framför den ut genom mellangärdet. På vägen afsänder denna åder grenar till bröstets inälfvor och väggar samt till hufvudet, halsen och de öfre lemmarna. G. v. D.* Bröstpulver, farm. Se Mineralkermes och Gummipulver. Bröstrulle, krigsv. Se Lavettage. Bröst-röst, det röstregister, som omfattar de djupaste tonerna. Från hufvudrösten och falsetten skiljer sig bröströsten genom fylligare klang och större styrka. A. L. Bröstsaft, läkemedel, som likt bröstdroppar (se d. o.) användes till att lindra hostretning samt att lösa slem i lungornas luftrör och befordra dettas upphostning. Bröstsaften består ofta af sirap eller honing och gummislem, hvartill fogats läkemedel, afsedda att verka i nyss antydda riktning. Sådan sött smakande medicin gifves ofta teskedsvis åt barn. Exempel på sådan bröstsaft lämnar svenska farmakopéns linctus pectoralis, som beredes af Roséns bröstdroppar (7 dlr), kräkrot-sirap (25 dlr), gummislem (38 dlr) och vatten (30 dlr). Sådan "linctus" (af lat. lingere, slicka) innehåller i hvarje tesked de lösliga beståndsdelarna ur 7 mg. opium samt ur 2,5 cg. kräkrot. Medlet bör ej gifvas åt mindre barn utan läkares förordnande. C. G. S. Bröstsele. Se Sele. Bröstsjukdomar, gemensamt namn på sjukdomarna i hjärtat och lungorna. Bröstsköld, zool. 1. Hos sköldpaddorna: den del af hudskelettet, som upptager den plattade buksidan och är sammansatt af nio mer eller mindre utvecklade benstycken: ett främre oparigt samt fyra par sidostycken. - 2. Hos insekter, spindeldjur och krustacéer: bröstregionens undre pansarlika betäckning, från hvars sidor extremiteterna utgå. A. Sg.* Bröst-te. Se Te. Bröst-ton, sångton, frambragt genom bröst-rösten (se d. o.). Bröstvattrade sångaren, zool. Se Hökfärgade sångaren. Bröstvattusot, patol. Se Vattusot. Bröstverk, mus. Se Bröstpositiv. Bröstvårta, äfven Spene, anat., den från mjölkkörtelns yta eller spets framspringande tapp, i hvilken körtelns utförsgångar utmynna. Den fina, genomskinliga hud, som betäcker bröstkörtelns sidor, ändrar utseende och beskaffenhet i närheten af vårtan, bildar kring denna en cirkelrund fläck, som kallas vårtgården och som är blekt brunröd hos blonda, mörk ända till svartbrun hos brunetta samt knottrig, fint veckad och sammandraglig till följd af däri liggande muskelväf. Under vårtgården framgå de där vidgade mjölkgångarna radiärt mot vårtan, som höjer sig klubblik ur gårdens midt. Äfven vårtan är mörkare än omgifvande hud samt på ytan ojämn, liksom klyftad; å spetsen, som är blekt rosenfärgad, utmynna de 15-20 utförsgångarna från körteln. Vårtan är erektil, hvarför den både till form och storlek växlar hos individen under olika förhållanden. Hos olika personer är den mycket olika och kan ibland vara dubbel. Jfr Bröstkörtel. G. v. D.» Bröstvärn. 1. Bygnk. a) Låg mur eller genombruten hägnad (af sten, metall eller trä) kring balkonger, altaner, terrasser, broar o. s. v.; kallas äfven bröstning. Jfr Balustrad. - b) Den del af ett rums vägg, som är mellan fönstret och golfvet. Bröstvärnets brädbeklädning kallas bröstpanel. 2. Skpsb. En mindre bruklig term, nästan af samma betydelse som brädgång. Med bröstvärn skulle särskildt kunna förstås den del af den öfver däck befintliga fartygssidan, som består af fast förtimring; med därpå liggande både inre och yttre klädsel eller bordläggning. R. N.* 3. Fortif. För eldgifvande skyttar eller artilleri uppfördt skydd af jord, snö, trä, sten eller betong. Jordbröstvärn äro de vid fält- och provisoriska befästningar vanligaste. Bröstvärn af trä kunna användas, där artillerield ej är att vänta; en särskild form är lutande träbröstvärn, där stockarnas inre ändar hvila på ett långsgående stöd, bock e. d. och de yttre på marken. Inom permanenta befästningar användas bröstvärn dels af jord med eller utan murverks- eller betongförstärkning, dels af sten eller betong ensamt; i bergfästen kan bröstvärnet utgöras af själfva klippan. Bröstvärnets innersluttning göres brant för bättre skydds erhållande (jfr Beklädnadsarbete); åt yttersluttningen ges naturlig lutning, så att den ej rasar vid beskjutning. Bröstvärnets öfre yta kallas krön, och detta har vanligen en svag lutning framåt. Skärningen mellan krönet och innersluttningen kallas eldlinje, den linje, från hvilken elden utgår. Är bröstvärnet så högt, att det fullt skyddar bakomvarande rum, erfordras för eldgifningens möjliggörande för infanteri en skyttebank och för artilleri en kanonbank eller en embrasyr (se d. o.). För infanteri utskäres 0,3 m. under eldlinjen ett 0,3 m. bredt armbågsstöd, hvilket tillika tjänar som upplagsplats för patroner. Om bröstvärns bonnettering se Bonnett. Slutligen bör ett bröstvärn göras så tjockt, att det motstår den väntade beskjutningen; följande tjocklek erfordras: <table o> <td c>för <td><td><td><td c>mot<td><td> <td> <td> <td c>gevärs- <td c>fältartilleris <td> <td c>positionsartill. <td><td c> eld<td c>sprängst. <td>fulltr. <td>sprängst. <td>fulltr. <td><td c>m.<td c>m.<td c>m.<td c>m.<td c>m. <td>sand ...........<td c>0,75 <td><td><td c>0,5-1<td c> 2-4<td c>1<td c >4-8 <td>åkerjord ........ <td c>1 <td>torf 1. dyjord <td><td c>2<td c>2<td c>8<td c>3<td c>16 <td>packad snö.... <td>barrträ ...........<td c>1<td c>0,4-0,75<td c>-<td c>0,6-1<td c>- </table> L. W:son M. Bröstvärnsmonitor, sjöv., benämning på vissa äldre pansarfartyg inom engelska flottan. Jfr Pansarfartyg. Brötlingar, bot. Se Lactarius. Bt., förkortning för eng. baronet. Bth., vid botaniska namn förkortning för George Bentham. Bto., förkortning för brutto. Bua, ö i Spalato-kanalen, vid Dalmatiens kust. 29,5 kvkm. Ön är bergig, men fruktbar på vin, olja, mandel m. m. Genom en vindbro är den förenad med staden Trau på fastlandet. Buana. Se Bojana. Bubalis, zool., ett antilopsläkte, detsamma som Alcelaphus. Se Antiloper, sp. 1144. Bubalus, zool. Se Buffel. Bubastis (l. Bast), egypt. myt., en gudinna,