Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broglio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brorson, rikshistoriograf. f. 1758 på Svartsjö,
blef 1782 amanuens i antikvitetskollegium och 1792
rikshistoriograf. Död 1800. 1786 vann han Vitterhets-
historie- och antikvitets-akademiens stora pris för
afhandlingen Om de jordna adeliga värdigheter, jarlar
m. fl. i Sverige (tryckt i nämnda akademis handlingar
s. å.). Jämte några smärre historiska skrifter
författade han dessutom en Johan III:s historia,
hvilken döden hindrade honom att fullborda och som
finnes endast i handskrift. B. tillhörde Lagerbrings
skola och utmärkte sig för en enkel och klar stil.
(L. S.)
Broman, Anders Jakob, riksdagsman, f. l april 1788 i
Bankeryds socken i Jönköpings län, blef 1812 filos.
magister, 1819 teologie licentiat och 1820 docent i
teologi vid universitetet i Uppsala. S. å. utnämndes
han till regementspastor vid Bohus läns regemente,
1822 jämväl till konsistorienotarie i Göteborg
och 1828 till kyrkoherde i Skärkinds pastorat i
Linköpings stift. 1830 blef han teologie doktor. Såsom
medlem af prästeståndet och åtskilliga utskott
under riksdagarna från 1844 till 1854 tillhörde han
ståndsrepresentationens "konservativa koryféer". Med
ifver bekämpade han förslaget om kvinnans
likställighet med mannen i arfsfrågor, en friare tull-
och en humanare strafflagstiftning, en frisinnad
omdaning af representationen och hvarje reform af
skolväsendet. Endast i fråga om banklagstiftningen var
han liberal. 1854 förordade han med värme regeringens
proposition om att tryckfrihetsförordningen ej skulle
anses som grundlag. 1875 tog han afsked från sin
kyrkoherdebefattning och dog 8 febr. 1878.
Bromarf, kustsocken i Raseborgs härad och
domsaga, Nylands län, Finland, utgör ett
imperiellt pastorat af 3:e kl., Raseborgs
västra kontrakt, Åbo ärkestift. Landareal 172
kvkm. Befolkningen, svensktalande, 3,507 pers. (1902).
A. G. F.
Brom-argyrit, dets. som bromsilfver. Se Brom.
Bromat, kem., namn på bromsyrans salter.
Bromatografi (af grek. broma, föda, och grafein,
skrifva), beskrifning öfver näringsmedlen.
Bromatologi (af grek. broma, föda, och logos, ord,
lära), läran om näringsmedlen.
Brombach, slott, fordom cistercienskloster. Se
Wertheim.
Bromberg (po. Bydgoszcz). 1. Preussiskt
regeringsområde, i Posen. 11,449 kvkm. 689,023
inv. (1900), däraf 275,974 evangeliska, 398,336
katoliker och 13,024 judar. Det indelas i 14
kretsar. - 2. Krets i nämnda regeringsområde. 1,387
kvkm. 82,663 inv. (1900). - 3. Stad (stadskrets)
och hufvudort i ofvannämnda regeringsområde,
vid Brombergkanalens mynning i Brahe. 52,204
inv. (1900), däribland 15,663 katoliker. - Vid
B. mötas 5 järnvägar. B. har en mångsidig industri,
omfattande tillverkning af järnarbeten, maskiner,
vagnar, möbler, sprit, tvål, ljus, tegel och bräder
m. m., samt drifver handel med spannmål, mjöl,
ull, läder och stenkol. Staden har ett gymnasium
med pedagogiskt seminarium, ett realgymnasium, ett
lärar- och ett lärarinneseminarium, ett döfstum-
och ett blindinstitut. Det är säte för styrelsen
för kretsen B. - B. anlades som polskt kastell på
1000-talet och fick 1346 tysk stadsrätt, förstördes af
Tyska orden 1409, men återställdes 1425 och blef snart
därefter en af Polens viktigaste handelsstäder. 1656
intogs det af svenskarna under Karl Gustaf
Wrangel, men utrymdes redan följande år. 6
nov. 1657 slöts där mellan Brandenburg och
Polen det s. k. Bromberg-fördraget, som
kompletterade fördraget i Wehlau (se d. o.) af 19
sept. 1657. Vid Polens första delning 1772 kom
B. till Preussen, som förlorade stad oeh område
genom freden i Tilsit 1807, men återfick det 1815.
