- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1109-1110

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duræus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

D’Urfey [də̄’fi], Tom, f. 1653 i Exeter af
hugenottsläkt (hans farbror var Honoré d’Urfé,
se Urfé), d. 1723, utgaf åtskilliga dramatiska
arbeten, såsom Madam Fickle (1677) och Sir Burnaby
Whig
(1681). D. skref äfven en mängd glada visor,
komponerade själf musiken till dem och föredrog dem
på ett förträffligt sätt. De hafva i synnerhet i
Skottland blifvit verkliga folkvisor. En samling af
dem jämte dikter af andra förf. utgafs 1699—1720 i
6 bd under titeln Wit and mirth; or pills to purge
melancholy
(ny uppl. 1872).

illustration placeholder
Durga.

Durga, ind. myt., "den otillgängliga", guden Çivas
gemål (se fig.). En ursprunglig bergsgudomlighet,
heter hon ock Parvati, "bergsdottern", dotter
af Himavat eller Himalaya. Hon heter äfven Mahadevi,
"den stora gudinnan", eller helt enkelt Devi,
"gudinnan" par préférence. Såsom den kvinnliga
parallellen till Çiva framställes hon under två
aspekter: en mild och vänlig, en grym och
skräckinjagande. Det är dock företrädesvis
denna senare, som mest framträder i den indiska
uppfattningen och framställningen. Såsom den
förskräckliga heter hon företrädesvis just
Durga samt Kali och Çyama,
"den svarta, mörka". Det är i denna egenskap, som
åt henne de blodiga och barbariska offerfester
firas, hvilka gjort hennes kult så beryktad för
ohygglighet. Hon framställes med tio armar, af
hvilka de flesta bära vapen. Som Durga är hon en
vacker gul kvinna, ridande på en tiger i stolt
och hotande hållning. Hon framträder utbildad
egentligen först i epos i sammanhang med Çivas
framträdande som en af hinduismens hufvudgudar,
om också tidigare spår af hennes tillvaro i den
religiöst mytologiska uppfattningen kunna iakttagas.
K. F. J.

Durham [da’rɘm]. 1. Grefskap i norra England,
vid Nordsjön. 2,593 kvkm. 834.246 inv. (1901),
oberäknadt de 1888 frånskilda städerna Gateshead,
South Shields och Sunderland, som utgöra egna
grefskap (county boroughs). Landet är i v. uppfylldt
af utgreningar från Penninska bergen samt i ö. och
s. vågformigt och tämligen fruktbart. 65 proc. af
marken äro odlade. Floder äro Tyne, med bifloden
Derwent, hvilka utgöra gräns mot Northumberland, och
Tees, gränsflod mot York, samt Wear. D:s förnämsta
rikedom äro de berömda stenkolsfälten i östra delen
(numera de mest gifvande i England), ur hvilka 1902
brötos nära 35 mill. ton. Bergen lämna järn, bly,
byggnadssten och skiffer, hvarjämte erhålles mycket
salt. Öfver 600,000 pers. arbeta i grufvor och
stenbrott. Den s. k. korthornsboskapen har sitt
hemland i detta grefskap. D. var ett af
Englands tre "county palatines" (de andra voro
Chester och Lancaster), i hvilket biskopen af D. hade
högsta myndighet, men 1836 förklarades all världslig
myndighet och alla världsliga privilegier skilda
från biskopsstolen.

2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vackert belägen vid
Wear. 14,679 inv. (1901). Biskopssäte. Det har en
1093—1480 uppförd katedral i mestadels normannisk
stil samt ett af Vilhelm Eröfraren 1072 byggdt
slott, förr säte för furstbiskopen, nu lokal för
universitetet. Två gamla broar föra öfver
Wear till förstaden Elvet. D. har järnfabrikation
och trikåtillverkning. Universitet, stiftadt af
Cromwell 1657, sedermera upphäfdt, öppnades åter
genom k. sanktion af 4 juli 1832; dess filialer äro
Armstrong college i Newcastle (1871), College of
medicine därstädes (1893) samt Codrington college
på Barbados (1710) och Fourah bay college i Sierra
Leone (1827). Äfven finnas i D. två anglikanska
lärarseminarier; ett katolskt seminarium (S:t
Cuthbert’s roman college), ligger 6 km. v. om D. i
Ushaw.
illustration placeholder
Katedralen i Durham.


3. Stad i nordamerikanska staten North Carolina, 33
km. n. v. om Raleigh. 6,679 inv. (1900). Storartad
tobaksindustri (2,987 arbetare, 1900; 7 mill. doll. i
produktionsvärde). Den största fabriken är Dukes
cigarrettfabrik.

Durham [da’rɘm], engelsk earltitel inom adelssläkten
Lambton (se d. o.).

Durham [da’rɘm], Joseph, engelsk bildhuggare,
f. 1814. d. 1877, gjorde sig först känd genom sin i
mer än tusen exemplar spridda porträttbyst af Jenny
Lind
(1848). Därefter följde statyer af Drottning
Viktoria
och Prins Albert, Monumentet till minne
af världsutställningen i London 1851
samt Paul och
Virginie
(1857) m. m.

Durham book [da’rɘm bu’k], "boken från Durham". Se
British museum, sp. 176.

Durhamboskap [da’rɘm-], husdjurssk. Se
Korthornsboskap.

Durie [djō’ri l. dō’ri], John, skotsk teolog.
Se Duræus, J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free