- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
91-92

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekendal, Jonas (Jon) Herman - Ekenman, Nils Adolf - Ekensberg - Ekenstam, Karl Teodor af - Ekenäs - Ekenäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande i den offentliga gudstjensten (1840),
Bref ifrån Ferdinand till Fredrika om undervisning och uppfostran (1841),
Bidrag till läseriets historia i Sverige. Norrländska läseriet (1849),
Den nya folkskolan i Sverige (2 häften, 1851 och 1852) och
Svensk rättstafningslära i enlighet med Svenska akademiens stafsätt jämte bihang om runorna och om brukliga titlar (1852; 2:a uppl. 1864) m. fl.
1848–53 utgaf han
"Tidskrift för folkskolelärare och folkskolebildningens vänner".

Ekenman, Nils Adolf, militär. Se Ekenstam, K. T. af.

Ekensberg, ett Stockholms transport- och
bogseringsaktiebolag tillhörigt varf i Brännkyrka
socken, Stockholms län. Tillverkningsvärdet uppgick
1905 till 200,000 kr. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 126 man.

illustration placeholder

Ekenstam, Karl Teodor af, nykterhetsfrämjare,
jordbrukare, f. 24 mars 1798 å Solla, Östergötland,
d. 17 sept. 1879 å Hösterum, Östergötland, var son af
sjömilitären Nils Adolf Ekenman (f. 1747, d. 1813),
som utmärkte sig i 1788–90 års krig mot Ryssland,
1793 utnämndes till öfverste och 1810 adlades med
namnet af Ekenstam. E. vardt löjtnant vid
flottans mekaniska kår 1818 och tog afsked som major
1830, då han tillträdde disponentskapet för Gusums
bruk. Han invaldes 1834 i Landtbruksakad. E. var
en bland de förste, som med intresse omfattade
nykterhetsrörelsen. Han nedlade 1831 sitt stora
bränneri vid Gusum och ådagalade i populära
skrifter, hurusom brännvinsbränningen icke vore
ett lifsvillkor för landtbruket. Han utgaf 1833
Om fördelen af potatesodling i stort till utfodring; om potatesbränningens förderflighet etc.
(öfv. till norska 1842). E:s med inledning af
prof. Berzelius försedda lilla skrift
Om drankfodring såsom ett vilkor för husbehofsbränningens nödvändighet (1839)
spreds i omkr. 50,000 ex. öfver landet. Af mera
teoretiskt innehåll var den 1842 utgifna broschyren
Frågor och svar rörande starka dryckers missbruk (2:a uppl. 1843; öfv. på finska 1845),
hvilken på statens bekostnad utdelades till alla
folkskolor och församlingar i riket. Ännu i sin sena
ålderdom uppträdde E. som författare, med på sin
tid högt skattade skrifter:
Om åkerns gamla och nya gödningssätt (2:a uppl. 1875) och
Blick på Sveriges politiska forntid och framtid (1878) samt
Blick på Sveriges och Norges samtid och framtid (1880).

Ekenäs (fi. Tammisaari), stad i Nyland, Finland, på
en udde vid det smala inloppet till Pojoviken, 117
km. v. om Helsingfors, står genom Hangö–Hyvingebanan i
direkt förbindelse med Finlands järnvägsnät. Areal
1,322 har (1900), hvaraf stadsplanen jämte
trädgårdar och promenader (se sp. 94) 74 har. 2,620
inv. (1905). Massiv granitkyrka (uppf. 1653–66)
med värdefull altartafla. Efter Hangös grundläggning
(1874) har E:s handel

betydligt aftagit. Tulluppbörden var i genomsnitt
102,600 mark årligen 1896–1905. Handelsflottan
omfattade vid utgången af 1905 endast 2 segelfartyg
om 126 ton och 1 ångfartyg om 133 ton. Direkt från
utlandet inklarerades s. å. 81 fartyg om tillsammans
9,939 ton, och direkt till utlandet utklarerades 32
fartyg om 4,919 ton. Beloppet af de till taxering
uppgifna inkomsterna uppgick 1904 till 1,391,200
mark. Stadens inkomster och utgifter balanserade
s. å. med 110,992 mark; skulderna utgjorde 211,552
mark. Samtidigt anslogs stadens fasta och lösa
egendom till 873,000 mark. Produktionens bruttovärde
inom handtverks- och fabriksindustrien uppgick
till 621,000 mark. Bland industriella inrättningar
må nämnas ett större öl- och porterbryggeri, ett
yllemanufakturverk och ett sågverk. I staden finnas
ett svenskt af staten bekostadt och underhållet
folkskollärarinneseminarium (105 elever, 1905),
svensk femklassig kommunal samskola, lägre
svensk-finsk handtverksskola och skola för kvinnlig
slöjd.
illustration placeholder
Ekenäs’ vapen.

Stadens vapen: fält af silfver med stam och rot
af ek i naturlig färg, krona belagd med tre gyllene
ollon. Med kringliggande landsbygd bildar E. ett
imperiellt pastorat af 3:e kl. i Raseborgs västra
kontrakt och Borgå stift. Pastoratets landareal är
108 kvkm. och dess folkmängd 4,908 pers. (1905), till
största delen svensktalande. E. grundlades af Erik
Fleming kort före 1529, men egentliga stadsprivilegier
utfärdades af Gustaf I först 15 dec. 1546 och hafva
sedermera förnyats flera gånger. Först 1830 fick
E. full stapelfrihet. Jfr K. Bergman, "Historisk
och œconomisk beskrifning öfver sjöstaden Ekenæs"
(1760).

A. G. F.

illustration placeholder

Ekenäs, gods i Örtomta och Skärkinds socknar
af Östergötlands län. Taxeringsvärde 281,200 kr. (1905).
I början af 1500-talet tillhörde E. släkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free