- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
853-854

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dreyfusprocessen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna dom hvarken ville eller vågade regeringen
låta träda i verkställighet, utan benådade
D. omedelbart. Striden miste härigenom sitt
väsentligaste intresse, så mycket mer som
åtskilliga af de skyldige själfva tagit afsked
eller aflägsnats. För att alldeles göra slut på oron
antogs i juni 1900 ett amnestiförslag, hvarigenom
all rättslig påföljd för alla i sammanhang med
Dreyfusaffären begångna brott och lagöverträdelser
bortföll. Vid flera tillfällen bragtes saken dock,
såväl i pressen som i deputeradekammaren, på
tal. D. själf vände sig till kassationsdomstolen
med ansökan om ny revision. Den beviljades i
mars 1904 under förklaring, att domstolen själf
skulle företaga en undersökning. Ändtligen, 12
juli 1906, upphäfde kassationsdomstolen domen i
Rennes och förklarade, att denna dom "af misstag
och med orätt förkunnats". Krigsrätten i Rennes,
där man förelagt domstolen dokument, hvars karaktär
af förfalskning påvisats ett par månader förut vid
kassationsdomstolen, där "uppenbart falska vittnesmål"
aflades, och där man helt obesväradt satte sig
öfver hvad kassationsdomstolen redan utredt,
fick nu offentligen sin dom, och "bordereaun",
det dokument, på hvilket D. två gånger dömts af
krigsrätt, förklarades nu för andra gången af landets
högsta domstol vara "skrifven af Esterhazy och ej
af D." Domstolen ansåg saken härmed vara klargjord
och hänsköt den ej till ny krigsrätt. Förrädaren
Esterhazy täcktes af den frikännande krigsrättsdomen
1898. De i saken inblandade brottslingarna, general
Mercier m. fl. högre och lägre officerare, skyddades
af amnestien. D. utnämndes till major och riddare af
hederslegionen samt rehabiliterades högtidligt inför
trupp. Picquart blef brigadgeneral, och kammaren
beslöt att öfverföra Zolas lik till Pantheon. För
Frankrikes inre lif och för det europeiska samvetet
och rättsmedvetandet har Dreyfusaffären varit af
en mycket stor betydelse. Litt.: Dreyfus, "Cinq
années de ma vie" (1901; "Fem år af mitt lif", 2
uppl. s. å.), Zola, "L’affaire Dreyfus" (s. å.),
Reinach, "Histoire de l’affaire Dreyfus" (3 bd,
1901—03), "Dreyfusprocessen i Rennes. Fullständigt
stenografiskt referat" (2 dlr, 1899), S. Brandell,
"Striden om Dreyfus. Hvad är bevisadt?" (1898),
och Carl G. Laurin, "Rättskänslan i våra dagars
Frankrike och Dreyfusaffären" (i "Ord och bild",
1899).
C. L—in.

illustration placeholder

Dreyschock [dra’jʃåk]. 1. Alexander
D
., bömisk pianist, f. 1818 i Žak, d. 1869 i
Venezia, spelade redan vid åtta års ålder offentligt,
studerade sedan under Tomaschek och gjorde från 1838
konstresor i Ryssland, Belgien, Frankrike, England,
Holland, Österrike, Danmark samt (1856 och 1862)
Sverige. 1862 blef han professor vid konservatoriet
i Petersburg. — D. var en af sin tids mest betydande
virtuoser. Förvånande voro i synnerhet hans oktav-,
ters- och sextpassager äfvensom hans färdighet i
vänstra handen, hvilken föranledde J.
B. Cramer till yttrandet "D. har ingen vänsterhand,
men väl två högerhänder". Han spelade helst Thalberg,
Chopin och Liszt samt sina egna "Variationer för
vänster hand". Hans kompositioner tillhöra den
korrekta, men sterila salongsstilen.

2. Felix D., den föregåendes brorson, tysk
pianist, f. 1860 i Leipzig, d. 1906 i Berlin,
var elev af Kiel, Taubert och Ehrlich i Berlin,
hvarest han 1883 började konsertera. I Stockholm
uppträdde han med framgång 1886 och 1889 både som
virtuos och tonsättare. Han skref större och mindre
saker för piano, violin, sång, orkester o. s. v.
A. L.*

Dreyse [drajse], Johann Nikolaus von, tysk
tekniker, f. 1787 i Sömmerda vid Erfurt, d. 1867
som chef för en preussisk gevärsfabrik, är bekant
såsom upphofsman till ett gevärssystem, hvilket,
mer eller mindre modifieradt, antogs i flera
länder. Den egentlige upphofsmannen till detta
system är likväl en schweizisk gevärssmed Pauly,
som var bosatt i Paris och redan 1808 konstruerade
ett bakladdningsgevär, hvilket dock sedermera
glömdes. D., hvilken arbetade hos Pauly, utvecklade
dennes idé med sådan framgång, att han lyckades
framställa en gevärsmodell, tändnålsgeväret, som redan
1841 blef antagen i Preussen. Utgången af slaget vid
Königgrätz (1866), i hvilket preussarna besegrade
österrikarna, berodde till stor del därpå, att de
förre använde D:s gevärsmodell. D. adlades 1864.
W. G. B. (E. N.)

Dreyssina, zool. Se Dreissina.

Driburg, stad och brunnsort i
preuss. regeringsområdet Minden
(Westfalen), vid floden Aa. 220 m. ö. h. 2,650
inv. (1900). Glasfabrikation. I D. finnas källor
hållande kolsyrad järnoxidul, kolsyrad kalk samt
fri kolsyra. Vattnet försändes i handeln. Säsong
maj—sept. Årliga frekvensen omkr. 2,000 personer. I
närheten ligga ruinerna af fästet Iburg, som
Karl den store eröfrade 775 och skänkte till stiftet
Paderborn.
Ln.

Drickbart guld. Se Alkemi.

Drickoffer. Se Offer.

Drickspengar (ty. trinkgeld, fr. pourboire, eng. tip,
ry. natjai, turk. bachschisch), liten penninggåfva,
som man till extra godtgörelse ger åt någon person
i underordnad ställning för en bevisad tjänst
eller ett uträttadt uppdrag. Mot medeltidens slut
och på 1500-talet plägade konsthandtverkare vid
aflämnandet af något större beställdt arbete utbedja
sig drickspengar åt sina medverkande gesäller och
äfven åt sin hustru. De mestadels lågt aflönade
ämbetsmännen voro för sitt uppehälle delvis
hänvisade till dylika extra sportler. Man anhöll
äfven om "badpengar". Ursprungligen torde dessa
små gåfvor beträffande sin användning ha motsvarat
ordbetydelsen, men numera har ordet drickspengar i
flera fall kommit att beteckna fullständig betalning
för en tjänsteprestation. Sålunda äro hotelltjänare
samt uppassare på restauranger och kaféer för sin
utkomst ofta uteslutande hänvisade till drickspengar
af gästerna; mångenstädes få de t. o. m. afstå en viss
daglig andel däraf till sin husbonde, och exempelvis
portierer på större hotell pläga inneha sin tjänst
mot ett slags arrende till egaren. I utlandet ge de
resande vanligen drickspengar äfven åt järnvägskonduktörer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free