Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 675-676 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eolshäll - Eolsklocka - Eolus - Eon - Éon de Beaumont, Charles Geneviève Louis Auguste André Timothée

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtliga pensionärer; dessutom finnes ytterligare
en bostadsvilla, en präktig verkstadsbyggnad med
slöjdverkstad, bokbinderi, smedja och målarverkstad,
finsk badstubyggnad och kallbadhus. Till
anstalten höra stor trädgård med orangeri och 8 tld
barrskog. Behandlingen består i momentan afvänjning,
arbete, regelbundet lif, goda nöjen, allt i gemytlig
anda, utan moraliserande. Anstalten, som öppnades
1 april 1897, kan mottaga 20 pensionärer på en
gång. 258 personer ha där t. o. m. 1906 sökt hälsa,
af hvilka omkr. 50 proc. tillfrisknat. Afgiften är
600-750 kr. för 6 månaders kur (minimitid). Sedan 1899
åtnjuter E. statsanslag (6,000 kr. år 1907). Anstalten
underhålles för öfrigt och öfvervakas af en
förening.

Eolskiocka. Se Eolsharpa.

Eolus. Se Aiolos.

Eon (grek. aion, lat. æon), tidrymd, världsålder. Den
judiska och kristna apokalyptiken skilde mellan
den närvarande och den kommande eonen. I de
gnostiska frälsningslärorna nyttjades ordet för att
beteckna de väsenden eller krafter, som emanera från
gudomsväsendet. - Jfr Gnosis och Gnosticism.
(N.S.)

Le chevalier d’Éon de Beaumont.

Éon de Beaumont [eå7 da bårnå’], Charles Geneviève
Louis Auguste André Timothée, bekant först som
chevalier d’É., sedermera vanligen kallad
madame la chevaliere d’É., fransk diplomat
och äfventyrare, f. i Tonnerre 5 okt. 1728, d. i
London 21 maj 1810, har mest blifvit beryktad genom de
tvifvelsmål, som under hans lefnad och långt senare
yppats angående hans rätta kön. Efter att i Paris ha
blifvit juris doktor, vann É. genom sin beskyddares,
prinsens af Conti, förmedling anställning vid Ludvig
XV:S hemliga diplomati, troligen 1756, och
åtföljde s. å. konungens
agent skotten Douglas på en mission till Petersburg
för att återupprätta den sedan länge afbrutna
diplomatiska förbindelsen mellan franska hofvet
och det ryska. Att É., förklädd till kvinna och
under namnet Lia de Beaumont, skulle redan 1755
ha åtföljt Douglas på dennes förberedande hemliga
besök i Petersburg, är endast en med hvarjehanda
romantiska detaljer utbroderad myt, hvars oriktighet
numera till fullo kan anses ådagalagd. É. bistod med
skicklighet såväl Douglas som dennes efterträdare,
ambassadören markis de L’Hospital. Han fick 1757
officiell anställning vid franska beskickningen
i Petersburg, återvände 1760 till Paris och fick
året därpå anställning som adjutant hos marskalk
de Broglie och dennes broder, grefve de Broglie,
den dåv. ledaren af Ludvig XV:s hemliga diplomati
(le secret du roi). I denna egenskap deltog han
med utmärkelse som dragonkapten i 1761 års fälttåg
samt åtföljde 1762 hertigen af Nivernais till London
som ambassadsekreterare (och agent för "den hemliga
diplomatien"). Då han
1763 till Paris öfverförde den engelska ratifikationen
på det nyss afslutade fransk-engelska fredsfördraget,
belönades han för sina diplomatiska tjänster
med Ludvigskorset och erhöll s. å. i uppdrag
att som chargé d’affaires (med titeln ministre
plénipotentiaire) förestå beskickningen i
London, till dess den nye ambassadören, grefve de
Guerchy, hann öfvertaga sin befattning. É. blef
nu bortkollrad af sina tidiga framgångar, hopade
ofantliga skulder genom slösaktigt deltagande i
det engelska societetslifvet och råkade i konflikt
såväl med utrikesministeriet i Paris som med grefve
de Guerchy, då denne anlände. Djärf i förlitande på
sin kännedom om en af grefve de Broglie med Ludvig
XV:s gillande uppgjord plan om en fransk invasion
i Englandf blef É. allt oförsyntare, vägrade att
inlämna sitt rappellbref till engelska hofvet och
framkallade stor skandal genom en anklagelse mot
den nye ambassadören de Guerchy att ha anstiftat ett
mordförsök mot honom. Efter en långvarig pamflettstrid
mot de Guerchy lyckades É. tilltvinga sig en af Ludvig
XV:s hemliga agenter bemedlad uppgörelse, enligt
hvilken han utlämnade de för konungen komprometterande
papper han innehade, erhöll en riklig pension och
kvarstannade som icke-officiell fransk politisk agent
i London till "den hemliga diplomatiens" afveckling
efter Ludvig XV:s död 1774. Redan tidigare hade
i London tvifvelsmål yppats och t. o. m. höga vad
ingåtts om E:s verkliga kön. Närmast väl drifven
af ett sjukligt begär att alltjämt förbli omtalad,
vederlade É. ej dessa rykten, utan uppmuntrade
dem i stället och kom slutligen på den idén att
genom en officiell "förvandling till kvinna" bli
kvitt sina allt besvärligare fordringsegare. Han
lyckades 1775 fullständigt dupera den som kunglig
agent till honom sände författaren Beaumarchais,
afslöt med denne en ny öfverenskommelse om sin
pensions förvandling till lifränta (mot de återstående
hemliga papperens utlämnande) samt lämnade 1777 London
för att i Frankrike i kvinnodräkt vinna lättköpta
societetstriumfer och egna sig åt på sensation
beräknadt skriftställarskap. 1785 öfverflyttade han
till England, råkade där i armod, när hans lifränta
till följd af revolutionen från 1790 upphörde att
utbetalas och nödgades för sitt uppehälle, alltjämt
i kvinnodräkt, offentligen uppträda som fäktare,
till dess en genom olyckshändelse erhållen blessyr
1796 beröfvade honom äfven detta lefvebröd. Under
sina sista år var E. hänvisad till sina vänners
barmhärtighet. Den läkarbesiktning hans döda
kropp undergick intygade till fullo den beryktade
"riddarinnans" manliga kön. - En stor del af É:s
skrifter är samlad i Loisirs du chevalier d’Éon
(1775). Själf inspirerade han en otillförlitlig
och äfventyrlig biografi, som 1779 utkom under La
Fortelles namn. F. Gaillardet utgaf 1836 i 2 bd

Éon de Beaumont i kvinnodräkt (m:me/la chevaliére d’Éon).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>