- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
93-94

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekenäs - Ekenäs - Eker - Eker - Ekerman, Petrus - Ekern - Ekersund - Ekerö - Ekerö - Ekeröd - Ekesjö hofgård - Ekeskog - Ekfamiljen - Ekflora - Ekfors - Ekfroni - Ekgallsteklar - Ekgarfsyra - Ekgonin - Ekgren, Karl Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ulf, men därefter öfvergick det till ätten Banér,
egdes 1687–1727 af grefve M. Vellingk och kom
sedan åter i Banérska släktens ego. Nuv. egaren är
hofmarskalken, grefve Filip Klingspor. Godsets mangård
(se fig., sp. 92), uppförd 1630–40 af P. Banér och
belägen på en klippa vid nordligaste ändan af sjön
Teden, är genom sin byggnadsstil kanske det mest
storartade af Östergötlands herresäten. Egaren af
E. tillsätter såväl kyrkoherde som komminister i
Örtomta pastorat.

Ekenäs, lastningsplats i Våxtorps socken, Kalmar
län. Nära densamma ligger E. hälsobrunn med en
svag järnkälla, som sedan gammalt varit känd under
namnet S:t Sigfrids källa. Har nu endast lokal
betydelse.

Ln.

Eker, socken i Örebro län, Örebro härad.
1,961 har. 452 inv. (1905). Annex till Ånsta,
Strängnäs stift, Örebro kontrakt.

Eker, ursprungligen ett, numera tre pastorat
(Övre-E., Fiskum och Nedre-E.) i Buskeruds
amt i Norge, vid Drammensälfven och omkring
sjön Ekern. 12,425 inv. (1900).

Y. N.

Ekerman, Petrus, universitetslärare, f. 1696 i Vadstena,
d. 1783, eloquentiæ et poëseos professor i Uppsala
1737–79, utgaf 615 akademiska dissertationer – det
största antal, som någon svensk universitetslärare
efterlämnat.

Ekern, insjö i Buskeruds samt Jarlsberg og Larviks
amt i Norge. Tillsammans med det tillstötande
Fiskumvandet har den en längd af 19 km. och en ytvidd
af 29 kvkm. Dess aflopp sker genom Vestfosälfven
till Drammensälfven.

Y. N.

Ekersund. Se Egersund.

Ekerö. 1. Socken i Stockholms län, Färentuna härad.
4,466 har. 1,570 inv. (1905). E. utgör ett konsistoriellt
pastorat i Uppsala stift, Svartsjö kontrakt. –
2. Långsträckt ö i Mälaren, Stockholms län, i n. och
ö. genom den smala Långtarmen och Tappströmssundet
skild från Svartsjölandet, i s. omgifven af Ekeröfjärden
och Stora Björkfärden. Ön, som bildats af tre förr
skilda öar: Ekerön, Kersön och Munsön, består af en
mestadels skogbevuxen rullstensås, med dels bergiga,
dels jämnare stränder, och utgör större delen af socknarna
Ekerö och Munsö samt har en areal af 62,39 kvkm.

Ekerö, socken och tullstation på Åland. Se Eckerö.

Ekeröd, kronopark i Frosta härad,
Malmöhus län, uppkom 1899 genom inköp af egendomarna
Ekeröd, Arup och Kylestorp. 1900 utvidgades den genom
förvärfvande åt kronan af den Osbyholms aktiebolag
tillhöriga s. k. Timanskogen. Något öfver 1,000 har.

A. G. Lm.

Ekesjö hofgård. Se Ekskö hofgård.

Ekeskog, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad.
3,552 har. 585 inv. (1905). Annex till Bellefors,
Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.

Ekfamiljen, bot. Se Fagaceæ.

Ekflora, bot., betecknar de växter, t. ex. lönn. (Acer
platanoides
), ask (Fraxinus excelsior), mistel (Viscum
album
) och murgröna (Hedera Helix), som tillsammans
med eken invandrat i vårt land. Se G. Andersson,
"Svenska växtvärldens historia" (2:a uppl., 1896).

H. Hn.

Ekfors, kronopark i Öfver-Torneå socken,
Norrbottens län, åt Ekfors sågverk upplåten
s. k. stockfångstskog, som blifvit till kronan
mot ersättning afträdd. Areal 10,948 har.

A. G. Lm.

illustration placeholder
Situationsplan af staden Ekenäs (se sp. 91–92).

1. Luthersk kyrka.
2. Metodistkyrka.
3. Allianshuset.
4. Stadshuset. Poliskammare.
5. Postkontor.
6. Telegrafstation.
7. Järnvägsstation.
8. Hôtel Continental.
9. Gästgifveri.
10. Stadshotellet.
11. Knipan (utvärdshus).
12. Ångbåtsbrygga.
13. Brandkårshuset.
14. Brandtornet.
15. Stadens skolor.
16. Privatskolan.
17. Normalskolan.
18. Industriella inrättningar.
19. Seminarium.
20. Kronomagasin.


Ekfroni (af grek. e’kfron, från förståndet), med., sinnesslöhet, vansinne.

Ekgallsteklar, zool. Se Gallsteklar.

Ekgarfsyra. Se Ekbark.

Ekgonin, farm. kem. Se Kokain.

Ekgren, Karl Erik, publicist, finans- och kommunalman,
f. 27 febr. 1828 i Stockholm, var 1842–45 anställd
hos Sveriges förste dagerrotypist och därefter
på notarii-publici-kontor i Stockholm, blef 1849
medarbetare i tidningen "Bore" och tillhörde 1851–78
"Aftonbladets" redaktion. I midten af 1860-talet
anställd såsom sekreterare hos den kommitté, som
förberedde organisationen af Allmänna hypotekskassan
för Sveriges städer, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free