- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
673-674

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eoler - Eolien - Eolin l. Eolodikon - Eolipil - Eolisk - Eoliska dialekten - Eolisk aflagring - Eoliska öarna - Eolisk korallbildning - Eolisk tonart - Eolodikon - Eolsgrottor - Eolsharpa - Eolshäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västra kust, som efter dem fått namnet Eolien
(Aiolis, Æolis). I denna af naturen rikt
gynnade nejd grundade de efter hand ett stort
antal städer, bland hvilka Kyme och Smyrna voro de
förnämsta. Bland dessa städer synas 12 (eller efter
Smyrnas öfvergång till det Joniska förbundet 11) ha
intagit en representativ ställning och bildade ett
statsförbund. Af Kresus bragtes de under lydiskt
och kommo sedan, efter det lydiska rikets fall,
under persiskt herravälde, hvilket efter en kort tids
genom perserkrigen vunnen själfständighet bekräftades
genom Antalkidas’ fred (387 f. Kr.). Efter Alexander
den store lydde de under seleuciderna i Syrien
och sedan under romarna, dock med en till namnet
oberoende ställning. - Eolerna voro ett vekligt folk
med smak för glad lefnadsnjutning. Till den äldre
grekiska kulturen ha de lämnat viktiga bidrag genom
sin begåfning för skaldekonst och musik. Den äldre
grekiska lyriken, hvilken i lidelsefulla strofer
besjunger framför allt kärlekens och vinets fröjder,
men äfven krigiska bragder, har hos dem fått sin
utbildning och bär namnet eolisk. En framstående plats
intager i detta hänseende i synnerhet ön Lesbos,
där Alkaios och Sapfo, de förnämste mästarna inom
denna diktart, hade sitt hemvist. Äfven Terpandros,
skaparen af grekernas klassiska musik, var bördig
från Lesbos. - Om den eoliska dialekten se Grekiska
språket
. A. M. A.

Eolien (grek. AloMg), det af eoler
bebodda området i Mindre Asien. Se Eoler.

Eolin 1. Eolodikon (af lat. Æolus, vindarnas
härskare), mus. 1. Ett föråldradt tangentinstrument,
hvari tonen alstrades genom metalltungor, som
sattes i dallring medelst luften från en med handen
eller foten reglerad bälg. Detta instrument,
som var en föregångare till fysharmonikan,
uppfanns omkr. 1800. - 2. En åtta fots rörstämma
i orgeln, bestående blott af metalltungor,
utan pipor, och därför helt mild till klangen.
A. L.*

Eolipil (af lat. Æolus, vindarnas härskare, och pila,
kula). 1. En af Heron från Alexandria (omkr. 100
f. Kr.) beskrifven apparat, medelst hvilken ångornas
olika verkningar åskådliggöras. Den består af en
ihålig metallkula, försedd med ett eller flera
utströmningsrör. Kulan fylles delvis med vatten
eller annan vätska, som bringas i kokning, så att
ånga utströmmar. Om kulan göres rörlig kring en
vågrät diameter och utströmningsrörens öppningar
vändas vinkelrätt mot denna och alla åt samma håll,
så roterar vid ångans utströmning apparaten i följd
af ångans reaktion. Detta är den äldsta ångmaskinen,
hvilken visserligen icke är bränslebesparande, men
likväl på grund af sin enkelhet i 19:e årh. af G. De
Laval användes i modifierad form till drifvande af separatorer. -

illustration placeholder
Herons eolipil.


illustration placeholder
Eolipil, glasblåsarlampa.



2. En löd- 
eller glasblåsarlampa (se fig.), som består af ett
metallkärl, från hvars öfre del utgår ett böjdt
metallrör med vågrät spets, riktad mot lågan af en
spritlampa. Om sprit upphettas i kärlet, utströmmar
spritångan häftigt genom spetsen, hvarigenom
uppstår en spetsig och mycket het horisontal låga.
N. E-m.

Eolisk, Æolisk. 1. (Af Æolus, vindarnas härskare),
geol., åstadkommen med vindens tillhjälp. (Jfr
Aërogen.) - 2. Tillhörig, utmärkande för eoler (se
d. o.).

Eoliska dialekten. Se Grekiska språket.

Eolisk aflagring, Luftsediment, geol., af fasta ämnen
bestående aflagring, som blifvit hopad eller afsatt
genom vindens och luftströmmars verksamhet. Dit
räknas flygsand och "löss" samt vulkanisk aska och
lapilli jämte däraf bildad vulkanisk tuff m. m.
E. E.

Eoliska öarna. Se Lipariska öarna.

Eolisk korallbildning. Se Bermuda.

Eolisk tonart. Se Musik och Kyrkotonarter.

Eolodikon. Se Eolin.

Eolsgrottor. Se Vindhålor.

illustration placeholder

Eolsharpa (af lat. Æolus, vindarnas härskare),
instrument, bestående af en rektangulär resonanslåda
af furu, öfver hvilken äro spända flera, vanligen
unisont stämda, strängar af olika tjocklek,
hvilka, när instrumentet ställes i ett öppet
fönster, genom vindens inverkan låta höra både sin
grundton och sina alikvoter i brutna ackord af en
ofta fantastiskt förtrollande klang. En liknande
förnimmelse kan man förskaffa sig genom att lägga
örat tätt intill en telegrafstolpe. - En annan
art vindinstrument äro de s. k. eolsklockorna
af glas med en befjädrad kläpp, som sättes i
rörelse af luftdraget. Jfr Anemokord.
A. L.*

illustration placeholder

Eolshäll, kuranstalt för manliga alkoholister, måhända
Europas i afseende på anordningarna främsta anstalt
i sitt slag, belägen i Brännkyrka socken,
Stockholms län, 4 km. från Stockholm på en
utomordentligt naturskön plats vid Mälarens
strand. Anstaltens skapare är med. doktor H. Berg;
vid dess grundläggning och för dess verksamhet
har direktör J. Bernström skänkt mycket betydliga
belopp. Hufvudbyggnaden är en vacker 3-vånings villa
med gemensam matsal och gemensam salong för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free