- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
633-634

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Condé, fransk furstesläkt - Con delicatezza - Con devozione - Con diligenza - Condillac - Con discrezione - Conditio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förste minister. Hans viktigaste handling såsom sådan
var, att han 1725 hemskickade den till konungens brud
bestämda spanska infantinnan, hvarigenom en fullkomlig
brytning åstadkoms med Spanien, och i hennes ställe
utsåg Maria Leszczynska. Sin ställning begagnade
han för att rikta sin familj och sin mätress. 1726
störtades han af Fleury och egnade sedan sin tid åt
kemiska och naturalhistoriska studier.

illustration placeholder

6. Louis Joseph de Bourbon, prins af C., den
föregåendes son, f. 9 aug. 1736 i Paris, d. 13 maj
1818 därstädes, fick en mycket vårdad uppfostran. Han
ingick i krigstjänst i början af sjuåriga kriget
(1756-63), utnämndes 1758 till generallöjtnant och
vann vid Johannisberg, 30 aug. 1762, en seger
öfver arfprinsen af Braunschweig. I Bourgogne,
där han var guvernör, gjorde han mycket för att
förbättra industrien och kommunikationerna. C. var
gästfri, välgörande mot underhafvande samt välvillig
mot lärda och konstnärer. Ehuru han hyllade sin
tids frisinnade filosofiska åsikter, var han i
politiken konservativ. 1771 uttalade han sig mot
den af konungen gillade ombildningen af parlamenten
(le parlement Maupeou), och fastän han i allmänhet
förklarade sig för de nyttiga reformer, som den
allmänna meningen kräfde, undertecknade han i
notabelförsamlingen 1787 det memorial, hvari
adeln och prästerskapet protesterade mot hvarje
kränkning af deras privilegier. Efter Bastiljens
stormande (1789) lämnade han Frankrike samt for
till Bruxelles och därifrån till Turin. Gustaf III
inbjöd honom att komma till Sverige, men C. slog
sig ned i Koblenz och organiserade i Rhentrakten en
här af emigranter. 1792-1801 kämpade han, besoldad
af Österrike och (från 1800) af England, mot sitt
fädernesland, alltid med tapperhet och ofta med
framgång. Efter freden i Campo Formio (1797) trädde
han, tillika med sina vapenbröder, i rysk tjänst,
begaf sig till Volynien samt gjorde fälttågen 1799 och
1800. Efter freden i Lunéville 1801 måste han upplösa
sin kår, som då sammansmält till blott omkr. 2,000
man. Från 1801 till 1814 lefde C. i England på en
pension af engelska regeringen. Sistnämnda år återkom
han till Paris och återfick under restaurationen sina
gamla värdigheter, men lefde mest i tillbakadragenhet
på Chantilly. Han författade Essai sur la vie du grand
Condé
(1798; 2:a uppl. 1806). Se Chambelland, "Vie
de Louis-Joseph de Bourbon-Condé" (3 bd, 1819-20).

7. Louis Henri Joseph de Bourbon, prins af C., den
föregåendes son, f. 13 april 1756 i Paris. Då han
ännu var nästan ett barn, bortförde han prinsessan
Louise af Orléans ur ett kloster - en händelse,
som orsakade stor förargelse. 1782 bevistade han
Gibraltars belägring. Med sin fader utvandrade han
vid revolutionen 1789 och tillhörde emigranternas
kår ända till dess upplösning. 1801-14 bodde han i
England. Sedan Napoleon återkommit från Elba, 1815,
sökte C., utnämnd till
öfverbefälhafvare i de västra departementen, förgäfves
göra honom motstånd i Vendée. 1829 utnämnde han
sin gudson hertigen af Aumale, konung Ludvig Filips
fjärde son, till sin hufvudarfvinge, och 27 aug. 1830
träffades han strypt i sin sängkammare i Saint-Leu. En
ryktbar process följde, men domstolen uttalade sig
för själfmord. C. var fader till den bekante hertigen
af Enghien.

8. Louis Philippe Marie Léopold d’Orléans,
titulärprins af C., var äldste sonen till hertigen
af Aumale. Han föddes 1845 och dog 1866 i Sydney
i Australien. E. A-t.

Con delicatezza [-te’tsa], it., mus. Se Delicato.

Con devozione [-åtsiåne], it., mus., med andakt.

Con diligenza [dilidje’ntsa], it., mus., med
noggrannhet.

illustration placeholder

Condillac [kådija’k], Étienne Bonnot de Mably,
fransk filosof, broder till abbé Mably, f. 1715, blef
redan tidigt abbé, invaldes 1768 i franska akademien
och dog 1780 på sitt landtgods, där han under de sista
tolf åren fört ett stilla och tillbakadraget lif. Han
är nog den mest filosofiskt begåfvade af de franske
upplysningsskriftställarna, men han var en fridsam
lärd och troende katolik trots sin filosofiska
radikalism. I sina äldre arbeten står han nästan
helt och hållet på Lockes ståndpunkt, och äfven i
sitt hufvudarbete tager han sin utgångspunkt från
denna, men utvecklar den i en renare sensualistisk
riktning. Locke hade vid sidan af de passiva sinnena,
medelst hvilka vi mottaga yttre och inre intryck,
antagit ett aktivt förstånd, som ur de så vunna
enkla idéerna själf verksamt bildar sammansatta
idéer. C. bryter med denna dualism,
förnekar förståndets själfständighet och antager
att alla våra själsfunktioner blott äro ursprungliga
eller omformade sensationer. Sinnesförnimmelse och
medvetande äro blott olika namn på samma sak. Minnet
är intet annat än svagare eftersensationer, omdömet
är resultatet af en mellan två sensationer delad
uppmärksamhet o. s. v. Denna genetiska förklaring af
hela själslifvet ur sinnesintrycken framställer C. med
användning af sin ryktbara fiktion af en mänsklig
bildstod, hos hvilken de olika sinnena vakna efter
hand, det ena efter det andra - först det lägsta,
luktsinnet, sist det högsta, känseln, som först ger
oss föreställningen om en yttre värld. Personen,
jaget, är endast summan af sensationerna. C. är
sensualist, men ej materialist. I detaljerna visar
han ofta en skarpsinnig psykologisk iakttagelse. Hans
hufvudarbete är Traité des sensations (1754); hans
Œuvres complètes utgåfvos i 23 band 1798, i 31
band 1803 och i 15 band 1822. En monografi öfver
hans filosofi har utgifvits af F. Réthoré (1864).
S-e.

Con discrezione [-tsiåne], it., mus. Se Discreto.

Conditio (lat.), villkor, förutsättning. - Con


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:11 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free