J. F. N. L. W:son M.
Bromberg-kanalen, som förenar Oder och Weichsel,
börjar vid Nakel vid den till Warthe (Oder)
flytande Netze och utmynnar i den till Weichsel
gående Brahe. Dess längd är 26,3 km., bredden 19,5
m. och djupet 1,4 m. På sin högsta punkt ligger den
25 m. öfver Brahe, till hvilken 7 slussar föra, och
4,9 m. öfver Netze, dit 2 slussar föra. Den byggdes
åren 1773-74.
Brome [bråum], Richard, engelsk dramatiker,
d. omkr. 1652, var i sin ungdom tjänare hos
Ben Jonson och förvärfvade hos denne skald
håg för litterära sysselsättningar. Af hans
24, mestadels obetydliga, dramer äro de bägge
lustspelen The northern lass (1632) och The jovial
crew mest kända, det sistnämnda af ett visst värde
som folklifsskildring. B:s dramatiska mönster
var Ben Jonson, som han bl. a. efterliknade
i uppfattningen af begreppet "humour". B:s
dramatiska arbeten utgåfvos samlade i 3 bd 1873.
(V. S-g.)
Bromée [-me], Jöns, riksdagsman, f. 10 jan. 1841 i
Hackås i Jämtland, i en gammal odalmannasläkt. Efter
endast sju veckors undervisning i folkskola var
B. 1859-62 anställd som biträde i trävarurörelsen
vid Tunadals bolag, men slog sig efter sitt 1863
ingångna giftermål ned som landtbrukare i sin
födelsesocken. Redan vid 15 års ålder hade han börjat
på egen hand hålla auktioner, och 1868-71 hade han
upprepade gånger förordnande som vice länsman. I
hemorten har han erhållit en mängd kommunala uppdrag,
bl. a. som landstingsman i sammanlagdt 20 år under
tiden 1879-1904. Vid valet till majriksdagen 1887
invaldes B. som frihandlarnas kandidat i andra
kammaren för Jämtlands östra domsaga, hvilket
förtroende sedermera alltjämt förnyats. 1894-95
ledamot af bevillningsutskottet, blef B. 1896
därifrån utesluten, sedan han, som förut tillhört
gamla landtmannapartiet, efter landtmannapartiernas
sammanslagning verksamt deltagit i bildandet af
folkpartiet. I detta fungerade han som ordförande till
1900, då partiet uppgick i liberala samlingspartiet,
hvars förtroenderåd han ständigt tillhört. Inom
folkpartiet visade B. stort intresse för partiets
uppträdande i moderat, men bestämdt frisinnad
riktning. Bland af honom framburna motioner må
nämnas: om borttagande af tullen å spannmål och
fläsk, om verksam begränsning af den kommunala och
utsträckning af den politiska rösträtten m. m. Efter
att 1898-99 hafva haft plats i särskilda utskott,
återinsattes B. 1900 i bevillningsutskottet,
af hvilket han sedermera ständigt varit medlem
(från 1903 som vice ordförande). 1901 satt han
därjämte i försvarsutskottet och 1905 i hemliga
utskottet. 1901–03 var han statsrevisor, 1899-1901
medlem af legostadgekommittén och 1901-04 af
Norrlandskommittén.
V. M.
Bromeliaceæ, bot., en till monokotyledonerna
hörande växtfamilj, som innefattar mångåriga, sällan
trädartade örter, hvilka merendels hafva kort stjälk
och långa, smala, i kanten taggiga, styfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
