Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creutz - Creutzer - Creux-de-Champ - Creux-du-Vent - Creuz - Creuzé de Lesser - Creuzer - Creuzot - Crevaux - Crevé - Crewe - Crève-coeur, fr., hjärtesorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8. Karl Magnus C., sonsons sonsons son till Johan
C., grefve, finsk ämbetsman, historisk författare,
f. 1821 på Malmgård, Perno socken, östra Nyland, blef
student 1838, filos. kand. 1846, filos. lic. 1847
och filos. doktor 1850. Han vistades 1848-50 i
Sverige för agronomiska studier och historiska
forskningar, hvilka sistnämndas resultat publicerades
i Anjalaförbundet, en på förut okändt material grundad
undersökning, som utkom i Stockholm 1848 under
pseudonymen Maunu Malmanen, och De monasterio
Vallis Gratice (1850; akademisk afhandling, under
titeln Birgittinerklostret i Nådendal, historiskt
utkast, införd i tidskriften Suomi för 1849). Sedan
C. under en följd af år egnat sig åt skötseln af sitt
vidsträckta gods Malmgård och åt kommunala värf,
gjorde han sig från början af 1860-talet bemärkt i
det uppspirande politiska lifvet. Han var medlem
af 1861 års myntkommitté och af januariutskottet
1862 samt anförde 1863 en deputation af herremän
och bönder, som till Alexander II i Hälsingfors
framförde en tacksägelse för sammankallandet af
1863 års landtdag. Han var en af ridderskapets
och adelns mest frisinnade talare vid landtdagen
1863-64 och verkade tillika såsom utskottsmedlem
i stats- och ekonomiutskotten. Kort därpå inträdde
han i statstjänst, i det att han 1864 blef tillf.
och 1866 ord. guvernör i Åbo och Björneborgs
län. Han deltog i 1867 års landtdag, var medlem af
grundlags- och statsutskotten, men ingrep, bunden
af sin ställning såsom troman, mindre än vid det
föregående ständermötet i debatterna. C., som blef
medlem af Finska historiska, samfundet vid dess
stiftelse 1875, vinnlade sig under sin långvariga
tjänsteverksamhet i Åbo om vårdandet af stadens
historiska minnesmärken. Äfven till stadens försköning
bidrog han. På fädernegodset Malmgård uppförde han ett
vackert slott. Sedan han 1889 erhållit afsked från
guvernörsämbetet, flyttade han till Malmgård, där
han dog 1893. M. G. S.
Creutzer [krö’jtser; af ty. kreuzer, se d. o.], ett
kopparmynt (af 9:e storleken och 5 ort = 21,25 gr. i
vikt), hvilket 1632 slogs i Säter och Nyköping för
aflöning af de svenska trupperna i Tyskland. Af 8,000
skeppund koppar slogos 51,200,000 1-creutzer-stycken,
motsvarande tillsammans 568,888 8/9 rdr specie. Detta
utgör den största kopparmyntning af rundmynt, som
någonsin egt rum i Sverige. Det var vid lifsstraff
förbjudet att utsläppa myntet inom landet.
Creux-de-Champ [krö-de-jä’], vacker dal i schweiziska
kantonen Vaud, vid foten af Diablerets. 1,370
m. ö. h. Där upprinner Grande-Eau.
Creux-du-Vent [krö-dy-va’], mindre riktigt
Creux-du-Van<sp></sp><sp></sp><sp></sp><sp></sp><sp></sp><sp></sp>, en mycket besökt kraterlik bergskittel,
bildad genom erosion och förvittring, i schweiziska
kantonen Neuchâtel, 6 km. v. om Neuchâtelsjön. De
kitteln omgifvande klippkanterna stiga i Soliat till
1,467 m. ö. h.
Creuz [kre-uds], Cabo de. Se Creus.
