- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
757-758

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadskonsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åbon byggt flera hus, än lagen ålägger honom, kallas
detta öfverloppsbyggnad; har han byggt flera hus,
än som belöpa sig på hans besittningstid, säges
öfverbyggnad ega rum.

För att kunna undersöka huru en innehafvare
fullgör sin byggnadsskyldighet har man anordnat
vissa åtgärder. Dessa bestå först i besiktningar, å
publika hemman gemenligen periodiskt återkommande –
hvart tredje eller femte år –, då däremot å jord,
som är i enskild ego, åtminstone om den är af
frälse natur, jordegaren må låta hålla syn, när
han vill. Besiktningarna å publika hemman bära
namn af ekonomiska besiktningar och förrättas af
vederbörande tjänstemän, i allmänhet kronofogden,
biträdd af nämndemän. Hvad som därvid beslutats
går i verkställighet, såvida icke besvär anföras,
i hvilket fall sker laga syn, en rättslig akt, som
verkställes af de dömande myndigheterna.

Den andra kontrollåtgärden är af- och tillträdessyn,
som förrättas, när ombyte sker af brukare, å jord,
vare sig den tillhör enskild man, publik inrättning
eller staten. Såsom ofvan är antydt, eger å jord,
tillhörande enskilda, jordegaren, på grund af
byggningab. kap. 27 § 8, själf låta föranstalta om
syn äfven vid detta tillfälle, och skall denna syn
förrättas af två oväldiga män af nämnden. Verkan
af denna förrättning kan upphäfvas därigenom
att vid häradsrätten begäres syn, som då hålles
af domaren med half nämnd. Denna förrättning är
af så stor betydelse för rättsförhållandet emellan
jordegare och brukare, att, därest den förre försummat
att efter syn lämna gården i tillträdarens händer,
jordegaren sedermera icke kan vid afträdet fordra
ersättning för den husröta eller missbyggnad, som då
kan finnas (byggningab. kap. 27 § 7). Vid publika
hemman föranstaltas af- och tillträdessyn af de
myndigheter, under hvilkas tillsyn dessa hemman stå,
och den förrättas af vederbörande domare i orten. Vid
denna förrättning skola vara tillstädes ej endast
af- och tillträdare, utan äfven ombud å jordegarens
(statens eller den publika inrättningens) vägnar för
att tillse, det tillträdaren icke gifver efter något
af sin rätt och därigenom möjligen sättes ur stånd
att fullständigt fullgöra de skyldigheter, som åligga
honom i afseende på gårdens bebyggande. Anmärkas bör
måhända, att vid syn å jord af det slag, hvarom nu
är fråga, husen icke, såsom rätteligen borde ske,
afsynas från afträdaren till jordegaren och af
denne sedan öfverlämnas till tillträdaren, utan
anses rättsförhållandet ega rum endast mellan af-
och tillträdaren; jordegaren är endast genom ombud
tillstädes för att, på sätt som förut blifvit anmärkt,
bevaka sin rätt. Vid syn af nu ifrågavarande slag
tages husens tillstånd i betraktande. Befinnes det,
att afträdaren brustit i underhållsskyldigheten och
att han underlåtit att verkställa nybyggnad, där sådan
varit behöflig, och han suttit så länge vid gården,
att han efter årsberäkningen å husen varit skyldig
därtill, så dömes han att fullgöra dessa skyldigheter,
förrän han afträder från gården. Har han däremot
verkställt öfverloppsbyggnad, kan stundom komma i
fråga, att tillträdaren skall inlösa densamma; finnes
öfverbyggnad, är tillträdaren alltid förbunden att
gälda dess värde till afträdaren. Dessa förhållanden
redas därigenom att de erhålla formen af en ordentlig
likvid emellan de båda parterna, af- och tillträdaren.
Skulle tillträdaren ej yrka ett fullständigt
utbekommande af ersättningen för husröta och
missbyggnad, så skulle han därigenom möjligen
minska sin förmåga att fullgöra de honom under hans
besittningstid i afseende på byggnadsskyldigheten
åliggande förpliktelserna; och detta är förmodligen
skälet hvarför vid syner å jord, som tillhör kronan
eller publika inrättningar, ombud för jordegaren
alltid skall vara tillstädes för att tillse, det
tillträdaren ej genom okunnighet eller vårdslöshet
minskar sin rätt. Ändring i synerätts beslut
fullföljes genom besvär den vanliga domstolsvägen.
Th. R. (Kbg.)

2. En i byggningabalken stadgad förpliktelse att
hålla vissa för samhällsordningens upprätthållande
nödvändiga byggnader. I senare tider hafva de
uråldriga grunderna för kostnadernas fördelning visat
sig olämpliga, och på begäran af riksdagen har genom
lag 26 sept. 1884 föreskrifvits, att alla, hvilka
skatta till kommunen, skola deltaga i byggnad och
underhåll af tingshus och häradsfängelse, samt genom
lag 12 juni 1885 stadgats samma grund för bestridande
af kostnaderna för byggnad och underhåll af kyrka
med klockstapel, stängsel m. m., som till kyrka hör,
äfvensom af sockenstuga. Kbg.

Byggnadsstadga kallas den för Sveriges städer
gemensamma k. författning, som innehåller allmänna,
till vinnande af prydlighet, renlighet, luftväxling
och säkerhet gifna bestämmelser för dessas
bebyggande, afsedda att för hvarje särskild stad
efter behof fullständigas genom en af konungens
befall-ningshafvande fastställd byggnadsordning
(se d. o.). Byggnadsstadgan för rikets städer är
utfärdad 8 maj 1874. Mindre.ändringar och tillägg
i densamma hafva gjorts 30 dec. 1876, 18 april
1884, 30 nov. 1888, 20 juni 1890 och 26 maj 1899. I
tillämpliga delar skall den gälla äfven för köping;
så ock för hamn, fiskläge och annat ställe med större
sammanträngd befolkning, då sådant af omständigheterna
påkallas och konungens befallningshafvande efter
vederbörandes hörande därom förordnar genom beslut,
som underställes k. m:ts pröfning. (Fr. E.)

Byggnadsstatik. Se Statik.

Byggnadsstil. Se Byggnadskonsten.

Byggnadstimmer, träv. Se Timmer.

Byggningabalken (af fsv. byggning, landtbruk, och
balk, egentl. bjälke; jfr Balk), jur., den del af
lagboken, som företrädesvis angår landtbruket.

Byggningshjälpen l. Vinterkörseln, kam., en urgammal
svensk skatt, som leder sitt upphof från allmogens
skyldighet att i mån af behof bygga och underhålla
gränshus, slott och kungsgårdar – en förpliktelse,
som i tidernas längd hade förvandlats till en årlig
skatt efter mantal. Byggningshjälpen erlades i en
mängd persedlar (byggnadsmateriel och ved), olika
i olika orter, och ansågs särdeles tryckande. En
nedsättning till hälften mot förut egde rum
1622. Jämlikt 1652 års riksdagsbeslut blef den
sedermera en ständig ränta och fördes i jordeböckerna
som en särskild titel under hemmantalsräntan, till
dess 1855 års ränteförenkling inträffade. Namnet
omväxlade mycket. I Uppland användes benämningarna
slottshjälpen, slottsfamnen,
rustkammarhjälpen, vind och vask, byggningsveden, tegelveden,
ekekörseln
och körseln. I Västmanland förekommo
namnen <sp>vindekörningen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free