Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 3-4 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cetewayo. Konung över Sululandet - Cethegus. Romersk släkt. - Cetin, zool. Se Hvalraf. - Cetina, en 98 km lång kustflod i Dalmatien - Cetinje. - Cetiska alperna. Se Alperna sp 699. - Cetologi. - Cetonia, zool. Se Guldbaggar. - Cetraria Ach., bot. Farm. Växtsläkte tillhörande lavarna. - Cette. - Cetti. - Cetti. - Cettinje. Se Cetinje. - Cetus. Se Hvalfisken, astron. - Cetyl-alkohol. - Ceulen. Ludolf van,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraf på suluhärens upplösning och emottagande
af en brittisk resident vid C:s hof. Då intet
svar erhölls, inbröt en engelsk här under lord
Chelmsford i Sululandet, och efter ett kortvarigt
krig, där engelsmännen i början ledo svåra motgångar
(se härom Sululandet och Syd-Afrika, historia),
besegrades C. i grund vid Ulundi, 4 aug., togs
till fånga 28 aug. och fördes som fånge till
Kapstaden. Sommaren 1882 fick han besöka England och
erhöll där genom kolonialministern lord Kimberley
löfte om att på vissa villkor (militärsystemets
afskaffande, emottagande af en brittisk resident
m. m.) återinsättas som konung, dock ej öfver hela
sitt forna område. Denna olyckliga plan ledde endast
till förnyade inbördes strider bland suluerna, i
det att C:s värste fiende, Usibepu (Zibebu), enligt
tidigare löfte af Wolseley behöll ett stort område
och äfven andra höfdingar i C:s återställande sågo
ett afsteg från Wolseleys 1879 obetänksamt gifna
löften. I de strider, som nu kort efter C:s återkomst
(jan. 1883) uppflammade, besegrades han af Usibepu
och nödgades fly in på Natals område, där han dog
i Ekowe 8 febr. 1884. C. egde sitt folks dygder och
laster i hög grad, var tapper och stolt, men äfven
vidskeplig och skoningslöst grym; under sin vistelse
i England förvärfvade han många vänner. V. S-g.

Cethegus, romersk släkt. En medlem af denna, senatorn
C. Cornelius, var en af Catilinas ifrigaste anhängare
i Rom (se Catilina). R. Tdh.

Cetin, zool. Se Hvalraf.

Cetina [tj&#275;-], en 98 km. lång kustflod i Dalmatien,
upprinner vid en liknämnd by i distriktet Sinj,
vid foten af Dinariska alperna, bildar vid Velika
Gubovice ett 48 m. högt vattenfall och vid staden
Sinj vidsträckta sumpmarker. Dess riktning, som
förut varit från n. v. till s. ö., blir efter en tvär
krök mellan Mosor planina och Biokovo planina från
s. ö. till n. v. C. utfaller vid staden Almissa i
Canale della Brazza i Adriatiska hafvet.

Cetinje [t&#643;et-], Cettinje, hufvudstad i
furstendömet Montenegro, på en högslätt. 660 m. ö h. Omkr. 3,000 inv. Säte för en arkimandrit.

Cetiska alperna. Se Alperna, sp. 699.

Cetologi (af lat. cetus, grek. ketos. hvaldjur, och
logos, lära), vetenskapen om hvalarna. - Cetolog,
hvalkännare.

Cetonia, zool. Se Guldbaggar.

Cetraria islandica.

Cetraria Ach., bot. farm., växtsläkte tillhörande
lafvarna. Dithörande arter hafva i allmänhet
en upprätt, grenig bål. De tillhöra fjäll och
skogbevuxna berg samt förekomma mest i de nordliga
länderna. Allmännast är den hos oss förr officinella
C. islandica Ach., islandslafven (se d. o.).
O. T. S. (G. L-m.)

Cette [sätt], stad och fästning i franska
depart. Hérault (Languedoc), på en landtunga mellan
Étang-de-Thau och Medelhafvet, står genom kanaler
i förbindelse med både Rhône och Garonne. 33,246
inv. (1901). C. är näst Marseille den viktigaste
handelsplatsen vid franska Medelhafskusten och
har en utmärkt hamn. 1901 inklarerade 1,751 och
utklarerade 2,026 fartyg om respektive l mill. och
1,26 mill. ton. Införseln hade nämnda år ett värde af
88,6 mill. frcs och exporten af 30,5 mill. frcs. Mest
exporteras vin. Vin- och likörberedning äro för öfrigt
hufvudnäringarna. - C. härstammar från romartiden och
har sitt namn efter det närbelägna Mont S:t Clair
(Mons Setius), men grundades ånyo af Colbert. -
C:s gamla befästningar, ett högtbeläget citadell
samt forten S:t Pierre och S:t Louis, hålla sedan
1898 på att förstärkas genom längre från staden
anlagda verk på Mont S:t Clair och vid S:t Pierre.
J. F. N. L. W:son M.

Cetti. 1. Giovanni Battista C., dansk sångare och
skådespelare, f. 1794 i Amsterdam, af italiensk
börd, d. 1858, blef 1817 anställd vid k. teatern
i Köpenhamn, där hans vackra och omfångsrika
baryton, i förening med ett känslofullt föredrag
och ett älskvärdt spel, gjorde honom till publikens
gunstling. Som hans bästa roller anses Figaro i
"Barberaren" och "Figaros bröllop", Don Juan i Mozarts
opera samt Farinelli i stycket af samma namn och
Rodolphe i "Den lille rödhätte". 1844 tog han afsked,
men uppträdde längre fram ännu en gång på tiljan,
med ett resande teatersällskap.

2. Frederik Adolph Christensen C., den
föregåendes son, dansk skådespelare, f. 1838 i
Köpenhamn, uppträdde som skådespelare på många
teatrar i Danmark och Norge samt ledde i början af
1870-talet en dansk teatertrupp, som gjorde mycken
lycka i Uppsala, Göteborg och Stockholm genom
sitt stilenliga utförande af Holbergs, Heibergs
och Hostrups komedier. 1872-80 var C. anställd
vid k. teatern i Köpenhamn och sedermera vid
kasinoteatern i Köpenhamn och har flera gånger själf
varit teaterdirektör. Han var en mycket användbar,
men icke särskildt framstående konstnär. E. Ebg.

Cetti [t&#643;e/tti], Francesco, italiensk glasblåsare,
f. 1803, bosatte sig 1821 i Sverige, där han gjorde
sig känd som en synnerligen skicklig optisk och
meteorologisk instrumentmakare. C., som sedan 1861
var italiensk generalkonsul i Stockholm, afled i
Neapel 1879.

Cettinje [t&#643;et-]. Se Cetinje.

Cetus. Se Hvalfisken, astron.

Cetyl-alkohol (af lat. cetus l. cete,
grek. ketos, hval), kem., en fast, enatomig
alkohol, C₁₆H₃₁O, hvars eter med palmitinsyra
utgör hvalraf eller spermaceti. P. T. C.*

Ceulen [kö&#720;len], Ludolf van, holländsk
matematiker, f. 1540 i Hildesheim, d. 1610 som
professor i befästningskonst i Leiden, bestämde med
stor approximation förhållandet mellan periferien
och diametern i en cirkel. Det irrationella tal, som
uttrycker detta förhållande, uträknades af C. intill
35:e decimalen och benämnes efter honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>