera tyska furstliga släkter,
såsom husen Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken
och Hessen-Homburg. Såsom fideikommiss innehar
ätten herresätet Skokloster i Uppland, och äfven
det gamla Vasagodset Rydboholm tillhör densamma.
K. H. K.

illustration placeholder


1. Per (Peder) B. d. ä)., son till Joakim B.,
riksdrots, f. 1520, blef som barn tillika med sin
moder bortförd i dansk fångenskap och följde henne,
äfven då hon med sin man i andra giftet, grefven af
Hoja, lämnade riket. 1537 hemkallades han af Gustaf
I och nämnes redan 1539 såsom kammarråd och en af
ståthållarna på Stockholms slott. Han utmärkte sig
under Dackefejden, inkallades i riksrådet (aflade
rådsed 1544) och omtalas redan 1546 såsom riddare. Af
Gustaf Vasa var han högt värderad och mycket använd
i allmänna värf. Sedan Erik XIV blifvit konung,
understödde han dennes bemödanden att inskränka
hertigarnas makt och bidrog ej litet till antagandet
af Arboga artiklar 1561. Samma år upphöjdes han
i grefligt stånd, och 1562 erhöll han nästan hela
Visingsö till grefskap. Under Eriks


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free