Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etiopien l. Æthiopien - Etiopiska hafvet - Etiopiska kristna - Etiopiska kyrkan - Etiopiska rasen - Etiopiska regionen - Etiopiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamle författarna som hem för en uråldrig
civilisation, hvilken torde ha varit af egyptiskt
ursprung. I senare tid öfverfördes namnet E. på de
kristna rikena i Abessinien, och det ingår ännu i
det nutida abessiniska rikets kejsartitel, som är
"negus negest za Aitiopija".
De egyptiske faraonerna af den 18:e dynastien gjorde
sig till herrar öfver E., hvars gamla konungastad
Napata (se d. o.) torde ha intagits af Amonhotep
II. Under den 21:a dynastien grundade flyktande
Ammonspräster, öfversteprästen Herhors ättlingar,
i Napata en själfständig präststat, hvars härskare
under den 23:e dynastiens tid började utvidga sitt
välde norrut och med den 25:e dynastien bestego
Egyptens tron (se Egypten, sp. 1483), där de
efter den assyriska öfverhöghetens tid efterträddes
af den saitiska, från år 663 f. Kr. härskande 26:e
dynastien. Det etiopiska riket kallades nu efter sin
nya hufvudstad Meroë (se d. o.) och bibehöll i
det hela sin oafhängighet, då Egypten 525 f. Kr. kom
under persiskt öfvervälde; dock erhöll Dareios I
från etioperna tribut och hjälptrupper. Prästerna
i Napata voro mestadels de mäktigaste i staten, och
endast tidtals lyckades konungarna i Meroë afskudda
deras ok. Kulturförbindelserna med E. blefvo allt
färre, och bildningen förföll. På riket Meroës ruiner
uppbyggdes det axumitiska väldet (se Axum), som på
300-talet f. Kr. tyckes ha nått sin glanspunkt. En
etiopisk drottning, af Strabon benämnd Kandake,
sökte på Augustus’ tid (23 f. Kr.) eröfra Egypten
från romarna, men besegrades, och den romerske
härföraren Petronius förstörde därpå (22 f. Kr.) det
gamla Napata. Till namnet under romerskt öfvervälde
(intill Diokletianus’ tid) egde sedan etiopiska
riken bestånd såväl i Napata som i Axum, af hvilka
det senare var det mest blomstrande och kan sägas
fortlefva i det nutida Abessinien (se d. o.).
(V.S-g.)
Etiopiska hafvet, en på äldre kartor använd benämning
på södra delen af Atlantiska hafvet, vid Afrikas
västra kust.
Etiopiska kristna, anhängare af den kristna kyrkan
i Abessinien. Se Etiopien och Etiopiska kyrkan.
Etiopiska kyrkan, den kristna kyrkan
i Abessinien. Enligt sannolika uppgifter af
bysantinska författare kom kristendomen till detta
land omkr. 330, genom tvenne vinddrifna män, Aedesius
och Frumentius. Den senare blef af patriarken i
Alexandria, Athanasius, vigd till biskop i Etiopien
(Abessinien) 341. Hans verksamhet fullbordade dock ej
den kristna kyrkans organisation; egyptiska munkar
fortsatte verket under 5:e och 6:e årh. De voro
monofysiter, och följaktligen blef den etiopiska
kyrkan monofysitisk; dess seder och bruk anslöto sig
nära till de koptiska kristnes i Egypten. Kyrkan drogs
med i statens förfall med slutet af 1:a årtusendet;
först med 13:e årh. kom nytt kyrkligt lif: bibeln
öfversattes till etiopiska (spår af en äldre öfv. från
6:e årh. finnas) etc. Sedan dess har kyrkans historia
varit nära sammanväfd med rikets politiska historia,
delat dess förfall (sedan 16:e årh.), dess kamp mot
muhammedanism och jesuiter och slutligen kommit
i beroende af den västerländska missionen under
19:e årh. Sedan kejsar Teodoros’ tid (1860-talet)
var landet stängdt för missionsarbetet till 1890,
då svenska Evangel.
