Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chemnitz l. Kemnitz. l. Martin C. - Chemnitz, Matthäus Friedrich - Chemnitzer, Ivan Ivanovitj, rysk fabeldiktare - Chemosis - Chemotaxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schleswig-holsteinska hofdomstolen och började 1630
sin diplomatiska bana som Gustaf Adolfs agent vid
kurfurstedagen i Regensburg. C. verkade såväl vid
hofvet i Dresden som vid Leipzigkonventet ifrigt
för de evangeliske kurfurstarnas anslutning till
den svenske konungen, sändes hösten 1631 af Gustaf
Adolf till Nürnberg och verkade därpå som svensk
kommissarie i Franken, tills han efter Regensburgs
eröfring förordnades till svensk resident i nämnda
stad. Med Oxenstiernas begifvande trädde han några
år senare i fransk tjänst, men blef tillfångatagen
i Westfalen af de kejserlige och fördes till
Wien. Friheten återfick han först 1640, hvarpå han
utan bestämdt uppdrag till sin död verkade i de
svenska intressenas tjänst i Holstein, Westfalen och
Schlesien. Han dog af pesten i Jägerndorf 1645.
4. Bogislav Philipp von C., den föregåendes broder,
tysk-svensk politisk och historisk skriftställare,
f. 1605 i Stettin, studerade i Rostock och
Jena, men gick en tid efter faderns död i holländsk
krigstjänst och tog kort efter Gustaf Adolfs ankomst
till Tyskland 1630 anställning i svenska hären. Som
krigare gjorde han sig emellertid föga känd och nådde
ej högre än till kaptens grad. C. tyckes redan mot
1630-talets slut ha användts i Pommern och Schlesien
i administrativa uppdrag af svenske residenten i
Stettin, Lillieström, och öfvergick småningom
helt till politiskt och historiskt författarskap
i svenska regeringens tjänst. Redan på 1620-talet
hade han författat ett par politiska afhandlingar
och väckt uppmärksamhet genom sin broschyr Senatus
deonim de præsentibus . . . Germaniæ miseriis,
en skildring af Tysklands dåvarande sorgliga
tillstånd. Sannolikt sommaren 1642 begaf han
sig till Sverige och författade måhända under
de första åren af sitt uppehåll därstädes den
berömda, mot huset Habsburg riktade stridsskrift,
som på titelbladet bär det förmodligen oriktiga
tryckåret 1640 och pseudonymen Hippolithus a
lapide. Dess titel är De ratione status in imperio
nostro romano-germanico. Detta af Axel Oxenstiernas
idéer inspirerade arbete, i hvilket författaren
sökte bevisa, att högsta myndigheten i tyska riket
tillhörde icke kejsaren, utan samlingen af Tysklands
furstar och fria städer, d. v. s. riksdagen, afsåg
att försvara riksständernas af kejsaren bestridda rätt
att representeras vid den påtänkta fredskongressen
och väckte en ofantlig sensation. Redan hösten 1642
hade Oxenstierna, C:s trogne gynnare, gifvit honom
i uppdrag att skrifva det tyska krigets historia,
på våren 1643 bekräftade rådet å svenska statens
vägnar det gifna uppdraget, och 3 Jan. 1644 blef
C. utnämnd till kunglig svensk historiograf med lön
på stat och tillträde till arkivets akter. 1648
blefvo han och hans syskon till följd af faderns
förtjänster upphöjda i adligt stånd, s. å. fick
han af Oxenstierna gården Hallsta i Västmanland
och erhöll 1649 af drottningen sju bondgårdar i
närheten. Under Karl XI:s förmyndarregering blef han
1668 häradshöfding i Askers domsaga, och Karl XI gaf
honom 1675 titeln kungligt hofråd. C. afled barnlös
på sin gård Hallsta 17 maj 1678. – Hans stora, på
officiellt uppdrag skrifna samtidshistoriska arbete,
Der königlich schwedische in Teutschland geführte