Creuzé de Lesser [krösé de läse], Auguste François,
baron, fransk skald, f. 1771, d. 1839, var medlem af
lagstiftande kåren under kejsardömet samt prefekt
under restaurationen. Bland hans verk må nämnas
poemet Chevaliers de la Table-ronde (1812), Romances
du Cid (1814 och 1823) samt (i förening med Roger)
komedierna Le secret du
ménage (1811; "De gifta eller Missvårda ej behagen",
1832) och Le nouveau seigneur de village (1813;
"Den nye egendomsherren", 1818; i ny öfversättning
af F. A. Dahlgren 1861).
Creuzer [krö’jtser], Georg Friedrich, tysk filolog och
fornforskare, f. 1771 i Marburg, d. 1858, blef 1802
professor i sin födelsestad och 1804 i Heidelberg,
där han 1807 grundade ett filologiskt seminarium och
1808 tidskriften "Heidelberger jahrbücher". 1848
nedlade han såsom emeritus sitt ämbete. C:s
förnämsta arbete är Symbolik und mythologie der
alten völker, besonders der griechen (1810-12;
3:e uppl. 1836-43), hvilket på grund af de däri
framträdande synkretistiska åsikterna framkallade en
liflig polemik mellan C. å ena sidan och G. Hermann,
Voss, Lobeck, Pott m. fl. å den andra. Bland hans
upplagor af klassiska författare intager Plotinos’
"Opera omnia" (1835) ett framstående rum. Af C:s
öfriga skrifter äro de viktigare sammanförda i hans
Deutsche schriften (1837 -54) och i Opuscula selecta
(1854).
Creuzot, Le [lo kröså]. Se Creusot.
Crevaux [krevå], Jules Nicolas, fransk
resande, f. 1847 i Lothringen, med. doktor 1870,
utmärkte sig under kriget s. å., blef marinläkare och
fick 1876 af franska regeringen uppdrag att undersöka
franska Guyana. I juli 1877 anträdde han sin första
resa, på hvilken han genom fullkomligt obekant område
färdades från Maroni öfver Tumuc-Humacbergen till
Jary och Amasonfloden. En andra expedition (1878-79)
utgick från Oya-pok öfver Tumuc-Humacbergen till
Jary, därefter till Paru, på hvilken han kom till
Amasonfloden, gick sedan uppför denna och Ipa till
foten af Anderna, hvarifrån han återvände längs
Yapura. En stor del af dessa vattendrag undersöktes
därvid för första gången. En tredje resa (1880)
hade till mål undersökningen af Orinocos västra
bifloder. På en expedition med afsikt att undersöka
vattenskillnaden mellan Paraguay och Amasonfloden blef
C. 1882 vid Ipantipucii vid Pilcomayo öfverfallen
af tobaindianer och med nästan hela sitt följe
mördad. En samling af hans reseberättelser utkom
s. å. under titeln Voyages dans 1’Amérique du Sud. Med
Sagot och Lucien Adam bearbetade C. Grammaires
et vocabulaires roucouyenne, arrouaque, piapoco
etc. (1883). Efter hans död utgaf geografiska
sällskapet i Paris Fleuves de l’Amérique du Sud
1877-79 (40 kartor, med C:s biografi af G. Revoil,
1883).
Crevé (fr., af crever, spräcka sönder), en
vid etsning förekommande teknisk term, hvarmed
betecknas användandet af outspädd salpetersyra
i st. f. de eljest vanliga, mer eller mindre
svaga blandningarna. Crevén användes endast till
inbitandet af de sista kraftigaste valörerna
i den under arbete varande plåten. Sättet
anlitas allmänt och med stor förkärlek af i
synnerhet de moderne franske landskapsetsarna.
A. T-g.
Crewe [krö7], stad i engelska grefsk. Chester, 32
km. från staden Chester. 42,075 inv. (1901). Viktig
järnvägsknut. I C. finnas London-Northwest-banans
storartade verkstäder, som sysselsätta 7,000 personer
med framställning af stål och byggande af lokomotiv
och järnvägsvagnar.
Créve-cœur [krävkor], fr., hjärtesorg, bekymmer,
förtret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