fosterlandsstiftelsen begynte en framgångsrik
mission. Genom negus Johannes’ edikt 1880 äro de jure
alla abessinier kristna och kyrkan en landskyrka. -
Sannolikt har invandring af judar i förkristen
tid i någon mån påverkat den etiopiska kyrkans
utbildning. Nu är den emellertid förstelnad i död
formalism. Gudstjänsten består endast i uppläsandet
af bibelställen och utdelandet af nattvarden (båda
delarna med användande af landets gamla, numera
fullständigt döda etiopiska språk, ge’ez) utan någon
predikan. Otaliga helgon anropas. Framför allt äras
jungfru Maria såsom himmelens och jordens drottning
och den stora medlarinnan för människosläktets
synder. Barnen omskäras, innan de döpas, och
den mosaiska lagens reningar och spisstadgar
iakttagas. Man har en stor mängd högtidsdagar
och fastedagar. Munkväsen förekommer. Kyrkorna
äro otaliga, men torftiga. Kyrkans bibel eger
81 heliga böcker. - De tre första ekumeniska
kyrkomötenas beslut följas, däremot råder
fortfarande häftig strid, om man skall antaga en
dubbel Kristi födelse eller en tredubbel (före
tiden, af Maria och vid dopet); denna strid har
haft äfven politisk betydelse, t. ex. under konung
Johannes af Tigre. - Hela kyrkan står under ledning
af abunan, som residerar i Gondar och som utnämnes
af den koptiske patriarken i Kairo. Jfr Warneck,
"Missionsgeschichte" (8:e uppl., 1905), Deramey,
"Introduction et restauration du christianisme en
Abyssinie" (1895), Loofs, "Symbolik", I (1902),
och A. Kolmodin i "Nutida missionsuppgifter" (1906).
Hj. H-t.
Etiopiska rasen, en af de fem människoraserna
enligt Blumenbachs indelning, omfattande negrer,
hottentotter och australnegrer.
Etiopiska regionen, zool. Se Djurgeografi,
sp. 568-569, och kartan därtill.
Etiopiska språket och litteraturen. Etiopiska
är namnet på det språk, som talades i det gamla
axumitiska riket, hvilket hufvudsakligen omfattade
det nuvarande Abessinien, (se Axum). Af abessinierna
själfva användes benämningen lesana Ge’ez, "Ge’ez’
språk", eller blott ge’ez, hvilket egentligen är
folkets namn, men äfven nyttjas som benämning på
språket. Etiopiskan tillhör den sydliga grenen af
den semitiska språkstammen och är nära besläktad
med arabiskan och ännu mer med den dock endast
ofullständigt kända sabeiskan. Utmärkande sig för
ett själfständigt och i vissa fall egendomligt
skaplynne, eger den likväl icke samma rikedom eller
grad af fulländning som arabiskan. I jämförelse
med sistnämnda språk representerar etiopiskan
i allmänhet ett yngre utvecklingsstadium och
skiljer sig därifrån hufvudsakligen genom följande
punkter. De ursprungliga interdentalerna, hvilka
i arabiskan bibehållas, öfvergå i etiopiskan till
postdentaler, t. ex. arab. þaurun, etiop. sor, tjur;
arab. ðanabun, etiop. zanab, svans; vid g, k, q,
ch förekommer i etiopiskan ej sällan labialisering,
möjligen beroende på inflytande af hamitiska språk,
t. ex. guandája, förblifva, takuelá, schakal,
quarára, vara kall, chualláqua, räkna; de korta
vokalerna i och u öfvergå i etiopiskan till e,
t. ex. arab. libsun, etiop. lebs, klädnad,
arab. ’uðnun, etiop. ’ezn, öra, och de båda
diftongerna au och ai, som i den klassiska arabiskan
bibehållas, kontraheras i etiopiskan ofta, ehuru icke
alltid, till o och e, t. ex. arab. mautun,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