krieg påbörjades 1642. Dess l:a del, behandlande
Gustaf Adolfs deltagande i kriget 1630–32, utkom på
tyska och latin 1648; 2:a delen (tiden 1633–juni 1636)
utgafs på tyska 1653; 3:e och 4:e delarna
(tiden juni 1636–juni 1646) anmäldes som färdiga
1668, och tryckning beslöts, men kom till följd af
penningbrist ej att ega rum. Vid slottsbranden 1697
förlorades mycket af manuskriptet till tredje delen
samt förmodligen äfven en 5:e del, behandlande
Wrangels fälttåg, och en 6:e del om krigets
slut. Först 1855–59 utgafs, på statens bekostnad,
hvad som räddats af C:s manuskript: l:a boken af
3:e delen (Banérs fälttåg juni–dec. 1636) och hela
4:e delen (Torstensons fälttåg 1641–46). C:s stora
historiska verk skattas med rätta synnerligen högt
till följd af det rika arkivmaterial, som stod till
författarens förfogande, och genom den omständigheten,
att Axel Oxenstierna anses ha öfvervakat utarbetandet
af dess viktigaste partier. Första delen är tämligen
ytlig och mest grundad på äldre samtidshistoriska
samlingar, främst "Theatrum europæum"; för
återstoden af arbetet har C. däremot lagt arkiv-acta
till grund och konstlöst, men i troget återgifvande,
sammanfogat dem till en samtidshistoria af imponerande
tillförlitlighet och värde. Litt.: Frieda Gallati,
"’Der königlich schwedische in Teutschland
geführte krieg’ des Bog. Ph. von Chemnitz
und seine quellen" (1902; jfr äfven P. Sondéns
recension af detta arbete i Hist. tidskr. 1903).
V. S–g.
Chemnitz [ke’m-], Matthäus Friedrich, f. 1815, d. 1870
som amtsdomare i Altona, var författare till sången
"Schleswig-Holstein meerumschlungen", till hvilken
K. G. Bellmann satte musiken och som sjöngs första
gången 14 juli 1844.
Chemnitzer [ch’em-], Ivan Ivanovitj, rysk
fabeldiktare, f. 1745, son af en militärläkare, som
invandrat från Sachsen, d. 1784 som vice konsul i
Smyrna. C. var Rysslands mest bemärkte fabeldiktare
före Krylov, hvilken starkt påverkats af honom. Hans
91 fabler, hvaraf tredjedelen är öfversättningar
af Lafontaine, Gellert, Voltaire m. fl., utmärka
sig för allmänmänskligt innehåll i rysknationell
anda. De första publicerades 1779. Redan under hans
lifstid utkommo tre upplagor, och sedan hafva de
många gånger omtryckts.
A–d J.
Chemosis (grek., af cheme, mussla med två gapande
skal), en serös genomdränkning af ögonglobens bindehinna.
Chemotaxis (af grek. chemo’s, vätska, och ta’xis,
uppställning), fysiol., en företeelse, som man
iakttagit hos fritt rörliga elementarorganismer, såsom
bakterier, hvita blodkroppar m. fl. Vissa substanser
ega förmågan att draga till sig eller stöta från sig
dylika organismer. Man talar sålunda om en positiv och
en negativ chemotaxis. Vissa bakterier attraheras
af syre. Finnes i ett preparat, som innehåller
dylika bakterier, en algcell, samla sig bakterierna
kring cellen. Engelmann, som först iakttagit detta
fenomen, har visat, att det af algcellen afsöndrade
syret utöfvar den tilldragande kraften. Ett annat
dylikt fenomen är beskrifvet af Pfeffer. Doppar man
ett kapillärrör, innehållande 0,05 proc. äppelsyra
och tillsmält i ena ändan, i en droppe vatten, som
innehåller sporer af ormbunke, ser man huru kornen i
fråga börja röra sig mot och intränga genom mynningen
af kapillärröret, ur hvilket äppelsyran diffunderar
ut. Ett liknande fenomen kan man iakttaga, om man
inför ett dylikt rör, innehållande en steriliserad
kultur af stafylokocker under huden på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
