- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
517-518

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Encyklopedi - Encyklopedik - Encyklopedisk - Encyklopedister - Endagsflugor - Endaseh (Pik Hindáseh) - Ende, Hermann - Ende, Hans am

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

familjebok, som, med Chr. E. Gernandt som
hufvudförläggare, utgafs i 18 bd 1875–94, under
redaktion af N. Linder (t. o. m. artikeln Elzheimer),
J. Rosén, Th. Westrin m. fl., hvartill 1895–99 utgafs
ett Supplement i 2 bd, under red. af Westrin. Ett
sammandrag af nämnda verk under titel Gernandts
konversationslexikon
redigerades af B. Meijer (4 bd,
1889–94; Supplement, utarbetadt af J. P. Velander,
1895–97). Nordisk familjebok utgifves sedan 1903
i ny, reviderad och rikt illustrerad uppl. af
"Nordisk familjeboks förlagsaktiebolag". Nordisk
familjebok har tjänat såsom förebild för andra
likartade företag på svenska, t. ex. Allers
illustrerade konversationslexikon,
som utgifves
sedan 1903. K. P. Arnoldson och efter honom
C. v. Bergen redigerade Folkets bok (29 häften,
1882-85, bokst. A–början af D), som förblifvit ett
fragment, och 0. H. Dumrath utger (från 1904) ännu
en Folkets bok. Illustreradt konversationslexikon.

Till sist bör nämnas äfven en anspråkslösare grupp af
encyklopedier, som motsvarar tyskarnas "hauslexika"
och tager öfvervägande hänsyn till hvardagslifvets
behof. Sådana äro t. ex. C. Rosander, Den kunskapsrike
skolmästaren
(1864, utg. flera gånger, bl. a. i
Amerika), G. A. Aldén, Medborgarens bok (1884–88;
10:e uppl. 1905), H. Hagdahls Fråga mig om all ting
(1882; 6:e uppl. 1885) och Det bästa af allt
(1885, 4 uppl.), J. B. Lundström o. A. Montgomery,
Vademecum för alla (1885–87), P. E. M. Fischier,
Enhvar sin egen lärare (2 bd, 1892–93) m. fl.
R. G.

Encyklopedik (jfr Encyklopedi),
encyklopediväsen, konsten att planlägga, ordna materialet till och
affatta encyklopedier.

<b>Encyklopedisk</i> (jfr Encyklopedi), som är utmärkande
för encyklopedier; som omfattar ett sammandrag af alla
vetenskaper och konster samt viktigare yrkens teknik
(eller ock en hel gren af mänskligt vetande).

Encyklopedister (fr. encyclopedistes), gemensam
benämning på de skriftställare och filosofer, som
lämnade bidrag till eller togo parti för den stora
franska encyklopedien (se Encyklopedi, sp. 513–514),
hvilken 1751–77 utgafs i Paris under Diderots
och (för den matematiska afdelningen) d’Alemberts
ledning. Detta berömda verk var det gemensamma
organet för den under 18:e årh. i Frankrike härskande
filosofiska riktningen, i synnerhet med hänsyn till
religion, etik och statsvetenskap. Från d’Alemberts
penna flöt den snillrika "Discours préliminaire", som
inleder arbetet och ger en öfversikt af sammanhanget
mellan det mänskliga vetandets olika områden. Diderot
(se denne) lade ned mycket arbete på den tekniska
afdelningen. Mallet bearbetade teologien och
historien, Toussaint juridiken, Daubenton medicinen,
Yvon logiken och moralfilosofien, Rousseau musiken och
filosofien och Marmontel litteraturhistorien. Bland
de öfrige deltagarna voro de förnämste Montesquieu,
Buffon, Voltaire, Condillac, Duclos, Mably,
Helvétius, Holbach, Dumarsais, de Prades, Morellet,
Turgot, Necker m. fl. – Litt.: La Porte, "Esprit
de l’Encyclopédie" (1768), Voltaire, "Questions sur
l’Encyclopédie" (1770), Duprat, "Les encyclopédistes"
(1866), Rocafort, "Les doctrines littéraires de
l’Encyclopédie" (1891), Ducros, "Les encyclopédistes"
(1900),



illustration placeholder

Förminskad kopia af titelbladet till bd l af Diderots
och d’Alemberts "Encyclopédie" (originalet har 34
cm:s höjd).

Carriere, "Die kunst im zusammenhange der culturentwickelung",
bd 5 (3:e uppl. 1880), och Hirschberg, "Die Encyclopédie und
die französische oper im 18. jahrhundert" (1903).
R. G.

Endagsflugor, zool. Se Dagsländor,

Endaseh (Pik Hindaseh), alnmått (hufvudsakligen för
väfnader) i Turkiet och förr äfven i Valakiet, = omkr. 65 cm.

Ende, Hermann, tysk arkitekt, f. 1829, studerade
vid byggnadsakademien i Berlin, var sedan professor
vid Tekniska högskolan till 1885 och föreståndare
för en mästarateljé vid "Hochschule fur die bildende
künste" till 1901. Han har en betydande andel i
utvecklingen af Berlins moderna arkitektur. I förening
med Wilhelm Böckmann (f. 1832, d. 1902) har
han lämnat ritningar till Museum für völkerkunde,
flera banker, privatbyggnader, framför allt villor. I
Danzig byggde han Synagogan, Landeshaus m. m. Han har
dessutom på uppdrag af japanska regeringen 1886 lämnat
ritning till flera monumentala byggnader i Tokio.
G-g N.

Ende, Hans am, tysk målare, f. i Trier 1864,
studerade vid akademierna i Müinchen och Karlsruhe,
följde 1889 Fritz Mackensen till byn Worpswede
i trakten af Bremen, har sedan varit bosatt
därstädes och är en af representanterna för
"Worpswedeskolan". Han målar det nordtyska
myrlandskapet med poetisk uppfattning och målerisk
kraft, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free