- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
535-536

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distrikt - Distriktschef - Distriktsfvrvaltning - Distriktsldkare - Distriktsveterindr. Se Veterindr - Distrito, sp. och port. Se Distrikt - Distrito Federal - Distrd - Disunerade greker - Ditabark - Ditain och Ditamin. Se Ditabark - Ditecisk - Diteism - Ditfurth, Franz Wilhelm von - Dithmar, tysk biskop. Se Thietmar - Dithmarschen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommande distrito m. m. Med distrikt betecknas också
det portugisiska distrito, ehuru det motsvarar det
svenska förvaltningsbegreppet "län".

Distriktschef, järnv., den högre tjänsteman
inom svenska statsbanorna, som vid ett af dessa
banors fem distrikt utöfvar chefskapet. Han
är ordförande i distriktsförvaltningen (se
d. o.) och har ensam beslutanderätt gentemot
förvaltningens båda öfriga ledamöter samt
är tillika föreståndare för administrativa
afdelningen och trafikafdelningen inom distriktet.
H. L.

Distriktsförvaltning, järnv., det organ vid statens
järnvägar, som närmast under K. järnvägsstyrelsen
handhar förvaltningen vid de fem distrikt, i
hvilka svenska statsbanorna, med hufvudstationer i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Luleå,
äro uppdelade. Distriktsförvaltningens ledamöter
äro tre, distriktschefen, bandirektören och
maskindirektören (se d. o.), af hvilka
den förstnämnde är ordförande och föredragande för
administrativa och trafikafdelningarnas, bandirektören
för banafdelningens och maskindirektören för
maskinafdelningens ärenden.
H. L.

Distriktsläkare. Före tillkomsten af
den nu gällande läkarinstruktionen af 31
okt. 1890 hade extra provinsialläkarna titeln
distriktsläkare. F. n. användes benämningen endast
i betydelsen stadsdistriktsläkare.

Distriktsveterinär. Se Veterinär.

Distrito, sp. och port. Se Distrikt.

Distrito Federal, förbundsområde i republiken Mexico,
omfattande hufvudstaden Mexico med omnejd. 1,499
kvkm. 541,516 inv. (1900).

Disträ (stundom Disträtt; af fr. distrait),
tankspridd, förströdd, (sinnes-)frånvarande. Jfr
Distrahera och Distraktion.

Disunerade (Desunerade) greker l. Icke-unerade
greker.
Se Desunerade greker.

Ditabark, Cortex alstoniæ l. C. echitis, farm.,
barken af Alstonia scholaris R. Br. Barken, som
mer än ett århundrade varit känd såsom ett bittert
och magstärkande medel, är, under namnet Cortex
tabernæmontanæ,
officinell på Java. Äfven i den
engelsk-ostindiska farmakopén är den upptagen. Ur
drogen har framställts en alkaloid, kanske två
(ditamin och ditain). Ditabarken hör till de många
droger, som försökts såsom ersättningsmedel för
kinabark vid den tid, då sistnämnda bark var särdeles
dyr och svår att erhålla. I Sverige har ditabarken
ej spelat någon roll såsom läkemedel. Jfr Alstonia.
O. T. S. (C. G. S.)

Ditain och Ditamin, farm. Se Ditabark.

Ditecisk (af grek. di, dubbelt, och theke,
förvaringsrum), bot. Se Ståndare.

Diteism (af grek. di, dubbelt, och theos, gud), tron
på två gudar. — Diteist, en som tror på två gudar.

Ditfurth [-fort], Franz Wilhelm von, friherre,
tysk folkviseutgifvare, f. 1801 i Hessen, d. 1880 i
Nürnberg, studerade först juridik, men leddes af
Spohr och andra in på musikens studium. Därifrån
öfvergick han till folkvisestudiet och vardt
en af Tysklands outtröttligaste samlare af
folklyrik. D. utgaf ett stort antal sångsamlingar,
100 historische volkslieder des preussischen
heeres von 1675—1866
(1869), Historische volks-
und volkstümliche lieder des krieges von 1870—71
(1871—72)
m. fl., och efter hans död utkom ytterligare
Die historisch-politischen volkslieder des
dreissigjährigen krieges
(1882).

