Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dönsk tunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af sin kunglige lärjunge, med hvilken han alltjämt
stod i nära beröring, fick D. flera diplomatiska
uppdrag, och 1860 blef han adlad. 1862—65 var
han chargé d’affaires och 1867—70 sändebud i
Schweiz samt från 1870 till sin död sändebud vid
italienska hofvet. — D. upptäckte i Turin och utgaf
Henrik VII:s rådsböcker, ”Acta Henrici VII.” (2 bd,
1839), bearbetade ”Jahrbücher unter der herrschaft
könig Ottos I.” (s. å.), i de af Ranke utgifna
”Jahrbücher des deutschen reiches unter dem sächsischen
hause”, och började författa en vidlyftigt anlagd
Geschichte des deutschen kaiserthums im l4.
jahrhunderte (1841—42). Sedermera behandlade han
politiska frågor för dagen, såsom i Das system des
freien handels und der schutzzölle (1847). —
2. Helene D., baronessa von
Racovitza-Schewitsch, den föregåendes dotter, f. 1845
i München, hade ett stort och fördärfbringande
inflytande på Ferdinand Lassalles (se d. o.) öde, gifte
sig efter dennes död med hans rival och baneman,
Janko von Racovitz från Valakiet, och efter
dennes död med en skådespelare S. Friedmann
(1868), skildes från honom 1873 och blef
skådespelerska, gifte sig 1875 i Ryssland med en
socialistiskt sinnad baron von Schewitsch, utvandrade
med denne till Amerika och idkade där journalistisk
verksamhet. Återkommen till Europa, är
hon numera bosatt i München och verksam som
teosofisk skriftställarinna. Hon har bl. a. utgifvit
Meine beziehungen zu Lassalle (1879, 11:e uppl.
1883).
Dönsk tunga, fnod., ”danskt tungomål”, en i
äldre tider förekommande benämning på det
fornnordiska språket.
Döpelse, teol. Se Dop.
Döpelseförbund, teol. Det förhållande, som genom
dopet inträder mellan Gud och människan,
har ofta fattats under bilden af ett "förbund",
som å Guds sida innefattar hans löfte till
människan, att han vill vara hennes Gud, och å
människans sida den förpliktelsen, att hon skall
i tro och lydnad tjäna honom. Döpelseförbundet
står å Guds sida alltid fast, och om människan å
sin sida genom uppsåtlig otro och synd bryter
detsamma, kan hon genom bättring och omvändelse
åter komma i åtnjutande af alla dess välsignelser.
E. J. Ö.*
Döpler, Karl Emil, tysk konstnär, f. 1824 i Warschau,
d. 1905, var verksam i Tyskland och Amerika,
hufvudsakligen på dekorativa konstområden, och ledde
1876 kostymuppsättningen vid Nibelungfestspelen i
Baireuth. Han utgaf 1900 sin själfbiografi: 75 jahre
leben, schaffen, streben. — Hans son Emil D., f. 1855,
professor i Berlin, är målare och konstindustriell
tecknare.
Dörarp, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 6,773
har. 547 inv. (1905). Annex till Hvittaryd, Växjö
stift, Sunnerbo kontrakt.
Dörby, socken i Kalmar län, Norra Möre härad. 3,188
har. 1,222 inv. (1905). D. bildar med Kläckeberga ett
regalt pastorat i Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.
Dörffel, Alfred, tysk musikskriftställare,
f. 1821, d. 1905, musikbibliotekarie vid Leipzigs
stadsbibliotek 1878—1904, redigerade förträffliga
klassikereditioner för musikförläggarna Breitkopf &
Härtel och Peters, utgaf tematiska kataloger öfver
J. S. Bachs och R. Schumanns verk samt författade
bl. a. Führer durch die musikalische welt (1868).
D. blef 1885 filos. hedersdoktor i Leipzig.
E. F—t.
Dörfflinger, Hans Georg. Se Derfflinger.
Dörhala, Hala dör l. Styfhala, sjöv., hala ett tåg,
till dess det blir styft.
R. N.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
