- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
637-638

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dohme ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uti Italien och Frankrike var "doktor"
länge liktydigt med magister, men efter 13:e årh. kom
den förra titeln i större anseende. Vid de tyska
universiteten kallade sig teologerna i början hellre
magistrar, men redan i 14:e årh. tillfogades titeln
doktor. I 15:e årh. började man, efter exempel från
universitetet i Prag, tämligen konsekvent skilja
mellan å ena sidan doctores juris och medicinæ, å
andra sidan magistri theologiæ och philosophiæ. I
nyare tid har doktorstiteln efter hand kommit i bruk
inom alla fakulteterna. I Tyskland blef i äldre tider
doktorsvärdigheten ofta förlänad af kejsarna genom
deras hofpfalzgrefvar. De, som vunnit sin värdighet
på detta sätt, kallades doctores bullati (medelst
"bulla", kejserligt bref, kreerade doktorer), till
skillnad från rite promoti (sådana som genom aflagda
lärdomsprof promoverats på öfligt sätt). Doktorat
meddelas numera (genom doktorspromotion)
antingen efter förutgången examen och disputation
(examen rigorosum) eller såsom en utmärkelse
för lärda förtjänster (s. k. honorariedoktorer
l. hedersdoktorer). I Tyskland härskade vid några
universitet för ej länge sedan oskicket att promovera
till doktor person, som endast insändt en afhandling,
men ej infunnit sig till dess försvar (doctor in
absentia
), hvarigenom ingen garanti fanns för att
han själf var författaren. I Oxford och Cambridge
samt någon gång vid tyska universitet förekomma
äfven promotioner af doctores musices. I Preussen
(sedan 1899) samt i några andra tyska stater och i
Österrike hafva de tekniska högskolorna rätt att
förläna doktorsvärdighet (se Doktoringenjör). I
Amerikas förenta stater utdela tandläkarinstituten
doktorsgrad (doctor of dental surgery). I Sverige
kreeras medicine, juris och filosofie doktorer af
vederbörande fakulteter, hvaremot teologie doktorer
utnämnas af konungen. Vid promotionen öfverlämnas till
dem ett diplom (doktorsdiplom). Yttre utmärkelsetecken
för doktorsgrad äro: ring (doktorsring)
för filos doktorer (dekorationsmotiv: lager),
jur. doktorer (hälften lager, hälften eklöf) och (sedan 1890-talet
i Sverige) med. doktorer (lagerkrans med däromkring
slingrad orm), veckad sidenhatt (doktorshatt) för
teol., juris och med. doktorer samt broderad krage
(doktorskrage); förr bars äfven värja
(doktorsvärja). Person, som upplefvat
femtio år efter sin doktorspromotion, plägar vid då
infallande promotion hedras med nytt diplom, såsom
jubeldoktor. I Sverige hafva äfven kvinnor erhållit
doktorsvärdighet, filosofisk första gången 1883,
juridisk första gången 1897 och medicinsk första
gången 1900. Vid det finska universitetet ega samtliga
fakulteterna att utdela doktorsvärdigheten, hvarjämte
den teologiska har att öfverlämna diplom och öfriga
insignier åt de teologie doktorer, som af regenten
hugnats med denna värdighet. Se vidare Promotion.
R. G.*
illustration placeholder
Filos. doktorsring. (Nat. storlek.)

illustration placeholder
Teol. doktorshatt.


Filos. doktorsgrad eller behörighet därtill,
genom aflagda prof förvärfvad vid något af rikets
universitet, räknas lika med tre prästerliga
tjänstår (se lag ang. tillsättning af prästerliga
tjänster 26 okt. 1883). Förvärfvad filosofisk
grad medför behörighet till anställning i
Riksarkivet och K. biblioteket (se. k. kung. 12
maj 1865). Examen för akademisk grad erfordras i
regel för erhållande af ord. tjänst i Statistiska
centralbyrån och Kommerskollegiets statistiska
afdelning (se k. instr. 7 nov. 1879 och k. kung. 30
okt. 1891). Uttrycket grad i dessa bestämmelser
tolkas än som den högsta graden, doktorsgraden,
än som fakultets examen öfver hufvud taget,
således äfven kandidat- och licentiatexamen. I
allmänhet torde licentiatexamen anses som det
normala kompetensvillkoret för anställning uti
ifrågavarande tjänster. I fråga om kompetensvillkoren
för lärarbefattningar se Licentiat och Kandidat. Juris
doktorer och licentiater hafva vid täflan med
e. o. tjänstemän inom justitiefördelningen af
Konungens kansli eller hof- och öfverrätt om ledig
ord. beställning, för så vidt de i utöfning af det
dem förut blifvit anordnadt finnas fullkomligen
användbara till beställningen i fråga, utan afseende
på åldern, rättighet att befordras därtill framför
öfriga e. o. tjänstemän. Äfven ega de vid förslagens
upprättande till lediga tjänster företrädesrätt
att därå uppföras, när de förut innehafva samt med
loford bestridt ord. tjänst och till den lediga
tjänsten eljest äro med sina medsökande lika
kompetenta (k. br. 12 nov. 1752 och 3 febr. 1813).
P. E. L—m.

Doktoral (jfr Doktor), "doktorlig", "doktorsmässig",
värdig en doktor.

Doktorand (mlat. doctorandus, af lat. doctor,
lärare), en, som har för afsikt att låta promovera
sig; en, som fullgjort de för doktorsgrad erforderliga
prestanda. Jfr Doktor.

Doktorat (mlat. doctoratus, af lat. doctor, lärare),
doktorsvärdighet, doktorsgrad. Se Doktor.

Doktorera (se Doktor), taga doktorsgraden;
kvacksalfva, obehörigt föreskrifva medikamenter.

Doktoringenjör, en titel, som tyska och österrikiska
tekniska högskolor utdela. För förvärfvande af
denna titel fordras, utom fullständig afgångsexamen
(s. k. diplompröfning), att hafva inom något visst
fack utfört själfständigt teknisk-vetenskapligt arbete
eller undersökning, hvaraf resultaten framlagts i form
af en vederbörligen godkänd afhandling, på hvilken
den sökande promoveras.
G. H—r.

Doktorinna (jfr Doktor), en doktors hustru eller änka.

Doktorsdiplom. Se Doktor.

Doktorsgrad. Se Doktor.

Doktorshatt. Se Doktor.

Doktorskrage. Se Doktor.

Doktorsring. Se Doktor.

Doktorsvärja. Se Doktor.

Doktrin (lat. doctrina), lärdomsgren, vetenskap,
lära, lärosats; ett på ensidigt uppfattade grundsatser
stödt system för politiskt tänkande och handlande. Jfr
Doktrinär.

Doktrinal (lat. doctrinale, af doctrina, lära) var
under medeltiden benämning på en versifierad latinsk
grammatika. (Jfr Donat.) Det fanns en mängd sådana
grammatikor. Mest spridd var den af Alexander Gallus
(en bretagnisk minorit i 13:e årh.) på leoninsk vers
utarbetade, hvilken ständigt gjordes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free