- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1055-1056

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagblindhet - Dagbok - Dagbrytning - Dagbåge - Dagcirkel - Dagden - Dag den vise - Dagen - Dagens nyheder - Dagens nyheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hornhinnan eller vid börjande grå starr, se
patienterna bättre vid svagare än vid starkare
belysning; dock går ej heller detta till verklig
blindhet om dagen. Äkta sådana fall äro utomordentligt
sällsynta. Man lär hafva iakttagit dem hos personer,
som länge vistats i mörker eller som haft långvariga,
med ljusskygghet förenade sjukdomar. Rsr.*

Dagbok. Se Gästgifvargård, Handelsbok och Skeppsdagbok.

Dagbrytning, bergsv., tillgodogörande af en mineral-
eller malmtillgång medelst arbete i öppna arbetsrum i
"dagen". Dagbrytning användes allmänt vid stenbrott,
stundom vid malmfyndigheter och sker dels i
bergssluttningar, dels i öppna sänkningar. Exempel
på dagbrytning i en bergssluttning erbjuda i
Sverige järnmalmsfälten Kirunavara och Gellivare,
i utlandet vissa delar af malmberget Erzberg vid
Eisenerz i Steiermark och Bilbaos järngrufvor i norra
Spanien. Dagbrytning i sänkningar sker numera endast
å malmfyndigheter af stor bredd. Exempel härå finnas
i Sverige vid Gellivare, Grängesberg och Herräng
(i Roslagen). Fordom voro sådana sänkningsarbeten
mycket vanliga, och många af de stora "stötarna"
eller vida svalgen vid åtskilliga svenska gruffält
hafva uppstått på detta sätt. Spår af ett tidigare
användande af dagbrytning i sänkning förefinnas
allmänt i den mellansvenska bergslagen i form af gamla
"grufhålor". Th. N-m. (B. O-n.)

Dagbåge, astron., den del af en himlakropps dagcirkel,
som ligger öfver horisonten och hvari kroppen sålunda
är synlig för oss. Den under horisonten belägna delen
kallas nattbåge.

Dagcirkel, astron., den med världsekvatorn
parallella cirkel, som en himlakropp beskrifver vid
himlahvalfvets skenbara dagliga rotation.

Dagden, rysk ö i Östersjön. Se Dagö.

Dag den vise (isl. Dagr hinn spaki), svensk
sagokonung, Dyggves son. Om honom berättas, att han
egde en sparf, som flög vida omkring och tillförde
honom underrättelser om allt hvad som skedde.
Sparfven blef emellertid dödad i Reidgotaland. För
att hämnas drog D. dit med en här och sköflade. På
återvägen blef han "vid Skjotansvad eller Vapnavad"
ihjälslagen af en träl, som på måfå slungade en
hötjuga in i hären.

Dagen, svenska politiska tidningar. - 1. Tidning,
som utgafs i Stockholm fyra månader 1845-46 alla
söckendagar, i nummer om 4 sidor i 4-spaltigt
format, och redigerades af A. Lindeberg,
M. J. Crusenstolpe och Teodor Sandström. Den
började utgifvas 11 dec. 1845, men upphörde redan
18 april 1846, enär boktryckaren C. J. Schultze,
hvilken framträdt såsom "utgifvare och förläggare",
då kom på obestånd. Tidningen var ett af de många
försöken att bryta "det publicistiska envälde",
som "Aftonbladet" ansågs utöfva. Den polemiserade
skarpt mot nämnda tidning äfvensom mot "Dagligt
allehanda" och "Vinterbladet", synnerligast rörande
den liberala ministär, med hvilken Oskar I nyss
hade omgifvit sig och som understöddes af de nämnda
tidningarna. J. M. Rosén lämnade litteratur- och
konstkritiska bidrag till "Dagen". C. E.*

