Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deputation - Deputatist - Deputerad - Depå - Depåfartyg - Depåfynd - Depåfästning - Depåtrupper, krigsv. Se Depå - De Quincey, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid många andra: handelsdeputationen
i början af frihetstiden (se ofvan Handels- och
manufakturdeputationen), kontorsdeputationen
(d. v. s. deputationen öfver riksens ständers kontors
förvaltning), första gången tillsatt af stånden 1720,
sedermera af sekreta utskottet eller bankodeputationen
t. o. m. riksdagen 1765—66, då riksens ständers kontor
upphäfdes, myntdeputationen hufvudsakligen vid
riksdagarna under 1730-talet (myntfrågor behandlades
eljest af bankodeputationen, som ofta tillsatte ett
särskildt myntutskott), pommerska deputationen vid
åtskilliga riksdagar m. fl.
Under frihetstiden företogo sig ständerna
också att tillsätta kommittéer och förvaltande
myndigheter, som fungerade mellan riksdagarna
och kallades omväxlande "kontor", "kommissioner"
och "deputationer". Bland de sistnämnda märkas:
ecklesiastika deputationen för omarbetning af
kyrkolagen 1723—31 (se Hj. Nordins ofvan anf. arb.),
landshjälpsdeputationen för förvaltning af den till
understöd åt manufakturverken afsedda fond, hvartill
riksdagen 1727 beviljade medel under namn af en
s. k. landshjälp (fondens förvaltning öfvertogs
1739 af det då upprättade manufakturkontoret,
se d. o.), slottsbyggnadsdeputationen 1727—66,
hospitalsdeputationen 1756—66 för öfverinseende
öfver barnhus och hospital, de 1756 tillsatta
s. k. ekonomideputationerna i de finska länen.
Skild från riksdagsdeputationerna till både ursprung,
organisation och uppgift var den under Karl XII:s tid
inrättade Upphandlingsdeputationen (se d. o.), i
tidens handlingar vanligen kallad endast Deputationen.
Om den stundom s. k. Finska deputationen 1808—09 se
Finland (historia).
Äfven i det gamla Tyska riket var deputation
namn på utskott, som tillsattes af riksständerna
(reichsdeputation; se Riksdeputation) eller
af ständerna i ett särskildt land för att
ombesörja vissa ärenden. De sammanträdde till
allmänna l. riksdeputationsdagar eller särskilda
deputationsdagar, och de vid dem fattade besluten
kallades deputationsrecesser l. deputationsafsked.
S. B—h.
Deputatist, den som erhåller deputat (se d. o.).
Deputerad (fr. député, af lat. deputatus, bestämd
till, utvald), ombud, fullmäktig, medlem af en
för något visst ändamål sammankallad församling
eller af en korporations styrelse. Vanligen
förstås med deputerade folkrepresentanterna i
konstitutionella stater, medlemmarna af den folkvalda
deputeradekammaren (Andra kammaren). Om deputerade i
Riksbanken och Riksgäldskontoret se Bankofullmäktige
och Riksgäldskontoret. Jfr Deputation.
Depå l. Depot (fr. dépôt, af lat. depositum,
af deponere, nedlägga, förvara), förrådsrum,
nederlagsplats, förvaringsställe, upplag (t. ex. af
arkivhandlingar, "arkivdepå", af lifsmedel och andra
förnödenheter för egen eller andras räkning vid
forskningsresor o. d.); kem., bottensats, fällning
(jfr Champagne); krigsv., upplag af krigsmateriel af
alla slag. I fredstid finnas depåer till förvaring af
all den materiel, som icke är utlämnad till trupperna,
och vid ett krigs utbrott anläggas sådana, på det
att trupperna må kunna från dem ersätta
hvad de förbrukat. — Artilleri- eller vapendepå
kallas en depå, som innehåller vapen och
ammunition. Dylika depåer finnas för fälttruppernas
behof äfvensom inom fästningar och likaledes vid
alla belägringsarméer. Sveriges central-vapendepå
är förlagd till Karlsborgs fästning. — Trängdepåer
innehålla nödig materiel för att kunna förse trupperna
med all den trängmateriel, som de behöfva i fält. Vid
dessa depåer utbildas manskap i trängens skötande. —
Skanstygsdepåer innehålla verktyg för en fästnings
eller en belägringsarmés behof. — Hästdepåer eller
remontdepåer finnas i de flesta länder, äfven
i Sverige. — I krigstid upprättas tillika depåer
för lifsmedel, furage m. m. — Depåtrupper kallas
de trupper, som i krigstid bildas för att ersätta
afgången inom fälttrupperna. De förläggas vanligen
inom motsvarande fälttruppers förläggnings- eller
rekryteringsområden, få erforderligt befäl från
fälttrupperna och mottaga otillräckligt öfvadt
eller ännu icke öfvadt manskap för att utbilda
detta. När fälttrupperna behöfva förstärkning,
få de denna från depåtrupperna, hvilka fylla
sin nummerstyrka med nyinkallade. Vanligen
uppsattes för ett infanteriregemente en
depåbataljon, för ett kavalleriregemente en
depåskvadron o. s. v. Dessa trupper kunna äfven
sammanslås brigadvis eller på annat sätt.
C. O. N.
Depåfartyg (jfr Depå), sjöv., större
fartyg, som utsetts att åt torpedbåtar
tillhandahålla förnödenheter, hufvudsakligen
kol, olja, vatten och proviant.
H. W—l.
Depåfynd (se Depå), arkeol., kallas sådana i
marken eller i mossar anträffade fornfynd af större
materiellt värde, som tydligen varit gömda skatter
eller förråd, antingen nedgräfda i fast mark (ofta
vid någon större sten) eller nedlagda i en mosse eller en sjö.
Depåfästning (fr. place de dépôt; jfr Depå), fortif.,
permanent befäst ort till skydd för inom densamma
upplagda större förråd af olika slags krigsmateriel
och förnödenheter för krigsmaktens behof. Se Förrådsfästning.
L. W:son M.
Depåtrupper, krigsv. Se Depå.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
