- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
139-140

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chemnis - Chemnitz - Chemnitz l. Kemnitz. l. Martin C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chemmis (grek. Panolpolis), fordom hufvudstad i 9:e
nomos af öfre Egypten. Staden hette på egyptiska
Apu eller efter guden Min, som där dyrkades,
Chent-Min. Dess nuvarande namn är Achmim.
-st -son.

Chemnitz [kerm-], stad i konungariket Sachsen,
regeringsområdet C. (utbrutet år 1900 ur
regeringsområdet Zwickau, 2,071 kvkm., 792,393
inv. 1900), vid foten af Erzgebirge och vid ån
Chemnitz, som utfaller i Zwickauer Mulde. 206,913
inv. (1900; däraf 9,939 katoliker). Det är en af
de mest betydande bland Tysklands industriidkande
städer ("Sachsens Manchester"). Bomulls- och
yllemanufakturer, färgerier, spinnerier och storartade
mekaniska verkstäder. 1902 funnos 90 metallfabriker
med omkr. 20,000 arbetare (däraf 5,000 i Sächsische
maschinenfabrik); antalet arbetare i spinnerierna
var 3,000 (däraf 800 i Aktienspinnerei med 117,000
spindlar) och i väfverierna 5,000. Maskinfabrikationen
producerar lokomotiv och andra ångmaskiner, ångpannor,
sprutor, mekaniska väfstolar och spinn-, sy- och
stickmaskiner m. m. till ett värde af 50-60 mill. mark
årligen. Af textilprodukterna äro särskildt strump-
och trikåvarorna berömda. Därjämte förekommer
tillverkning af läder, cement och lervaror,
kemikalier, vaxduk, tapeter, öl o. s. v. Ett
stort antal järnvägar leder åt alla håll. Af
bildningsanstalter eger C. gymnasium, realgymnasium,
handelsskola samt flera tekniska läroanstalter
och fackskolor. Den forna byn
Schloss-Chemnitz, n. v. om C., af hvars benediktinkloster
(upphäfdt 1545) numera endast kyrkan återstår, är
nu förenad med C. - Staden C. uppstod under namnet
Kaminizi kring ett 1136 stiftadt kloster och erhöll
1143 handelsrättigheter, blef sedan riksstad, men
kom 1330 till Meissen och var redan i midten af 14:e
århundradet detta lands förnämsta fabriksstad. Under
30-åriga kriget nedbrändes C. nästan fullständigt
1632 och 1634. Där besegrade Banér 4 (14) april 1639 i
grund de kejserlige och sachsarna under Marzini. Först
på 1800-talet började C. åter höja sig till ny storhet
såsom industristad, till en början särskildt genom
sin strump-och klädestillverkning.
illustration placeholder


Chemnitz [kerm-] l. Kemnitz. 1. Martin C., en af
16:e århundradets mest betydande lutherske teologer,
f. 1522 i Treuenbrietzen i Mark Brandenburg. Efter
att ha studerat i Magdeburg och Frankfurt
a. d. Oder kom han 1545 till Wittenberg, egnade
sig där hufvudsakligen åt matematiska studier och
fördes därifrån in på astrologiska spekulationer,
genom hvilka han förvärfvade sig vidsträckt rykte
och inflytelserika gynnare. Först senare, när han
insett astrologiens värdelöshet, vände han sig
till teologiens studium, men då med sådan ifver och
grundlighet, att han blef en af sin samtids lärdaste
och mångsidigaste teologer. Efter att hafva innehaft
flera olika befattningar i Königsberg vann han
1554
anställning i Braunschweig såsom koadjutor vid
superintendenten Mörlins sida och blef 1567 dennes
efterträdare - en frukt af deras samarbete är
det s. k. "corpus doctrinæ prutenicum", som
inom den preussiska landskyrkan vann symboliskt
anseende. På sin plats i Braunschweig stannade han,
trots flera ärofulla anbud från andra håll, ända
till sin död, 1586, men hans verksamhet sträckte
sig vida öfver dess krets. Så ledde han 1568 och
följande år reformationsverkets genomförande i
Braunschweig-Wolfenbüttel och hade den förnämsta
förtjänsten af universitetets i Helmstädt upprättande
(1576). Men framför allt är hans namn fäst vid det
"endräktsverk", som utmynnade i konkordieformelns
uppställande (1577) och konkordiebokens antagande
såsom bekännelse-"korpus" (1580) af de flesta tyska
landskyrkorna. Under tio år egnade han, vid Jakob
Andreæs (se d. o.) sida, under mångahanda konflikter
och misstydningar, det mesta af sina krafter åt detta
arbete, till hvilket den mellanställning han intog
mellan Melanchthons skola och de stränge lutheranerna
gjorde honom särskildt egnad. Dock framträda de
melanchthonska traditionerna vida starkare i C:s
förarbeten än i den slutliga redaktionen. I hans rika
teologiska produktion intaga, såsom hos de fleste
af denna tids teologer, de polemiska arbetena den
betydelsefullaste platsen. Mot "kryptokalvinismen"
är hans skrift Repetitio sanæ doctrinæ de vera
prcesentia corporis et sanguinis Domini in cæna

(1561) riktad. Därifrån fördes han helt naturligt
öfver till de kristologiska frågorna ("ubikviteten"),
där han, gentemot Brenz och württembergarna,
representerade en moderatare ståndpunkt (De duabus
naturis in Christo
etc., 1570). Men framför allt var
han föregångsmannen i polemiken mot katolicismen. Mot
jesuiternas angrepp på protestantismen riktade han ett
motangrepp i Theologiæ jesuitarum præcipua capita
1562. Och den strid, som blossade upp om denna lilla
skrift, gaf anledning till hans största arbete: Examen
concilii tridentini
(4 dir, 1565- 73), på hvilket han
arbetade i åtta år och som är ej blott hans, utan hela
tidsålderns yppersta polemiska verk, af stort värde
än i dag. I positiv form nedlade C. sin dogmatiska
åskådning i sina Loci theologici (utg. efter hans död,
1591), framvuxna ur föreläsningar öfver Melanchthons
"loci", men af själfständig betydelse. C. är en af
de viktigaste mellanlederna mellan reformationens
ursprungliga åskådning och den senare lutherska
ortodoxismen, i sig förenande drag af båda. Jfr
Hachfeld, "M. Chemnitz nach seinem leben und wirken"
(1867). Jfr äfven Bibelkritik, sp. 237. E. Bg.

2. Martin C., den föregåendes son, tysk rättslärd,
f. 1561 i Braunschweig, blef 1588 juris
doktor i Frankfurt a. d. Oder, 1601 juris professor i
Rostock samt 1603 geheimeråd och kansler hos hertig
Bogislav XIII af Pommern. 1619 lämnade han efter
hertig Filip II:s död pommersk tjänst och flyttade
följande år till Schleswig, där han 1627 afled
som kansler hos hertig Fredrik af Holstein-Gottorp.
Redan 1617 hade C. trädt i skriftväxling med Axel
Oxenstierna och tyckes sedan periodiskt ha lämnat
den svenske rikskansleren rapporter om den politiska
situationen i Nord-Tyskland.

3. Martin C., den föregåendes son, tysk rättslärd,
f. 1596 i Rostock, där han 1623 promoverades till
juris doktor. 1627 blef han bisittare i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free