2. En i dec. 1896 i Stockholm uppsatt
billighetstidning, som utkommer hvarje helgfri morgon
och (från 1905) middag, eges af "Aftonbladets" bolag
och har gemensam hufvudredaktör, förvaltning och
officin med "Aftonbladet", men egen redaktion.
Hufvudredaktör har från början varit H. Sohlman,
från jan. 1898 till 1 aug. 1905 med D. Bergström
som "biträdande redaktör". Också har tidningens
ståndpunkt i hufvudsak sammanfallit med
"Aftonbladets". Bland ordinarie medarbetare i
tidningen må vidare nämnas T. Blanche, A. Runström
och E. Svensén. Årsprenumerationspriset utgör i
Stockholm 6 kr., i landsorten 5,50. T. o. m. dec. 1905
utgafs äfven en särskild landsortsupplaga, men
den indrogs då, samtidigt med att af tidningen
började utgifvas en middagsupplaga, som i likhet
med morgonupplagan är afsedd för både Stockholm och
landsorten. Lösnummerpriset var i början 2 öre, men
höjdes i mars 1901 till 3 öre. Formatet har efter
hand utvidgats från 5- till 8-spaltigt. Annonspriset
är i båda upplagorna tillsammans pr cm. före
texten l kr., efter texten 80 öre. Bägge
upplagorna utgå i sammanlagdt omkr. 30,000 ex.
E. F-t.

Dagens nyheder, dansk daglig tidning,
hvilken sedan 1868 utgifvits i Köpenhamn. Den
redigerades 1868-71 af R. Watt och sedan 1872 af
K. Carstensen (polit. kand., f. 1837), 1877-85
i förening med E. Bögh. Den har i synnerhet
sökt verka för de store jordegarnas inflytande
i det offentliga lifvet och stod först i ledet
vid striden mot vänsterns sträfvanden att häfda
folketingets politiska öfvervikt. Sedan 1891 är
den blott ett af organen i den tidningsgrupp,
som utgifves af Ferslewska tryckeriet.
E. Ebg.

Dagens nyheter (ofta förk. D. N.), politisk
morgontidning, som utkommer i Stockholm alla
veckodagar. Den uppsattes 1864 (första numret utkom
23 dec.) af Rudolf Wall, med ekonomiskt understöd
af åtskilliga intressenter, bl. a. L. J. Hierta, som
tecknade nära en fjärdedel af förlagskapitalet. Wall
inlöste småningom alla de ursprungliga lotterna
och bildade 1874 ett nytt bolag, med 100 aktier
(à 2,500 kr.), af hvilka han själf behöll 93. Bland
de tidigare medarbetarna må nämnas J. Mankell och
A. O. Wallenberg, hvilken senare från 1873 till sin
död, 1886, skref de flesta uppsatserna om bank-
och penningväsendet. Tillfälliga bidrag lämnades
af L. J. Hierta, J. Jolin m. fl. "Dagens nyheter"
deltog 1865 i striden för representationsreformen och
stod från 1867, i fråga om införande af en billigare
statsförvaltning och afskaffande af grundskatterna,
på samma sida som det s. k. landtmannapartiet, hvarför
tidningen ofta blef kallad detta partis organ. Vidare
motarbetade den länge alla de förslag, som gingo
ut på en större utsträckning af de värnpliktiges
öfningar, och har från början yrkat på utvidgning af
den politiska och kommunala rösträtten, afskaffande
af dödsstraffet samt vatten- och brödstraffet,
förbättring af folkundervisningen m. m. Tillika har
den städse haft till mål att motverka den politiska
skandinavismen. Under fransk-tyska kriget 1870-71
var den en af de två svenska tidningar ("Göteborgs
handels- och sjöfartstidning" var den andra),
som ej uttalade sympatier för Frankrike. Enligt
D. N. borde pressen, efter regeringens föredöme,
iakttaga neutralitet i förhållande till de stridande
makterna. För sin hållning under denna tid förlorade
bladet inom kort 1,200 prenumeranter.

Wall afgick i maj 1889 från chefskapet för D. N:s
redaktion och efterträddes i denna egenskap samt såsom
tidningens ansvarige utgifvare af dåv. disponenten
för Centraltryckeriet i Stockholm F. Vult von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free