Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 619-620 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bure ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvars växt dock hämmades af de för fäderneslandet
mödosamma och bekymmerfulla tiderna. Framför
allt insiktsfull i svensk fornkunskap, åtnjöt han äfven
anseende för kunskaper i österländska språk och
teologi såväl som i geometri, mekanik, astronomi och kemi.
Dessutom var han vitterlekare, skicklig tecknare samt den
förste infödde kopparstickare och xylograf i vårt land.

Han var grundläggare till hela den antikvariska strömningen
i Sverige under 1600-talet och den förste, som af rent
vetenskapligt intresse studerade vårt språk. I likhet
med andra, mera ryktbara renässansmän hade B.
en dragning till mystik och förborgadt vetande,
så att han hängaf sig åt kabbalistiska grubblerier,
och slutligen förutsade han, att världen på
en bestämd, af honom uppgifven, dag skulle gå
under. Med anledning däraf kom han i tvist med
apotekaren Simon Wolimhaus i Uppsala, hvilken
påstod, att B. räknat vilse och att yttersta domen
skulle komma något senare. De bägge herrarna
slogo vad om sina gårdar i Uppsala. - B. utgaf
en mängd lärda, men af mysticism förvirrade arbeten,
i synnerhet i fornforskning. Genom Runa-ABC-boken
(1611), Monumenta helsingica (1624) m. fl.
skrifter upplifvade han kunskapen om runorna. Han
afbildade och lät afteckna omkr. 200 runstenar.
1636 utgaf han en (numera förlorad) fornsvensk
grammatik (den första forngermanska språklära),
och 1651 öfverlämnade han till regeringen fyra
band samlingar till ett svenskt lexikon, af hvilka
band tre ha förkommit. Med anledning af frågan
om runornas fädernesland invecklades han i häftiga
strider med den danske fornforskaren O. Worm.
Betydelsefullt blef B:s nit för att uppspåra och rädda
gamla nordiska handskrifter (lagar, sagor, o. s. v.).
Sålunda var det han, som upptäckte och första
gången utgaf "En nyttigh bok om konnunga styrilse
och höfdinga" (1634; efter samma text aftryckt
1650. Jfr Konunga- och höfdingastyrelsen).
Som poet röjde han formsinne och
intresse för det metriska. 1637 utgaf han Nymäre
wijsor (12 till antalet). Han dog 22 okt. 1652 på
Vårdsätra nära Uppsala. Om hans släktförhållanden
m. m. se L. Bygdén, "Om ursprunget till den
historiska myten om Fale Bure" (i "Samlaren",
1890).

Bureus (Buræus). Se Bure.

Burford [bö^föd], stad i engelska grefskapet
Oxford, vid Thames’ biflod Windrush. 3,638 inv.
(1901). I närheten ligger Edgehill, där ett
icke afgörande slag stod mellan parlamentets och
konungens trupper 23 okt. 1642. - Karl II gjorde
1670 sin naturlige son (med Nell Gwynne), Charles
Beauclerk (f. 1670, d. 1726), till earl af B.; denne
upphöjdes 1684 till hertig af S:t Albans, hvilken
titel ännu bäres af ättens hufvudman.

Burg. 1. Stad i preussiska prov. Sachsen,
regeringsområdet Magdeburg, vid floden Ihle. 22,432
inv. (1900). Betydande industri, i synnerhet
klädestillverkning, men äfven tillverkning af skor,
handskar, cigarrer, papp, maskiner, kemiska artiklar
m. m. Staden, som fanns redan på Karl den
stores tid, intogs af Torstenson i nov. 1644.

2. Stad i preussiska Rhenprovinsen, regeringsområdet
Düsseldorf. 1,482 inv. (1900). Ruiner
efter ett gammalt slott, residens för grefvarna af
Berg.

3. Fordom en skans, belägen vid Wümme, nära
dess utlopp i Weser och 10 km. n. v. om staden
Bremen. Som ett hot mot denna stad ämnade H.
Kr. von Königsmarck i början af 1654 bygga en
skans på denna plats, men han förekoms af bremerborna,
som själfva anlade en befästning därstädes.
Königsmarck intog emellertid skansen, som han sedan
lät förstärka, men 14 juni s. å. lyckades borgarna
taga tillbaka densamma, ehuru blott för att 5 sept.
åter förlora den. Vid freden, som slöts med
Bremen 24 nov., afstod staden alla anspråk på B.,
som nu besattes af svenskarna, men 18 sept. 1675
fråntogs dem af de allierade. Återlämnad efter
freden 1679, förstärktes B. 1683, men lämnades
sedan att förfalla ända till 1699, från hvilket
år B. ånyo började förstärkas, och härmed
fortsattes sedan ända till 1712, då B. intogs af
danskarna.
3. L. W:son M.

Burg, Adam, friherre von B., tysk matematiker
och teknolog, f. 1797 i Wien, d. 1882, blef
1828 professor vid polytekniska institutet därstädes
och utöfvade som sådan ett stort inflytande på den
nu lefvande generationen af ingenjörer. 1849-52
var han direktor vid nämnda institut. 1852 blef
han byråchef i österrikiska handelsministeriet,
upphöjdes 1866 i friherrligt stånd och blef 1869
medlem på lifstid af herrehuset. B. arbetade städse för
folkupplysningen; dessutom har staden Wien honom
att tacka för en mängd förbättringar i
eldsläckningsväsendet, vatten- och gasledningen m. m.
Äfven om införandet i Österrike af det metriska mått- och
viktsystemet inlade han stora förtjänster.
Såsom skriftställare åtnjöt han i Österrike stort
anseende. Af hans arbeten må nämnas Handbuch
der geradlinigen und sphärischen trigonometrie
(1826) och Ausführliches lehrbuch der höhern
mathematik mit besonderer rücksicht auf die zwecke des
praktischen lebens (1832-33).

Burgas, hamnstad i Öst-Rumelien, vid Burgasviken
af Svarta hafvet. 10,703 inv. (1900),
hufvudsakligen bulgarer; öfriga nationaliteter äro
greker, judar, turkar och armenier. B. har dålig redd
och är genom järnväg öfver Jamboli förenadt med
linjen Belgrad-Konstantinopel. Export af spannmål,
kläde, ull, trävaror, smör, ost, rosenolja, torrfisk
och lera, hvaraf de bekanta turkiska piphufvudena
förfärdigas. Importen består hufvudsakligen
af järn och sprit.

Burgau, stad i bajerska regeringsområdet Schwaben,
vid Mindel och järnvägen Ulm–Simbach.
2,033 inv. (1900). Fordom starkt befäst slott. Vid
staden ett torflager af stor mäktighet, hvilket lämnar
ett årligt utbyte af 6-7 hundra tusen marks värde.

Burgdorf (fr. Berthoud), stad i schweiziska
kantonen Bern, vid Emmenfloden. 8,395 inv. (1900).
Linne- och ylleindustri. I därvarande slott öppnade
Pestalozzi 1798 en uppfostringsanstalt.

Burger [hårdt g], Ludwig, tysk tecknare och
målare, f. 1825 i Krakau, d. 1884 i Berlin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>