Dithmar, tysk biskop. Se Thietmar.

Dithmarschen (Ditmarsken), ett af de fyra
landskapen i det forna hertigdömet Holstein, mellan
Elbe, Nordsjön, Eider och Gieselau. 1,347 kvkm. 83,734
inv. (1900). Västra delen, som ligger så lågt, att
den måste genom dammar skyddas för öfversvämningar,
består af ett fruktbart, af kanaler genomdraget
marskland, mer egnadt för boskapsskötsel än för
åkerbruk. Östra delen är ett vågformigt, skogrikt
högre liggande land. Fordom var D. indeladt i två
områden, och dessa bilda numera hvartdera en krets
i preussiska prov. Schleswig-Holstein. I den ena
kretsen, Norder-Dithmarschen, 601 kvkm. med
37,515 inv. (1900), ligger staden Heide, fordom hela
landets hufvudort; i den andra, Süder-Dithmarschen,
746 kvkm. med 46,219 inv., ligger staden Meldorf. —
D. beboddes ursprungligen dels af nedersachsare,
dels af friser och kom, liksom de öfriga
sachsiska områdena, omkr. 804 under Karl den stores
välde. Samtidigt byggdes i Meldorf D:s första kristna
kyrka. Längre fram tillhörde D. grefskapet Stade och
tillföll 1148 ärkestiftet Bremen. År 1200 måste det
erkänna dansk öfverhöghet; men sedan ditmarskarna i
slaget vid Bornhöved (1227) förrådt Valdemar Sejr,
blef det en oafhängig bonderepublik, styrd af 48
folkvalda män, hvilka höllo sina rådplägningar på
torget i Heide. Ärkebiskopen i Bremen var endast till
namnet republikens öfverherre. Grefvarna af Holstein
försökte flera gånger att underkufva ditmarskarna,
men dessa försvarade tappert sin frihet. 1319
tillfogade de Gerhard den store ett fruktansvärdt
nederlag vid Oldenwörden, och hans sonson, Gerhard VI,
stupade 1404, med blomman af sin adel, i strid mot
dem. 1474 införlifvades D. med det nya hertigdömet
Holstein, som kejsar Fredrik III upprättade åt den
danske konungen Kristiern I. Föreningen var dock till
en början endast nominell. Först 1500 sökte Kristierns
söner, konung Hans och hertig Fredrik, att tvinga
landet till lydnad. De utrustade en stor här, hvars
kärna utgjordes af det sachsiska gardet — en för sin
tapperhet och vildhet känd legotrupp, som anfördes
af junker Slenz —, och till den slöto sig många
adelsmän. Den 13 febr. s. å. intogs och plundrades
Meldorf; men fyra dagar därefter tillfogade Wolf
Isebrand (i spetsen för 1,000 ditmarskare) fienden
ett fruktansvärdt nederlag vid Hemmingstedt. Bland
de tusenden, som stupade, voro bl. a. junker Slenz,
två grefvar af Oldenburg, elfva medlemmar af
släkten Ahlefeld och femton af släkten Pogwisch —
i allt öfver 360 adelsmän, hvilkas lik ditmarskarna
icke ville låta jorda eller utlämna, fastän höga
lösepenningar erbjödos. Ett ofantligt byte gjordes,
ty adelsmännen hade medfört högtidsdräkter, smycken
och reda penningar, som hade de gått till ett gästabud
och icke till en blodig kamp. Äfven riksbaneret
Dannebrog föll i ditmarskarnas händer. 1559 blefvo
ditmarskarna emellertid besegrade af Johan Rantzau
i spetsen för 20,000 man. Heide blef intaget (13
juni), 3,000 ditmarskare stupade, och återstoden af
landets vapenföre män, 4,000 till antalet, måste på
knä afbedja den förbrytelsen att hafva försvarat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free