- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
515-516

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullborda sin klädsel eller mottaga sina närmare bekanta.

Budorcas. zool., däggdjurssläkte tillhörande
fam. Bovidæ, ordn. Ungulata. Det utmärker sig genom
groft byggd, getlik antilopform med starkt utbildade,
å hjässan nästan sammanstötande horn, som äro böjda
vid basen utåt och nedåt, mot spetsen till uppåt och
bakåt. Nosen är hårig. Tårgrop, klöf- och Ijumskkörtlar
saknas. Förekommer i östra Tibet och i Assam.
L-e.

Budorden. Se Tio Guds bud.

Budrum, forntidens Halikarnassos, stad på sydvästra
kusten af Mindre Asien, i vilajetet Aldin, midt emot
ön Kos. Omkr. 6,000 inv. Ruiner efter den berömda
grafvård (mausolé). som drottning Artemisia II i 4:e
årh. f. Kr. lät uppföra öfver sin gemål, Mausolos.

Budsjajah. Se Bougie.

Budsjak (Budjak), namn på stäppen i Bessarabien.

Budskap, statsr., i konstitutionella stater benämning
på ett direkt meddelande från statsöfverhufvudet
till representationen utan förmedling af någon af
de ansvarige rådgifvare, som i allmänhet förmedla
förbindelsen mellan den lagstiftande och den
verkställande makten. Budskapet kontrasigneras,
om det har karaktären af en regeringsakt,
enär i konstitutionella stater ingen sådan har
giltighet utan vederbörande ministers underskrift,
men ej om det blott innehåller ett framhållande
af vederbörandes egen åsikt om en viss eller
vissa frågor. Själfva begreppet härstammar från
Nord-Amerikas förenta stater på den tid dessa ännu
voro engelska kolonier. Då skedde alla meddelanden
från guvernörerna till de olika representationerna
genom budskap (eng. message) från de förre, vare
sig det gällde upplysningar om koloniernas ställning
eller att fästa folkrepresentanternas uppmärksamhet
på någon fråga, för hvars lösning deras medverkan var
erforderlig. Efter oafhängighetsförklaringen användes
ordet för att beteckna unionspresidentens meddelanden
till kongressen. "Message" kallas särskildt den
öfversikt af landets allmänna ställning, som den förre
enligt Förenta staternas konstitution är förpliktad
att årligen gifva representationen. Samma idé upptogs
i Frankrike genom konstitutionen af år III (1795),
enligt hvilken ministrarna icke hade tillträde till
representationen, hvarför alla meddelanden från den
verkställande till den lagstiftande makten skedde
genom budskap (fr. message). 1848 års konstitution
återinförde dess bruk, sedan det under mellantiden
varit aflyst, och presidenten skulle enligt densamma
årligen genom ett budskap gifva representationen en
öfversikt af republikens ställning. Motsvarigheten
till budskap är i Sverige och åtskilliga andra
monarkiska stater det trontal, hvarmed statschefen
möter representationen.

Budstikken, namn på flera norska publikationer under
1800-talet. Viktigast är den tidning, som utgafs
1808-14 under redaktion först af E. de Falsen,
senare af L. S. Platou. En ny följd utkom 1817-29,
en tredje 1830-34 och en fjärde 1859-61. Tidningen
verkade förnämligast såsom organ för "Selskabet for
Norges vel" och innehåller bl. a. viktiga bidrag till
kännedomen om Kristiania universitets stiftelse och
äldsta historia, liksom den i allmänhet är rik på
underrättelser om norska förhållanden i äldre och
nyare tider.

Budua (serb. Budva), befäst sjöstad i södra Dalmatien
(Österrike), på en i Adriatiska hafvet utskjutande
landtunga. 883 inv. (1900), som kommun 2,840. Redd
för stora skepp.

Budva, serbiska namnet på Budua.

Budweis (tjech. Budejovice}. 1. Krets ("bezirk")
i sydligaste delen af Böhmen. 1,015 kvkm. 107,538
inv. (1900). - 2. Hufvudstad i nämnda krets, vid
Maltschs inflöde i den därifrån segelbara Moldau,
392 m. ö. h. 39,328 inv. (1900; 40 proc. tyskar,
60 proc. tjecher). B. består af en inre stad och
tre förstäder. Det är en betydande industristad,
med tillverkning särskildt af ler- och stenvaror,
blyertspennor, maskiner och metallvaror, öl,
sprit, papper och tobaksvaror (för statskassans
räkning). Säte för en biskop och en teologisk
läroanstalt. Dessutom har B. två högre gymnasier,
två öfre realskolor (för tyskar och för tjecher),
en tysk handelsskola, ett döfstuminstitut
o. s. v. B. grundlades 1265 af Ottokar II af
Böhmen. I närheten ligga flera brunnsorter och
furst Schwarzenbergs präktiga slott Frauenberg.
J. F. N.

Bueckelaer [bö^elar], Joachim (äfven Beuckelaer),
flamsk figurmålare, f. 1533 i Antwerpen, d. där 1573,
mästare i Lukasgillet 1559, var elev till sin onkel,
holländaren Pieter Aertsen, som han följde i sin
konst, i synnerhet i ämnena, mindre i formgifningen,
som är mera rundad, och i färgen, som är mindre frisk
i lokaltonerna, mera sammangjuten af en brunaktig
helton. Han målade bibliska taflor, men helst, liksom
sin lärare, scener från torg och kök, där matvaror,
fisk, kött och grönsaker spela större roll än hos
Pieter Aertsen, under det att i bakgrunden på dessa
taflor framställas bibliska tilldragelser - ett,
om än minimalt, medgifvande åt det traditionella
ämnesvalet och publikens smak, som ännu icke var
mogen för "låga" ämnen, d. v. s. ohöljdt realistiska
framställningar. Sådana taflor tillhöra, då de äro
daterade, perioden 1561-70, och de flesta af dem
förekomma i nationalmuseum. Dessa äro Torghandel,
Kristus visas för folket
(1561), Torghandel, Kristus
visas för folket (1565), Matvaruhandel, Kristus lär
i templet
(s. å.) och Fiskhandel, Kristus visas
för folket
(1570). Dessa fyra målningar togos,
troligen jämte flera arbeten af samme mästare,
i Prag 1648 och härstammade från kejsar Rudolf
II:s galleri. Vid tiden för svenskarnas plundring
af den kejserliga konstkammaren gingo de under
Pieter Aertsens namn. Af denne senare är också en
likaledes i Prag tagen, i nationalmuseum befintlig,
1562 daterad Köksscen vid gåstiden och en i Uppsala
universitets museum förvarad. 1551 daterad Slaktarbod,
med flykten till Egypten i bakgrunden
, hvilka förr
oriktigt tillskrifvits B. Liknande bilder finnas
i Münchens pinakotek och i Schleisheims galleri,
i Wiens kejs. museum, i Amsterdam, Lille, Bamberg,
Neapel och Florens (Galleria Panciatichi). Af B:s
bibliska taflor återstå ej många. Den märkligaste är
De fyra evangelisterna (1567, i Dresdengalleriet).
C.R.N. (O. G-g.)

Bue digre ("Bue den tjocke"), nordisk kämpe, son till
jarlen Vesete på Bornholm, var en högrest och stark,
men tillika oregerlig, stolt och ordkarg man. Med sin
broder, Sigurd Kåpa, inträdde han i jomsvikingarnas
samfund och deltog (omkr. 986} i slaget i Hjorungavåg,
där B. tillika med alla sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free