Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretica - Diuretin - Diuretisk - Diurna. 1.Se Acta diurna. - 2, zool. Se Dagfjdrilar - Diurni, zool. Se Dagroffeglar - Dius Fidius. Se Fidius - div. - Diva - Divae memoriae - Divan - Divani - Divansbord - Divergens - Divergent serie - Divergera - Diverse - Diuretin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt då man önskar "späda ut" urinen för att förekomma
bildning af urinsten eller för att göra urinen
mindre retande vid åkommor i urinvägarna. Vid olika
fall kunna diuretica af olika slag väljas. Ofta
anlitade äro teobromin, i form af preparatet
diuretin (se d. o.), vidare kalomel, digitalis
och dess ersättningsmedel samt diuretiska
salter, särskildt tillsammans med riklig mängd
vatten i form af åtskilliga alkaliska hälsovatten.
C. G. S.
Diuretin (se Diuretica), med. kem., ett
urindrifvande medel, som består af salicylsyradt
teobromin-natrium. Huruvida teobrominet vid
preparatets framställning ingår någon kemisk förening
med salicylsyradt natron eller blott intimt blandar
sig därmed är svårt att säga. I alla händelser ökar
det salicylsyrade natronet väsentligt teobrominets
löslighet. — Från många håll äro erfarenheterna vid
diuretinets bruk i det hela särdeles goda.
C. G. S.
Diuretisk, som har afseende på urinafsöndringen. Se
Diuretica.
Diurna. 1. Se Acta diurna. — 2. Zool. Se Dagfjärilar.
Diurni, zool. Se Dagroffåglar.
Dius Fidius. Se Fidius.
div., på recept förkortning för lat. divide! (dela!),
i musiken förkortning för it. divisi (se d. o.);
äfven förkortning för lat. divus (se d. o.).
Diva, it. (af lat. divus, gudomlig), egentl. gudinna;
utmärkt och firad sångerska.
Divæ memoriæ, lat., salig i åminnelse.
Divan, pers. (egentl. register, lista,
mönstringsrulla e. d.), diktsamling
(t. ex. divan-i-Hafiz, "Hafiz samlade dikter"),
kansli, audienssal, konselj, statsråd (jfr den
dubbla betydelsen hos ordet kabinett). Om turkiska
regeringen, "Höga porten", begagnas ofta uttrycket
divan-i-humajun. Slutligen har ordet divan äfven fått
betydelsen af ett slags låg österländsk hvilsoffa
utan ryggstöd och karmar (se därom Bädd, sp. 833).
K. V. Z.
Divani, "kansliskrift", en särskild form af det
arabiska alfabetet, som användes af ämbetsverken i
Turkiet i pass och andra officiella handlingar. Denna
skriftform är ofta ytterst svårläst. Jfr Neschi.
K. V. Z.
Divansbord (jfr Divan i bet. soffa), prydligt
bord, som har sin plats framför soffan i förmaket
l. sällskapsrummet.
Divergens (se Divergera), riktning åt olika håll,
skiljaktighet (t. ex. meningsskiljaktighet); bot. Se
Bladställning.
Divergent serie, mat. En serie är konvergent, när
dess summa, då antalet termer växer öfver hvarje
gräns, närmar sig ett bestämdt ändligt värde. Den är
divergent, när detta icke är fallet. Jfr Konvergent
serie.
M. L.
Divergera (fr. diverger, af lat. dis, åtskils, och
vergere, böja sig), hafva riktning åt olika håll,
skilja sig ifrån hvarandra. — Mat. Två linjer, som
icke äro parallella, sägas divergera i den riktning,
hvari de aflägsna sig från hvarandra. En serie
säges divergera, när den är divergent (se d. o.).
L. A. F. (M. L.)
Diverse (af lat. diversus, skiljaktig, spridd),
åtskilligt, hvarjehanda; föremål af flera olika
slag. — Diversehandel, minuthandel med olika slags
varor (sybehör, specerier o. s. v.).
Diversion (lat. diversio, af dis, isär, åt olika
håll, och vertere, vända), krigsv., en skenrörelse,
genom hvilken man i ändamål att vilseleda fienden
söker förmå honom att öfvergifva en af honom inslagen
rörelseriktning. Jfr Demonstration och Skenstrid.
G. U. (C. O. N.)
Divertikel (lat. diverticulum, rastställe), anat.,
ett ihåligt, blindt ändande bihang till någon
inälfva. Divertikeln är ofta af missbildnings natur
så till vida, att den är någon från fosterlifstiden
kvarstående och vidare utvuxen bildning, som
eljest och i vanliga fall brukar försvinna.
G. v. D.*
Divertimento, it., mus. Se Divertissement.
Divertissement [-a’ȵ], fr. (it. divertimento, af
divertire, afleda, förströ, roa), nöje, förlustelse;
ett mindre, dramatiskt stycke, hufvudsakligen
bestående af balett, ofta med inblandade sångnummer;
ett i en opera inlagdt större dansnummer; mus., ett
(i synnerhet under 18:e årh. brukligt) af åtskilliga
satser löst sammanfogadt, mindre musikstycke för
vanligen flera blås- eller stråkinstrument, för bägge
slagen förenade eller med klaver, stundom för klaver
ensamt; fri mellansats i en fuga (jfr Andamento).
A.L.*
Dives-sur-Mer [div syr mär], köping i franska
depart. Calvados (Normandie), på högra stranden
af floden Dives (116 km. lång), ej långt från dess
mynning i Engelska kanalen. 3,306 inv. (1901). Hafsbad
och saliner.
Dividalsgruppen, geol., K. Pettersens namn på
en i Tromsö amt förekommande, under Balsfjordsgruppen
befintlig lagerserie af mjuka lerskiffrar
och kvartsiter, hvilken af A. E. Törnebohm och
F. Svenonius antages motsvara de försteningsförande
hyolithuslagren på svenska sidan. Enligt den
förre skulle emellertid Balsfjordsgruppen (och
Tromsöglimmerskiffergrupp) först vid bergbildningen
(genom öfverskjutning) fått sin plats öfver
Dividalsgruppen, ehuru denna i verkligheten vore
yngre.
A. G. N.
Divided skirts [diva͡i’did skə’ts], ofta förkort.
Divided, eng., "delad kjol", en reformdräktmodell af
vida byxor, som användas i stället för underkjolar;
äfven delad öfver- l. klänningskjol af dylik modell,
brukad vid idrott och sport, särskildt ridt och
velocipedåkning.
Divide et impera!, lat. (fr. diviser pour régner),
"söndra och härska!", en politisk grundsats,
enligt hvilken man bör dela massorna efter skilda
intressen för att sedermera göra de särskilda
partierna undergifna och fogliga. Såvidt man vet,
uttalades denna grundsats först af konung Ludvig XI i
Frankrike. Dess första upphof har äfven tillskrifvits
en mängd andra historiskt ryktbara personer från
Filip af Macedonien till Machiavelli.
Dividend (lat. dividendus, som bör delas, af
dividere, dela), aritm., det tal, som skall
delas (till skillnad från divisor, det tal,
hvarmed delningen skall verkställas). Dividend
betecknar äfven en till delning bestämd summa,
särskildt den föränderliga periodiska vinstandel,
som de i en affär intresserade personerna erhålla
af nettobehållningen. Vid konkurser förstår man med
dividend den utdelning, som kommer fordringsegarna
till godo genom konkursmassans realisation.
Dividera (lat. dividere), mat., dela, verkställa
en division.
Dividivi, bot. Se Cæsalpinia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
