Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dehna - Dehodenq, Edme Alfred Alexis - Dehortatorium. Se Avocatorium - Dehra - Dehra-Dun. Se Dehra 1 - Dehypnotisera. Se hypnotism - Deianeira - Deichmann, Bartolomeus - Deidameia - Deidesheim - Deifobe. Se Sibylla - Deifobos - Dei gratia - Deijefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hadramaut och Oman, närmande sig hafvet under 20°
n. br. Sanden har enligt Palgrave ett medeldjup af
120 m. Mot n., mellan Nedjd och El-Hasa, fortsättes
D. af öknen Lilla Nefud (äfven kallad D.),
denna åter i nordvästlig riktning af Stora Nefud
och i s. v. af öknen el Ahkaf, som skiljer den från Jemen.
Dehodencq [dəådã’k], Edme Alfred Alexis, fransk
målare, f. 1822 i Paris, d. därstädes 1882, var elev
af Cogniet och målade i en mycket liffull teknik
dels genrebilder från Spanien och norra Afrika —
tjurfäktningar, stridssccner, marokkanska fester —
dels Parisscener och porträtt. D. är representerad i
Louvre (af ett porträtt och af den lifliga gatscenen
Charlotte Corday föres till fängelset) och i flera
franska provinsmuseer. D. var ateljékamrat med Egron
Lundgren och omtalas på flera ställen i dennes
skrifter. Jfr G. Séailles, "Dehodencq" (1885).
G—g N.
Dehortatorium (af lat. dehortari, afråda). Se
Avocatorium.
Dehra [de͡i’rā]. 1. (D. l. Dehra-Dun)
Distrikt i divisionen Meerut i de brittisk-indiska
Nordvästprovinserna. 3,090 kvkm. 178,195 inv. (1901),
däraf omkr. 20,000 muhammedaner, resten hinduer. D. är
i n. fylldt af de sydligaste af Himalayakedjorna
(Jaunsar-Bawar, 2,000—2,500 m.), begränsas i
ö. af Ganges, i v. af Jumna, är skogrikt och har
ett mildt och jämnt klimat, hvarför där upprättats
sanatoriet Masuri-Lundaur. Odling af majs och hvete. —
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, 692 m. ö. h., har
en anglikansk, en presbyteriansk och en katolsk
kyrka samt en amerikansk missionsanstalt. 28,095
inv. (1901).
Dehra-Dun [de͡i’rā dō’n]. Se Dehra 1.
Dehypnotisera (af lat. de, ifrån, och grek. hypnos,
sömn), afbryta ett hypnotiskt tillstånd. Se Hypnotism.
Deïaneira (grek. Δηϊάνειϱα, lat. Deianira)
grek. myt., den etoliske konungen Oineus’ dotter,
Herakles’ gemål.
Deichmann, Bartolomeus, dansk biskop, f. 1671 i
Köpenhamn, d. där 1731, blef 1693 fältpräst och
tjänstgjorde i 3 år vid de danska hjälptrupperna i
Nederländerna samt följde 1696—99 som hofpredikant
Kristian V:s yngre son på en europeisk resa. 1700
blef han biskop i Viborg och flyttades 1713 till
Kristiania. I Norge fick han stort inflytande
på både världsliga och kyrkliga angelägenheter;
han hade säkert mycken administrativ duglighet,
men var afgjordt världslig till sinnelaget samt både
egennyttig och själfrådig. Han åstadkom förbättringar
i lagstiftningen rörande sågverken och trävaruhandeln
samt genomförde försäljningen af kyrkorna. Han stod
högt i ynnest hos konung Fredrik IV och särskildt
hos hans drottning Anna Sofie. Upprättandet af
geheimekommissionen 1724—26 mot bestickliga ämbetsmän
berodde på hans initiativ; han vardt själf dess
ordförande och missbrukade sin ställning till att
förfölja personliga ovänner. 1724 erhöll han den för
en biskop egendomliga titeln af konferensråd. Strax
efter Kristian VI:s tronbestigning blef han afsatt
från sitt ämbete, och en sträng undersökning börjades
mot honom, sannolikt utan rättmätig orsak. D. dog
af grämelse, innan undersökningen slutats.
