med Norrsjön, och nära B. station å Frövi- Ludvika järnväg. Verket anlades i förra hälften af 1870-talet af ett aktiebolag, bildadt af bruksegaren Leo Wallmo. Enligt bolagsprospekten skulle för 1,5 mill. kr. åstadkommas 4 masugnar, bessemerverk och valsverk samt ett mindre gjuteri, mekanisk verkstad m. m. Arbetena började i jan. 1872, men när 2 masugnar jämte bessemerverk; gjuteri och mek. verkstad, cirkelsåg och ett ofantligt kolhus, arbetarbostäder, järnväg från B. station till verket samt en 2,000 m. lång kanal för den nödiga vattenkraften på hösten 1874 voro färdiga och en liten jordegendom samt ett ypperligt gruffält inköpts, var icke blott hela aktiekapitalet användt, utan bolaget hade äfven råkat i betydlig skuld. Då därtill, sedan verket satts i gång, dåliga konjunkturer inträffade, nödgades bolaget göra cession, och B. köptes för l mill. kr. af Motala mek. verkstads aktiebolag, som egde det till 1890, då det köptes af "Aktiebolaget B. järnverk". I april 1895 öfvertogs det af det nybildade "Aktiebolaget B. rörverk" (aktiekapital l,8 mill. kr.), som där bl. a. drifver tillverkning af järnrör för industriella ändamål. Till egendomen höra jordbruksfastigheter om 1 263/1000 mtl, 1904 taxerade till 171,900 kr. och med en sammanlagd egovidd af 1,900 har, 2 masugnar med koltorkningsinrättning, bessemerverk med 2 ugnar, såg, gjuteri och mekanisk verkstad, valsverk, smedja för maskinsmide, Löfåsens tegelbruk, allt, med arbetarbostäder m. m., taxeradt till omkr. 553,300 kr. Järnmalm hämtas ur Ställbergsfältets grufvor (malmfångst 1904: 19,893 ton), Sundsgrufvefältet samt Polhemsgrufvan i Krigstjärnsfältet, alla i Ljusnarsbergs socken, samt Stora Mossgrufvan i Ingelshyttefältet, i Lindesbergs socken, hvilka grufvor egas af Bångbro järnverk. Tillverkningen uppgick 1904 till 10,6 mill. kg. tackjärn och direkt från masugn framställdt gjutgods (hvaraf för bessemerblåsning användes 8,7 mill. kg.), 7,6 mill. kg. göt, 3 mill. kg. valsadt och smidt järn och stål, 233,000 kg. gjutgods utom manufaktursmide. - B. är beläget i en trakt, som är känd för sin ovanliga naturskönhet. Bånghammar--Klotens järnväg, en bredspårig (1,435 m.), 22 km. lång järnvägslinje mellan Bånghammar station vid Frövi--Ludvika järnväg och Klotens masugn. Linjen öppnades för trafik 20 sept. 1877 och tillhörde ursprungligen aktiebolaget Klotens bruk. 26 maj 1899 öfvergick järnvägen jämte brukets öfriga egendom genom köp till svenska staten. Järnvägen, som ej har egen rullande materiel, trafikeras för domänstyrelsens räkning af trafikbolaget Grängesberg--Oxelösund. A. d'A.

Flottans sjukbår.</img>

Bår, lätt bädd, som kan bäras och användas vid
transport af sjuka och skadade personer. En bår
består af en ställning af trä eller metall, i hvilken
blifvit utspänd segelduk eller annat lämpligt tyg till
underlag. Gäller det längre transporter, kan båren
placeras å hjul, s. k. hjulbårar, eller i vagn,
sjukvagn, samaritvagn, järnvägsvagn, å sjukfartyg
m. m. Det gifves flera bårmodeller. Vid armén
och flottan finnes särskildt utbildadt manskap,
sjukbärare, som
undervisas i konsten att på bästa och mest skonsamma
sätt lägga sårade på bårarna och bortbära dem, sedan
de erhållit ett nödfallsförband. - I brist på bår kan
man medelst stolar, stegar, täcken, säckar, lakan,
kappor o. d. improvisera s. k. nödfallsbårar. I
samaritkurser gifves undervisning i dylik
improvisationsteknik. Jfr Sjukvård. J. K.

Arméns sjukbår.</img>

Båraryd, socken i Jönköpings län, Västbo härad. 7,798
har. 1,393 inv. (1904). Annex till Villstad, Växjö
stift, Västbo kontrakt.

Bårbyborg, fornlämning i Mörbylånga socken på Öland,
belägen på själfva landtborgen, som där bildar ett
brant hörn af omkr. 30 m. höjd.

Bård,  her.   Se Bord,  her.

Bårlag, Bårpatrull. Se Sjukvård (i fält).

Bårrätten,  en  gudsdom.    Se  Ordalier.

Bårslöf, socken i Malmöhus län, Luggude härad. 1,350
har. 555 inv. (1904). B. bildar med Fjärestad ett
regalt pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt. --
I B. lade sig Karl XI med sin armé 31 okt. 1676 i ett
af Dahlbergh n. om Råå-ån utstakadt läger, och sedan
danskarna dagen därpå lagt sig vid Gentofte, s. om
ån, började mellan båda härarna ett svältkrig, som
varade till danskarnas uppbrott 8 nov. Följande dag
öfvergåfvo äfven svenskarna sitt "orena och obeqväma
läger, hvarest folk och hästar mycket sjuknade".
L. W:son M.

Båstad. 1. Socken i Kristianstads län, Bjäre
härad. 651 har. 1,082 inv. (1904), af hvilka 574
i Båstads köping. Annex till Hof, Lunds stift,
Bjäre kontrakt.

2. (Båtstad, på 1500-talet Botstædæ) Köping
i nämnda socken, är belägen vid Laholmsbukten,
en vik af Kattegatt, 25 km. från Ängelholm och 16
km. från Laholm, vid västkustbanan. Det nämnes
redan vid midten af 1400-talet samt anses vara
grundlagdt före 1450. Såsom stad styrdes det af
två borgmästare. Dess privilegier förnyades 1513,
men sedan fick B. liksom många andra gamla städer,
till följd af förändrade tidsomständigheter,
nedsjunka till en obetydlighet. 1664 erhöll det
"stadsfläck"-rättigheter, bestående i tillåtelse
att idka hökeri, handtverk, gästgifveri och
småhandel. Dessa privilegier bekräftades 1689 och
1719. B. har lidit af flera svåra eldsvådor, såsom
1742 och senast 1870, då 60 gårdar lades i aska, samt
af ett anfall af två ryska krigsskepp 1788, hvilket
dock tillbakaslogs af ställets modige borgare, som
med anledning däraf fingo mottaga ett tacksägelsebref
från Gustaf III. Sin titel af "fläck" bar B. ända till
1858, då det erhöll köpings namn och rättigheter. Dess
styrelse utgöres af en "stadsförman", vald på obestämd
tid, och sex "äldste", valda för två år.