- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
475-476

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framför den ut genom mellangärdet. På vägen
afsänder denna åder grenar till bröstets inälfvor och
väggar samt till hufvudet, halsen och de öfre
lemmarna.
G. v. D.*

Bröstpulver, farm. Se Mineralkermes och
Gummipulver.

Bröstrulle, krigsv. Se Lavettage.

Bröst-röst, det röstregister, som omfattar de
djupaste tonerna. Från hufvudrösten och
falsetten skiljer sig bröströsten genom fylligare
klang och större styrka. A. L.

Bröstsaft, läkemedel, som likt bröstdroppar
(se d. o.) användes till att lindra hostretning samt
att lösa slem i lungornas luftrör och befordra dettas
upphostning. Bröstsaften består ofta af sirap eller
honing och gummislem, hvartill fogats läkemedel,
afsedda att verka i nyss antydda riktning. Sådan
sött smakande medicin gifves ofta teskedsvis åt barn.
Exempel på sådan bröstsaft lämnar svenska
farmakopéns linctus pectoralis, som beredes af Roséns
bröstdroppar (7 dlr), kräkrot-sirap (25 dlr),
gummislem (38 dlr) och vatten (30 dlr). Sådan "linctus"
(af lat. lingere, slicka) innehåller i hvarje
tesked de lösliga beståndsdelarna ur 7 mg. opium
samt ur 2,5 cg. kräkrot. Medlet bör ej gifvas åt
mindre barn utan läkares förordnande.
C. G. S.

Bröstsele. Se Sele.

Bröstsjukdomar, gemensamt namn på sjukdomarna
i hjärtat och lungorna.

Bröstsköld, zool. 1. Hos sköldpaddorna:
den del af hudskelettet, som upptager den plattade
buksidan och är sammansatt af nio mer eller mindre
utvecklade benstycken: ett främre oparigt samt fyra
par sidostycken. - 2. Hos insekter, spindeldjur
och krustacéer: bröstregionens undre
pansarlika betäckning, från hvars sidor extremiteterna
utgå.
A. Sg.*

Bröst-te. Se Te.

Bröst-ton, sångton, frambragt genom bröst-rösten (se d. o.).

Bröstvattrade sångaren, zool. Se Hökfärgade sångaren.

Bröstvattusot, patol. Se Vattusot.

Bröstverk, mus. Se Bröstpositiv.

Bröstvårta, äfven Spene, anat., den från
mjölkkörtelns yta eller spets framspringande tapp, i hvilken
körtelns utförsgångar utmynna. Den fina,
genomskinliga hud, som betäcker bröstkörtelns sidor, ändrar
utseende och beskaffenhet i närheten af vårtan, bildar
kring denna en cirkelrund fläck, som kallas
vårtgården och som är blekt brunröd hos blonda, mörk
ända till svartbrun hos brunetta samt knottrig, fint
veckad och sammandraglig till följd af däri liggande
muskelväf. Under vårtgården framgå de där vidgade
mjölkgångarna radiärt mot vårtan, som höjer sig
klubblik ur gårdens midt. Äfven vårtan är mörkare
än omgifvande hud samt på ytan ojämn, liksom klyftad;
å spetsen, som är blekt rosenfärgad, utmynna
de 15-20 utförsgångarna från körteln. Vårtan är
erektil, hvarför den både till form och storlek växlar
hos individen under olika förhållanden. Hos olika
personer är den mycket olika och kan ibland vara
dubbel. Jfr Bröstkörtel. G. v. D.»

Bröstvärn. 1. Bygnk. a) Låg mur eller
genombruten hägnad (af sten, metall eller trä) kring
balkonger, altaner, terrasser, broar o. s. v.; kallas
äfven bröstning. Jfr Balustrad. - b) Den
del af ett rums vägg, som är mellan fönstret och
golfvet. Bröstvärnets brädbeklädning kallas
bröstpanel.

2. Skpsb. En mindre bruklig term, nästan af
samma betydelse som brädgång. Med bröstvärn skulle
särskildt kunna förstås den del af den öfver däck
befintliga fartygssidan, som består af fast förtimring;
med därpå liggande både inre och yttre klädsel eller
bordläggning.
R. N.*

3. Fortif. För eldgifvande skyttar eller artilleri
uppfördt skydd af jord, snö, trä, sten eller betong.
Jordbröstvärn äro de vid fält- och provisoriska
befästningar vanligaste. Bröstvärn af trä kunna användas,
där artillerield ej är att vänta; en särskild form är
lutande träbröstvärn, där stockarnas inre ändar hvila
på ett långsgående stöd, bock e. d. och de yttre på
marken. Inom permanenta befästningar användas
bröstvärn dels af jord med eller utan murverks- eller
betongförstärkning, dels af sten eller betong ensamt;
i bergfästen kan bröstvärnet utgöras af själfva klippan.
Bröstvärnets innersluttning göres brant för
bättre skydds erhållande (jfr Beklädnadsarbete);
åt yttersluttningen ges naturlig lutning, så
att den ej rasar vid beskjutning. Bröstvärnets öfre
yta kallas krön, och detta har vanligen en svag
lutning framåt. Skärningen mellan krönet och
innersluttningen kallas eldlinje, den linje, från hvilken
elden utgår. Är bröstvärnet så högt, att det fullt
skyddar bakomvarande rum, erfordras för
eldgifningens möjliggörande för infanteri en skyttebank
och för artilleri en kanonbank eller en embrasyr (se
d. o.). För infanteri utskäres 0,3 m. under eldlinjen
ett 0,3 m. bredt armbågsstöd, hvilket tillika tjänar
som upplagsplats för patroner. Om bröstvärns bonnettering
se Bonnett. Slutligen bör ett bröstvärn
göras så tjockt, att det motstår den väntade beskjutningen;
följande tjocklek erfordras:
för mot
gevärs- fältartilleris positionsartill.
eldsprängst. fulltr. sprängst. fulltr.
m.m.m.m.m.
sand ...........0,75
0,5-1 2-414-8
åkerjord ........ 1
torf 1. dyjord
228316
packad snö....
barrträ ...........10,4-0,75-0,6-1-



L. W:son M.

Bröstvärnsmonitor, sjöv., benämning på vissa
äldre pansarfartyg inom engelska flottan. Jfr Pansarfartyg.

Brötlingar, bot. Se Lactarius.

Bt., förkortning för eng. baronet.

Bth., vid botaniska namn förkortning för George Bentham.

Bto., förkortning för brutto.

Bua, ö i Spalato-kanalen, vid Dalmatiens kust.
29,5 kvkm. Ön är bergig, men fruktbar på vin, olja,
mandel m. m. Genom en vindbro är den förenad med
staden Trau på fastlandet.

Buana. Se Bojana.

Bubalis, zool., ett antilopsläkte, detsamma som
Alcelaphus. Se Antiloper, sp. 1144.

Bubalus, zool. Se Buffel.

Bubastis (l. Bast), egypt. myt., en gudinna,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free