- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1071-1072

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dunedin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dunedin [danī’din; af dun, hög, borg], det gaeliska
namnet på Edinburgh.

Dunedin [danī’din], hufvudstad i prov. Otago,
vid Otagobukten, på östra kusten af Nya
Zeelands sydö. 52,390 inv. (1901), förstäderna
inberäknade. D. står genom järnvägar i förbindelse
med Invercargill och Christchurch samt med den 12
km. aflägsna hamnstaden Port Chalmers. Anglikansk och
rom.-katolsk biskop. Universitet (Otago university)
jämte medicinsk skola och bergsskola. D:s hamn är
befäst. — Staden anlades 1848, men dess uppsving
började först 1861, då rika guldgrufvor upptäcktes
i dess närhet.

illustration placeholder

Dunér. 1. Nils Kristofer (Christofer) D.,
universitetslärare, astronom, f. 21 maj 1839 i
Billeberga församling, Malmöhus län, blef student
i Lund 1855, filos. doktor och amanuens vid
astronomiska observatoriet där 1862 samt adjunkt i
astronomi och observatör 1864. D. utnämndes 1887 till
e. o. professor i astronomi och kallades 1888 till
den ord. professuren i samma ämne vid universitetet
i Uppsala. Han har varit censor vid mogenhetsexamina
1891 och sedan 1893. D. deltog 1861 och 1864 i de
af Nordenskiöld ledda svenska expeditionerna till
Spetsbergen, har företagit många vetenskapliga resor
till Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike,
Holland, Belgien och Ryssland, var 1863 medstiftare
af Astronomische gesellschaft, hvars styrelse han
tillhör, deltog 1887 i den i Paris samlade kongressen
för uppgörande af planen till utförande på fotografisk
väg af en karta öfver hela himlen och en katalog öfver
alla stjärnor t. o. m. 11:e storleken samt invaldes
till medlem af dess "comité permanent". D. förordnades
1898 till medlem af den kungl. kommittén för utförande
af en gradmätning på Spetsbergen och 1900 till medlem
af den af Astron. gesellschaft tillsatta kommittén
för utarbetande af en katalog öfver de föränderliga
stjärnorna. Han är ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1864), Vet. akad. (1881) och Vet. soc. i Uppsala
(1888) samt tillhör dessutom en mängd utländska
lärda sällskap. Af Vet. akad. erhöll D. 1866, 1885
och 1892 Wallmarkska priset, af Franska institutet
1887 Lalandeska priset samt af Royal society i
London 1892 Rumfordmedaljen i guld. Af D:s många
arbeten, af hvilka de flesta falla inom astrofysikens
gebit, må nämnas Mesures micrométriques d’étoiles
doubles faites à l’observatoire de Lund, suivies
de notes sur leurs mouvements relatifs
(1876);
Sur les étoiles à spectres de la troisième classe
(1885), som innehåller resultatet af en planmässig
genommönstring och beskrifning af stjärnspektra af
3:e typen, det första arbete af denna art, som i denna
omfattning blifvit utfördt; Recherches sur la rotation
du soleil
(1891), resultaten af vid observatoriet i
Lund utförda spektroskopiska iakttagelser af solen,
af hvilka framgår den bekanta lagen för solrotationens
aftagande från ekvatorn mot
polerna, genom dessa observationer dock indicerad
ända till 75° heliografisk bredd, d. v. s. långt
utöfver den region, där solfläckarna förekomma;
Observations des étoiles de la zone entre 35° et 40°
de déclinaison boréale faites à l’observatoire de
Lund et réduites à l’équinoxe moyen de 1875. o
(6 dlr,
1896; såväl observationer som publikation gemensamt
med F. Engström). D. har gjort omsorgsfulla och
lyckade undersökningar af de till Algoltypen hörande
föränderliga stjärnorna Y Cygni och Z Herculis;
han har visat, att den bana, i hvilken den ena
komponenten löper kring den andra, är märkbart
excentrisk och att den riktning, i hvilken de båda
kropparna äro hvarandra närmast, befinner sig stadd
i vridning kring den gemensamma tyngdpunkten. D. har
skrifvit äfven Handbok i allmän astronomi (1899).
(Rh.)

2. Gustaf Johan Anton D., den föregåendes broder,
militärläkare, f. 20 dec. 1840 i Billeberga
församling, Malmöhus län, blef student i Lund
1857, aflade medicinska examina i Uppsala och blef
med. doktor 1874. D. tjänstgjorde från 1862 såsom
militärläkare, befordrades till regementsläkare
1881 vid Lifregementets dragonkår och 1885
vid Svea trängbataljon samt var 1896—1906
öfverfältläkare. Han var 1877 anställd såsom
chefläkare i rumänsk krigstjänst och har företagit
flera utländska studieresor, bl. a. 1879 till ryska
Astrahanguvernementet för att undersöka en där
utbruten pest. D. var 1876—85 sekreterare i kommittén
för ordnande af den militära sjukvården och från 1886
medlem af kommittén för utarbetande af reglemente för
härens sjukvård i fält. Han har lämnat många bidrag
till inhemska medicinska tidskrifter och utgifvit
Lärobok för trängens sjukvårdsunderbefäl (2 bd,
1887—89). D. invaldes 1881 i Krigsvet. akad.

Dunfermline [danfə̄’mlin], stad i skotska grefsk. Fife,
nära Forthviken. 25,250 inv. (1901). Den
märkvärdigaste byggnaden i D. är Abbey church,
hvarest Robert Bruce och sju andra skotska konungar
äro begrafna. Staden är en af hufvudorterna för den
brittiska linneindustrien (i synnerhet bordslinne). I
trakten stenkolsgrufvor och järnverk. Andrew Carnegie
är född i D. och har ihågkommit sin födelseort
på flera sätt. — D. var tidigt ett af de skotske
konungarnas mest omtyckta residens.

Dunfermline [danfə̄’mlin], engelsk lord. Se Abercromby 2.

Dunganer, de muhammedanske invånarna i Dsungariet
och nordvästra Kina. De tillhöra den turkiska grenen
af den altaiska folkstammen. Till det yttre likna de
kineser, hvilkas språk de helt tillegnat sig. Då de
emellertid strängt hålla på sin religion och därmed
förbundna seder, hafva de aldrig helt kunnat uppgå
i det stora kinesiska väldet. De gjorde 1861 under
Taipingupproret ett försök att frigöra sig från
Kina och vunno första tiden betydande framgångar
öfver de kinesiska regeringstrupperna, men då de
saknade enhetlig ledning, kunde de ej begagna sig
däraf. 1877 var det kinesiska herraväldet öfver dem
återupprättadt. Jfr Vasiljev, "Die mohammedanische
bewegung in China" (1867), och Przevaljskijs
reseskildringar.

Dungarpur [dangāpō’ə], vasallstat i Indien,
sydligaste delen af Rajputana. 3,730 kvkm. 100,103
inv. (1901). Hufvudstaden, med samma namn, 6,094 inv.,
ligger 145 km. n. ö. om Ahmadabad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free