Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 565-566 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colonna - Colonne - Colonsay - Colonus-skiffer - Colophon - Colorado, namn på cigarrer - Colorado

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i allmänhet utmärka sig hennes kväden äfven genom
originalitet. Hennes dikter utgåfvos första gången
1538; 1840 utgåfvos de af P. E. Visconti, 1860 af
G. E. Saltini. Se Ellen Fries, "Märkvärdiga qvinnor",
I (1890).


8. Marc Antonio C., hertig af Paliano,
krigare, f. 1536, förvisades från Rom af påfven Pius
IV och stred därefter 1556 under hertigen af
Alba mot de påfliga trupperna, men försonade
sig sedan med kurian och fick af Pius
V sig anförtrodt befälet öfver den stora
flottexpedition af påfliga och venezianska
fartyg, som 1571 utsändes mot turkarna och
förenade sig med spanska flottan under don Juan
d’Austria. C. vann i sjöslaget vid Lepanto (s. å.)
stor ära och firades vid hemkomsten med ett triumftåg
i gammalromersk stil. Han var sedan spansk vicekonung
på Sicilien och afled 1584.

9. Giovanni Paolo C., italiensk tonsättare,
f. 1637 i Bologna, d. 1695 som kyrkokapellmästare
därstädes, var elev af Carissimi och Benevoli i Rom.
Han var en bland Italiens förnämste kompositörer
af kyrkomusik under 1600-talet och ansågs
som hufvudman för den bolognesiska skolan. Bland
hans verk nämnas mässor, psalmer, 11 oratorier och
3 operor.

10. Prospero C., furste af Sonnino,
kommunalpolitiker, f. 1858, italiensk senator och
sedan många år staden Roms borgmästare. - Hans äldre
broder, furst Marc Antonio C., f. 1844, är släktens
nuvarande hufvudman och innehafvare af det ärftliga
"tronassistentämbetet" vid det påfliga hofvet.

Colonne [kålå’n), Jules Édouard, fransk
musiker, f. 1838 i Bordeaux, vann utmärkelse
vid Pariskonservatoriet, blef violinist
vid Stora operan och stiftade 1871 de af
honom ledda, berömda "concerts du Châtelet"
i Paris, vid hvilka han framfört en mängd
nyare musik, särskildt Berlioz’ verk.
A. L.

Colonsay [kåHånsél] och Oronsay, tvenne
öar bland de inre Hebriderna, vid västra kusten
af Skottland, skilda genom ett smalt sund, som
uttorkar vid ebb. De hafva tillsammans en areal af 45
kvkm. med omkr. 300 inv., alla gaeler. Fårskötsel och
sodatillverkning. På Oronsay finnas ståtliga ruiner
af ett augustinkloster.

Colonus-skiffer. Se Cardiola-skiffer.

Colophon. Se Kolofon.

Colorado (sp.), "röd", namn på cigarrer med brunt
täckblad. - Colorado claro, "ljusröd", namn på
cigarrer med ljusbrunt täckblad.

Colorado [kålərā’dåu]. 1. (Rio C. del
occidente) Flod i västra delen af Nord-Amerika. Den uppstår
genom föreningen af Green river och Grand river,
af hvilka den förra rinner upp i norra delen af Wind
river mountains (43° 30’ n. br.), den senare v. om
Colorado (eller Front) range (40° 30’ n. br.). Redan
dessa båda källfloder gå mest
genom djupa erosionsdalar, s, k. cañons. Så bildar den
mot söder flytande Green river, som är den större
af de båda, vid genombrottet af Uinta mountains den
ståtliga Lodore cañon och sydligare Desolation cañon;
den mot s. v. flytande Grand river bildar i Park
range Gore cañon. Deras bifloder flyta också genom
sådana cañons. Sedan de båda floderna mötts under 38°
10’ n. br. och 109° 55’ v. lgd, genomflyter floden,
som nu heter C., en rad ännu mer storartade dylika
trånga dalar: Cataract, Glen, Marble och Grand
cañon. Den sistnämnda, ett af de märkvärdigaste
naturunder i världen, är omkr. 350 km. lång, intill
25 km. bred och delvis ända till 1,800 m. djup,
så att ingen annan erosionsfåra på jorden kan mäta
sig med denna. De inneslutande klippväggarna äro
sönderklyftade i otaliga taggar och torn och visa
de mest olika färger. Cañon bekantgjordes först
genom major J. W. Powell, som 1869 for utför C. i
en båt från Green river till Virgin river, C:s
viktigaste biflod fr. h. Sannolikt hade floden
där sitt lopp, innan bergen uppstodo, och cañon
bildades genom vattnets urholkande verksamhet,
medan samtidigt klipporna småningom höjde sig. På
cañons väggar kan man iakttaga samtliga geologiska
perioder från de stenkolsförande lagren till urtidens
granitklippor. Vid 36° n. br. och 114° 45’ v. lgd
böjer sig floden, som dittills runnit i sydvästlig
eller västlig hufvudriktning, i en skarp krök mot
söder, passerar Black och Pyramid cañon samt inträder
därpå uti en bredare dal i den s. k. Coloradoöknen
(se d. o.) och mynnar slutligen under 31° 55’
n. br. ut i California-viken, sedan den 100 km. ofvan
utloppet mottagit sin största biflod fr. v., Rio
Gila. Ångbåtar kunna, ehuru med svårighet, trafikera
C. till mynningen af Virgin river, 980 km. ofvan dess
utlopp. Vid denna har den vid springflod 10 m. djup,
vid dödtid 3 m. Längden (från Green rivers källor)
är 2,900 km. Flodområdet omfattar 582,000 kvkm.;
vid högt vatten utgjuter sig nedre C. ibland i den
v. om floden belägna Coloradoöknen. Litt.: Powell,
"Canyons of the Colorado" (1893), och James, "The
grand canyon of the Colorado" (1900).

2. (Rio C. de Texas l. Red river of Texas)
Flod i nordamerikanska staten Texas, upprinner
på Llano Estacado och flyter mot sydöst, förbi
Texas’ hufvudstad Austin, samt utmynnar under 37° 45’
n. br. i den grunda Matagorda bay af Mexikanska viken.
Längd 950 km. Ångbåtar kunna gå upp till Austin,
320 km. från mynningen.

3. (Rio C., af indianerna kallad Cobo-leuvu,
"stor flod") Flod i Argentina, upprinner i västra
delen af provinsen Mendoza, på vulkanen Tinguiririca
(se Colchagua), heter i sitt öfre lopp Rio Grande
och faller ut i Atlanten, s. om Bahia Blanca.
Längd 1,150 km. Föga segelbar.

4. (Förk. Colo.) Stat i nordamerikanska
förbundet, uppkallad efter floden C. 1. Den ligger
mellan 37° och 41° n. br. samt 102° och 109° v. lgd,
omgifven af Wyoming och Nebraska i n. och n. ö.,
af Kansas i ö., af Oklahoma och New Mexico i s.
samt af Utah i v. Areal 269,150 kvkm. Till sin
fysiska beskaffenhet består staten af tre skarpt
skilda delar: de stora enformiga, nästan trädlösa
slätterna (plains), hvilka bilda statens östra
tredjedel; v. därom en 40–80 km. bred kuperad
landremsa, rik på malmer och vatten samt i allmänhet
bördig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>