- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
257-258

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christie - Christie, Sir William Henry Mahoney, engelsk astronom - Christiernin, Harald. Se Cristiernin. - Christiernin, Per Niklas, rättslärd - Christiernin, Adolf Ludvig, krigare - Christiernsson, Karl Henrik,teaterledare - Christine de Pisan - Christinos, oriktig form för Cristinos. - Christitj - Christmas-boxes - Christmas carol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tagit afsked. Sedan 1884 har han varit ledamot af
svenska konstakademien.

Christie [kri’sti], Sir William Henry
Mahoney
, engelsk astronom, f. 1845 i Woolwich, blef 1870
assistent vid Greenwichs observatorium och efter
Airys afgång 1881 direktör för detsamma samt kunglig
astronom. Han har konstruerat ett spektroskop,
ett instrument för bestämmande af stjärnornas färg
och ljusstyrka, en registreringsmikrometer, ett
polariserande okular för solobservationer m. m.

Christiernin, Harald. Se Cristiernin.

Christiernin, Per Niklas, rättslärd, f. 1725 i
Väster-Färnebo i Västmanlands län, blef student i
Uppsala 1736 och filos. magister 1752, docent 1756,
juris doktor 1763, juris professor 1770 samt professor
i logik och metafysik 1771. År 1777 prästvigdes
han och utnämndes 1787 till kyrkoherde i Öfver-
och Ytter-Gran. Död 1799. - C. var en orolig och
stridslysten man, som under större delen af sin
akademiska lärartid låg i fejd med sina kolleger. Till
följd af sina statsekonomiska grundsatser råkade
han i (en tioårig) strid med A. Nordencrantz, och i
sin ifver att försvara Lockes filosofiska åskådning
mot den kritiska filosofien, hvars banerförare var
D. Boëthius, kom han i en ny fejd, i hvilken äfven
den akademiska ungdomen inblandades och som (1795)
slutade med att han af regeringen suspenderades
från rektoratet, hilket han då innehade för
tredje gången. C:s efterlämnade arbeten utgöras af
disputationer i ekonomiska och filosofiska ämnen samt
af ett betydande antal stridsskrifter.

Christiernin, Adolf Ludvig, krigare, f. 1765, blef
1778 furir vid konungens blå och gula lifgarde och
deltog som kapten vid änkedrottningens lifregemente
i Gustaf III:s finska krig samt utnämndes 1795 till
överstelöjtnant och 1803 till chef för karelska lätta
dragonregementet. Under kriget 1808-09 utmärkte sig
"gamle Christiernin" i synnerhet vid Revolaks, då han,
ehuru anställd vid rytteriet, satte sig i spetsen
för en bataljon af Savolaks infanteriregemente och
utdref ryssarna från predikantbostället. 1810 fick
han afsked som öfverste i armén. Han dog i Åbo 1842.
A. O. F.

Christiernsson, Karl Henrik, teaterledare och
dramatisk författare, f. 24 aug. 1845 i Stockholm,
blef 1866 elev vid k. teatern, var skådespelare
därstädes 1870-85 och uppträdde i en mängd roller,
men vände sig småningom till regissörsfacket och det
undervisande arbetet vid scenen. 1877-85 var han
lärare i deklamation vid k. teaterns elevskola, hvars
föreståndare han tillika blef 1881. S. å. vardt han
därjämte sceninstruktör och regissör för skådespelet,
och 1883 efterträdde han A. Willman såsom intendent
vid k. teatern, men fortsatte dessutom att enskildt
utbilda en stor mängd elever i scenkonst. 1888-89
var C. intendent och litteratör vid operan. Sommaren
1889 innehade han med E. Wagner Djurgårdsteatern,
och 1889-96 var han i förening med Wagner direktör
för Södra teatern i Stockholm. Han antogs därjämte
1895 till scen-intendent vid Dramatiska teatern och
verkade 1896-1901 endast i denna egenskap, hvarefter
han afgick med pension. Sedan dess har han skött
halfparten af regissörskapet vid den af A. Ranft
innehafda Svenska teatern. En scenvan hand röjde
sig i C:s femaktskomedi Ungdom (1881), hans skådespel
Drömd lycka (1882) och Under vägbrytningen (1886)
samt lustspelen Snöyra (1894), I skymningen (1895)
och Gurli (1898), hvilken sistnämnda pjäs genom
förening af godt lynne och känsla rönte stor framgång
och äfven funnit vägen till åtta europeiska länder
äfvensom Amerika, vidare Castor och Pollux (1899)
samt Mammon (1900). Bra gjordt är jämväl hans af Ivar
Hallström tonsatta sagospel Per Svinaherde (1887),
mindre kanske hans operatext Granadas dotter (1892,
likaledes med musik af Hallström). C. har öfversatt
dramer af Molière, Lessing, Sheridan, Delavigne,
Scribe, Sardou, Ibsen m. fl.

