- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
813-814

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bålastuga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Norrsjön, och nära B. station å Frövi-
Ludvika järnväg. Verket anlades i förra hälften
af 1870-talet af ett aktiebolag, bildadt af
bruksegaren Leo Wallmo. Enligt bolagsprospekten
skulle för 1,5 mill. kr. åstadkommas 4 masugnar,
bessemerverk och valsverk samt ett mindre gjuteri,
mekanisk verkstad m. m. Arbetena började i jan. 1872,
men när 2 masugnar jämte bessemerverk; gjuteri och
mek. verkstad, cirkelsåg och ett ofantligt kolhus,
arbetarbostäder, järnväg från B. station till
verket samt en 2,000 m. lång kanal för den nödiga
vattenkraften på hösten 1874 voro färdiga och en liten
jordegendom samt ett ypperligt gruffält inköpts, var
icke blott hela aktiekapitalet användt, utan bolaget
hade äfven råkat i betydlig skuld. Då därtill, sedan
verket satts i gång, dåliga konjunkturer inträffade,
nödgades bolaget göra cession, och B. köptes för l
mill. kr. af Motala mek. verkstads aktiebolag, som
egde det till 1890, då det köptes af "Aktiebolaget
B. järnverk". I april 1895 öfvertogs det af det
nybildade "Aktiebolaget B. rörverk" (aktiekapital l,8
mill. kr.), som där bl. a. drifver tillverkning af
järnrör för industriella ändamål. Till egendomen höra
jordbruksfastigheter om 1 263/1000 mtl, 1904 taxerade
till 171,900 kr. och med en sammanlagd egovidd af
1,900 har, 2 masugnar med koltorkningsinrättning,
bessemerverk med 2 ugnar, såg, gjuteri och mekanisk
verkstad, valsverk, smedja för maskinsmide,
Löfåsens tegelbruk, allt, med arbetarbostäder m. m.,
taxeradt till omkr. 553,300 kr. Järnmalm hämtas
ur Ställbergsfältets grufvor (malmfångst 1904:
19,893 ton), Sundsgrufvefältet samt Polhemsgrufvan
i Krigstjärnsfältet, alla i Ljusnarsbergs socken,
samt Stora Mossgrufvan i Ingelshyttefältet, i
Lindesbergs socken, hvilka grufvor egas af Bångbro
järnverk. Tillverkningen uppgick 1904 till 10,6
mill. kg. tackjärn och direkt från masugn framställdt
gjutgods (hvaraf för bessemerblåsning användes 8,7
mill. kg.), 7,6 mill. kg. göt, 3 mill. kg. valsadt
och smidt järn och stål, 233,000 kg. gjutgods utom
manufaktursmide. - B. är beläget i en trakt, som är
känd för sin ovanliga naturskönhet.

Bånghammar- Klotens järnväg, en bredspårig (1,435 m.),
22 km. lång järnvägslinje mellan Bånghammar station
vid Frövi-Ludvika järnväg och Klotens masugn. Linjen
öppnades för trafik 20 sept. 1877 och tillhörde
ursprungligen aktiebolaget Klotens bruk. 26 maj 1899
öfvergick järnvägen jämte brukets öfriga egendom genom
köp till svenska staten. Järnvägen, som ej har egen
rullande materiel, trafikeras för domänstyrelsens
räkning af trafikbolaget Grängesberg-Oxelösund.
A. d’A.

illustration placeholder
Flottans sjukbår.


Bår, lätt bädd, som kan bäras och användas vid
transport af sjuka och skadade personer. En bår
består af en ställning af trä eller metall, i hvilken
blifvit utspänd segelduk eller annat lämpligt tyg till
underlag. Gäller det längre transporter, kan båren
placeras å hjul, s. k. hjulbårar, eller i vagn,
sjukvagn, samaritvagn, järnvägsvagn, å sjukfartyg
m. m. Det gifves flera bårmodeller. Vid armén
och flottan finnes särskildt utbildadt manskap,
sjukbärare, som
undervisas i konsten att på bästa och mest skonsamma
sätt lägga sårade på bårarna och bortbära dem, sedan
de erhållit ett nödfallsförband. - I brist på bår kan
man medelst stolar, stegar, täcken, säckar, lakan,
kappor o. d. improvisera s. k. nödfallsbårar. I
samaritkurser gifves undervisning i dylik
improvisationsteknik. Jfr Sjukvård. J. K.
illustration placeholder
Arméns sjukbår.


Båraryd, socken i Jönköpings län, Västbo härad. 7,798
har. 1,393 inv. (1904). Annex till Villstad, Växjö
stift, Västbo kontrakt.

Bårbyborg, fornlämning i Mörbylånga socken på Öland,
belägen på själfva landtborgen, som där bildar ett
brant hörn af omkr. 30 m. höjd.

Bård, her. Se Bord, her.

Bårlag, Bårpatrull. Se Sjukvård (i fält).

Bårrätten, en gudsdom. Se Ordalier.

Bårslöf, socken i Malmöhus län, Luggude härad. 1,350
har. 555 inv. (1904). B. bildar med Fjärestad ett
regalt pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt. -
I B. lade sig Karl XI med sin armé 31 okt. 1676 i ett
af Dahlbergh n. om Råå-ån utstakadt läger, och sedan
danskarna dagen därpå lagt sig vid Gentofte, s. om
ån, började mellan båda härarna ett svältkrig, som
varade till danskarnas uppbrott 8 nov. Följande dag
öfvergåfvo äfven svenskarna sitt "orena och obeqväma
läger, hvarest folk och hästar mycket sjuknade".
L. W-son M.

Båstad. 1. Socken i Kristianstads län, Bjäre
härad. 651 har. 1,082 inv. (1904), af hvilka 574
i Båstads köping. Annex till Hof, Lunds stift,
Bjäre kontrakt.

2. (Båtstad, på 1500-talet Botstædæ) Köping
i nämnda socken, är belägen vid Laholmsbukten,
en vik af Kattegatt, 25 km. från Ängelholm och 16
km. från Laholm, vid västkustbanan. Det nämnes
redan vid midten af 1400-talet samt anses vara
grundlagdt före 1450. Såsom stad styrdes det af
två borgmästare. Dess privilegier förnyades 1513,
men sedan fick B. liksom många andra gamla städer,
till följd af förändrade tidsomständigheter,
nedsjunka till en obetydlighet. 1664 erhöll det
"stadsfläck"-rättigheter, bestående i tillåtelse
att idka hökeri, handtverk, gästgifveri och
småhandel. Dessa privilegier bekräftades 1689 och
1719. B. har lidit af flera svåra eldsvådor, såsom
1742 och senast 1870, då 60 gårdar lades i aska, samt
af ett anfall af två ryska krigsskepp 1788, hvilket
dock tillbakaslogs af ställets modige borgare, som
med anledning däraf fingo mottaga ett tacksägelsebref
från Gustaf III. Sin titel af "fläck" bar B. ända till
1858, då det erhöll köpings namn och rättigheter. Dess
styrelse utgöres af en "stadsförman", vald på obestämd
tid, och sex "äldste", valda för två år.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free