E. Ebg.
Deïdameia (grek. Δηϊδάμεια, lat. Deïdamia),
grek. myt. 1. Dotter af konung Lykomedes och,
genom Akilles, moder till Pyrrhos l. Neoptolemos. —
2. Bellerofons dotter, hade med Zeus sonen Sarpedon,
som blef en af trojanernas bundsförvanter mot
grekerna.
Deidesheim [da’jdeshajm], stad i bajerska
regeringsområdet Pfalz, vid foten af Hardt. 2,808
inv. (1900). Utmärkt vin (Deidesheimer).
Deïfobe. Se Sibylla.
Deïfobos (grek. Δηΐφοβος, lat. Deïphǒbus), trojansk
prins, son af Priamos och Hekuba samt näst Hektor den
tappraste bland de trojanske hjältarna. Enligt den
yngre sagan blef han efter Paris’ död förmäld med
Helena. Af denna orsak och emedan han alltid hade
satt sig emot Helenas utlämnande var han framför
andra trojaner hatad af grekerna, i synnerhet
af Menelaos. Vid Trojas intagande stormade den
sistnämnde hans hus och dödade honom själf.
A. M. A.
Dei gratia, lat., "af Guds nåd", "med Guds nåde",
såsom ett om kristlig ödmjukhet vittnande tillägg
framför vederbörandes ämbetstitel, förekommer redan i
de biskopliga underskrifterna på konsiliet i Efesos
431. Uttrycket kan sannolikt ledas tillbaka till
begynnelseorden i åtskilliga af de paulinska
brefven (1 Kor. 1: 1; 2 Kor. 1: 1; Ef. 1: 1;
Kol. 1: 1; 2 Tim. 1: 1) och innebar endast ett
ödmjukt erkännande af beroendet af Gud. Efter att
från början ha användts af biskoparna upptogs det
senare af abboter och abbedissor, t. o. m. av munkar
och lägre präster. Från midten af 1200-talet, då
utnämningsrätten till de kyrkliga ämbetena alltmera
började glida öfver i påfvarnas händer, skrefvo sig
kyrkans högre tjänare Dei et apostolicæ sedis gratia
("af Guds och den apostoliska stolens nåd"), såsom de
katolske biskoparna ännu i dag göra. Efter de kyrkliga
dignitärernas exempel upptog Pippin den lille formeln,
och den öfvergick från honom till de frankiske
konungarna, de tyske kejsarna och till alla suveräna
kristna furstar. I Tyskland var den under 1400-talet
en företrädesrätt för landsherrarna. Inom den
statsrättsliga spekulationen blef formeln ett slagord
för teorien om furstemaktens gudomliga, af folkviljan
oafhängiga ursprung. Efter den franska revolutionens
tid förlorar dock uttrycket denna säregna innebörd,
då exempelvis Napoleon III och flera italienska
furstar skrefvo sig "af Guds nåd och folkets
val". I våra dagar kvarstår formeln blott såsom
ett ärevördigt minne utan någon reell innebörd. — I
Sverige skrifva sig biskoparna i bevarade urkunder
från medeltiden nästan undantagslöst "med Guds
nåde"; uttrycket försvinner med reformationens
genomförande. I kungatiteln förekommer det redan i
de äldsta bevarade kungabrefven (från Knut Erikssons
tid). Litt.: Mabillon, "De re diplomatica" (lib. II,
cap. II § X; 1681), Binterim, "Die vorzüglichsten
denkwürdigkeiten der christkatholischen kirche" (I: 2,
s. 150 ff.), Alfr. Daniel, "Die kurialienformel
Von Gottes Gnaden" (1903).
(T. H—r.)
Deijefors (Dejefors), bruksegendom vid
ett betydande fall i Klarälfven och nära Deje
station vid Karlstad—Munkfors järnväg i Nedre
Ulleruds socken, Värmlands län, tillhör Brattfors
aktiebolag, som där har vattensåg med 6 ramar och
10 hyflar, träsliperi med 4 slipverk samt hyfleri-
och snickerifabrik. Tillverkningen uppgick 1905 till
2,151 ton torr och 4,792 ton våt slipad trämassa,
13,240 kbm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