Christine de Pisan [kristen d9 pisä’], fransk
författarinna, f. 1363 i Venezia, af italienska
föräldrar, var den första franska kvinna, som helt
egnat sig åt skriftställarskap och lefvat af sin
penna. Hon kom tidigt jämte sin fader till Karl V:s
hof; ännu icke femton år gammal, ingick hon äktenskap
med ea juridisk ämbetsman, men blef änka redan vid
tjugofem års ålder. Det var efter denna tid (särskildt
efter 1399) som hon på allvar egnade sig åt studier
och skriftställeri samt, om äfven med svårighet,
försörjde sig själf och sina barn genom att låta
afskrifva och försälja sina skrifter. Hon dog ej före
1430, ej senare än 1440. - C. representerar i sin tids
litteratur kvinnans sträfvan efter högre bildning och
själfständig ställning, en sträfvan, som under denna
tid från Italien spridde sig till Frankrike. Hennes
skrifter äro många och af mycket olika värde. Hon
författade ballader, ofta gratiösa, ej sällan frivola,
och didaktiska arbeten på vers och prosa. Så tog hon
i Dit de la rose sitt köns försvar mot Jean de Meungs
angrepp i rosenromanen. Hennes Trésor de la cité des
dames
är närmast en handbok i kvinnans plikter. Hennes
bästa prosaarbete är, jämte det sistnämnda, hennes
panegyriska historia om Karl den femte: Livre des
faits et bonnes mœurs du sage roi Charles V
. En af
hennes senare skrifter utgör hennes Lamentation öfver
det förödande inbördeskriget. - Litt.: Robineau,
"Christine de Pisan" (1882), F. Koch, "Leben und
werke der Christine de Pisan" (1885), och M. Roy,
"Œuvres poétiques de Christine de Pisan", I-III
(1886-98). J- M.

Christinos, oriktig form för Cristinos (se d. o.).

Christitj. 1. Nikola C., serbisk politiker,
f. 1818, d. 1902, var under furst Mikaels
regering inrikesminister 1860-67 och kallades
under den kritiska situationen i okt. 1883 till
ministerpresident, hvarvid han med hårdhänd kraft
nedslog radikalernas revolutionära opposition. Han
afgick i febr. 1884, men stod åter i spetsen för
regeringen från april 1888 till början af 1889,
hvarunder en ny författning antogs. Efter kung
Alexanders författningssuspension i maj 1894 blef
han statsrådets president och i okt s. å. för tredje
gången ministerpresident, men afgick i juli 1895
och återinträdde som president i statsrådet. -
2. Filip C., serbisk politiker, f. 1819 i
Belgrad, blef 1848 juris doktor i Paris, 1860
utrikesminister, 1870 sändebud i Konstantinopel
och var 1873-74 undervisningsminister. Han blef 1878
serbisk minister i Konstantinopel, 1879 i Wien och
verkade 1882-84 i samma egenskap i London. 1885
blef C. guvernör för serbiska nationalbanken.
H. B-n.

Christmas-boxes [kr^smos-bå^sis]. Se Boxing-day.

Christmas carol [kri^mos kä’r9l], eng., julsång. Se
Carole.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free