- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
595-596

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. M. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mördade guvernören. D. fick då återvända, de upprörda
sinnena lugnades, och hans inflytande öfver öarnas
befolkning blef starkare än någonsin. Ohälsa nödgade
honom 1890 att begifva sig till Honolulu, där han
afled s. å.
A. K.

Dobbel, spel, tärningsspel, hasardspel. Jfr Dobbla.

Dobbert, Edvard, rysk konstskriftställare,
f. 1839, d. 1899, redigerade 1866 "S:t Petersburger
wochenschrift" och kallades 1873 till professor i
konsthistoria vid konstakademien i Berlin. Bland
hans arbeten märkas: Darstellung des abendmahls
durch die byzantinische kunst
(1872; i Zahns
"Jahrbücher für kunstwissenschaft"), Ueber den
stil Niccolò Pisano’s und dessen ursprung
(1873),
Reden und aufsätze kunstgeschichtlichen inhalts (1900,
utg. efter D:s död).

Dobbla (ty. doppeln, eg. fördubbla), idka hasardspel
eller andra förbjudna spel; spela med tärningar;
spela kort med hög insats. — Dobblare, en som är
begifven på spel, storspelare. Jfr Dobbel.

Dobele, lettiska namnet på Doblen.


illustration placeholder
Grafkapell (hertig Adolf Fredriks med gemål) i Doberans abbotskyrka.

Doberan, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin, 6 km. från
Östersjön. 4,954 inv. (1900). Storhertigligt slott. Svafvel- och järnhaltiga källor.
Vid kusten, n. om D., ligger Heiligendamm, Tysklands
äldsta och mest besökta Östersjöbad, anlagdt redan
1793. I den vackra f. d. abbotskyrkan, i hvilken alla
de äldre mecklenburgske furstarna äro begrafna,
jordades antagligen äfven den svenske konungen
Albrekt, som afled i D. 1412. Enligt en äldre uppgift
begrofs han i Gadebusch. I D. slöts 21 sept. 1675
ett mot Sverige fientligt förbund mellan Braunschweig, Brandenburg och Danmark.

Doblen (lett. Dobele), köping i Kurland, 30 km. v. om
Mitau, vid Behrse, ett tillflöde till Aa. Omkr. 2,000
inv. Ruiner efter ett 1263 uppfördt slott, som länge
var hertigarnas af Kurland residens. Det eröfrades
af Gustaf II Adolf 1621 och beboddes 1701 af Karl
XII. 1658 tvang fältmarskalk Douglas hertigen af
Kurland att utrymma det åt svenskarna, som 1659
förstärkte det, men kort därpå lämnade detsamma.
(L. W:son M.)

Doblon. Se Dublon.

Dobner, Job Felix, kallad Gelasius a
Sancta Catharina
, tjechisk historieforskare,
f. 1719, d. 1790, en af grundläggarna af den
historiska slavistiken genom sina för sin
tid märkliga undersökningar rörande slavernas,
särskildt tjechernas, forntid. Bland hans många,
på latin eller tyska författade skrifter märkas:
Monumenta historica Bohemiæ nusquam antehac
edita
(6 bd, 1764—86), Kritische abhandlung
von den gränzen Altmährens
(1784), Ueber die
einführung des christenthums in Böhmen
(1786),
Registrum diplomaticum Bohemiæ et Moraviæ samt
afhandlingar om det cyrilliska alfabetet, Cyrillus och
Methodius, genealogiska studier m. m. En del af D:s
intressanta korrespondens med Dobrovský o. a. utgafs
af statsarkivarien Rosenthal och Jos. Fiedler
(i "Slavische bibliothek", 1858). Biografi af
Dobrovský i "Böhmische gesellschaft" (1795),
där D. själf publicerade 12 afhandlingar 1775—88.
A—d J.

Doboka, komitat i Siebenbürgen, sedan 1876 förenadt
med komitatet Szolnok. Se Szolnok-Doboka.

Dobra ("dubbelt", dublon), ett 1722—1835 prägladt
portugisiskt guldmynt = 12,800 reis, slutligen =
16,000 reis, motsv. 64 kr. 48 öre.

Dobrão [-a’õ], ett äldre portugisiskt
guldmynt = 20,000 reis, slutligen
30,000 reis, motsv. 120 kr. 20 öre.
A. W. S.*

Dobrič [då’britj] l. Dobritj (till 1882 kalladt
Hadschi Oglu Pasardschik), stad i Bulgarien,
distriktet Varna, 42 km. n. om Varna. 13,436
inv. (1900), bland dem många turkar, tatarer och
armenier. Staden intogs 2 juni 1774 af ryssarna
under Michail Kamenskij och 3 juni 1810 af dennes
son Nikolaj efter ett hårdnackadt försvar, hvarunder
8,000 turkar stupade.

Dobřiš [då’briʃiʃ], ty. Dobrisch, stad
i bömiska regeringsområdet Přibram. 3,574
inv. (1900). Trävaruindustri. I närheten byn Althütten
med järnverk.

Dobrisch. Se Dobřiš.

Dobritj. Se Dobrič.

Dobrjanka, köping i ryska guvern. Tjernigov. 9,368
inv. (1897), mest raskolniker. I D. hållas årligen
tre stora marknader, på hvilka spannmål, lin, hampa
och lärft m. m. omsättas. Betydande boskapshandel.

Dobrjask (Dobrjanskij zavod),
stort järnverk i ryska guvern. Perm, 40 km. n. om
staden Perm, anlades 1752 och tillhör nu en grefve
Stroganov. Till verket höra 20 byar med omkr. 5,000
inv.

Dobrjanskij zavod (ry. zavod, fabrik). Se
Dobrjansk.

Dobrodža [-dʃa]. Se Dobrudscha.

Dobrogea [dåbrå’dja]. Se Dobrudscha.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:44:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free