Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarna - Dalarö, socken i Stockholms län - Dalarö, Municipalsamhälle - Dalarö skans - Dalasandsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dalmålet" (i "Sv. Landsmålen IV") och "Dalmålet" (i
"Öfre D. förr och nu", 1903), C. Säve, "De starka
verberna i dalskan och gottländskan" (1854), "Ur
Västml.-Dala landsmålsförenings samlingar till en
ordbok" (I–III, 1878–81).
B. H.
Dalarö, socken i Stockholms län, Sotholms härad. 1,800
har. 734 inv. (1905), hvaraf största delen tillhör
D. municipalsamhälle. Annex till Tyresö, Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt.
Dalarö, municipalsamhälle, vackert beläget vid
Östersjön (nära Jungfrufjärden) och stora segelleden
till Stockholm, i Dalarö socken, Stockholms
län, 45 km. landvägen och 107 km. sjövägen från
Stockholm. (För mindre fartyg, som kunna passera
Baggensstäket, inskränkes sistnämnda väglängd till
hälften.) Samhället omfattar en areal af omkr. 90 har
afsöndrad från hemmanet Västertorp, och tillämpas
där byggnads-, brand- och ordningsstadgan för rikets
städer (men ännu icke hälsovårdsstadgan). Antalet
tomter är omkr. 220, de flesta bebyggda. Folkmängden
är omkr. 580. Taxeringsvärdet 1,800,000
kr. (1904). Platsen har tull- och lotsstation, post-,
telegraf- och telefonstation, läkare och apotek. Till
följd af platsens friska läge vid själfva hafsbandet
brukar ett stort antal (omkr. ett par tusen) af
Stockholms invånare välja densamma till vistelseort
under sommaren. Förbindelsen med Stockholm förmedlas
dels direkt med ångbåtar, dels med Stockholm–Saltsjöns
järnväg och ångbåtar mellan D. och Saltsjöbaden. –
På en 2 km. söderut belägen holme ligger Dalarö skans
(se d. o.).
Dalarö skans. Redan 1623 byggdes af Sotholms
härads allmoge en skans på Stora Dalarö, men denna
befästning fick förfalla, och 1656 började en ny skans
anläggas på den 2 km. s. s. v. om Dalarö liggande
Stockskärsholmen, som ansågs hafva
lämpligare läge. Skansen, som byggdes af ingenjör
Kirstenius på holmens öfre del, kallades först
Stockskärs skans. 1659 tillökades Dalehamns skans,
som den nu äfven kallades, med en yttre, lägre linje,
liksom den inre uppförd af endast jord och trä, och
efter att under de båda närmast följande åren hafva
förstärkts med något murverk öfverlämnades den 1662
från Krigskollegium till amiralitetet. Från 1677, då
skansens återställande under Krigskollegium beslöts,
begagnades alltid namnet Dalarö skans. 1683, då den
bestod af en öfre och tämligen färdig hornverksformad
befästning och en ännu ofullbordad bastionerad
front med två halfbastioner nere vid stranden,
uppgjorde Dahlbergh förslag till ombyggnad med torn
i öfre verkets rygglinje, ny frontutstakning m. m.,
men först 1698
fastställdes detta förslag, och arbetena påbörjades
omedelbart därefter, men särskildt tornbyggnaden
bedrefs så långsamt, att provisoriska försvarsverk
måste uppföras såväl 1700 som 1719, hvilket år ett
ryskt öfverrumplingsförsök lyckligen afvisades. Först
i midten af 1700-talet synes tornet hafva blifvit
fullt färdigt, men skansen i öfrigt hade under
tiden fått förfalla; den reparerades emellertid
flera gånger sedan, men efter 1809 underhölls
den allt knapphändigare, och 1854 bestämdes, att
den skulle upphöra att räknas till rikets fasta
platser. År 1905 påbörjades några arbeten för tornets
och vidliggande kasemattbyggnads vidmakthållande.
L. W:son M.
Dalasandsten, geol., en merendels finkornig,
röd, rödbrun eller rödlett, ofta med ljusa, runda
fläckar
 |
Aftryck af böljslagsmärken på sandsten (1/10 nat. storl.). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
