Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eupyrkroit - Eura - Eurajoki - Euran pitäjä - Eurasien, Eurasia, Eurasiska kontinenten - Eurasier - Eurasiska kontinenten - Eura å - Euraåminne - Eure - Eure-et-Loire - Eureka - Eureka - Eureka springs - Eurelius, Gunno - Eurén, Gabriel - Eurén, Axel - Eurenius, Jakob Abraham - Eurenius, Johannes (Jöns) Jacobi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattens inverkan till en
jordartad massa vittrad apatit.
A. Hng.
Eura (fi. Euran pitäjä). 1. Socken i Ulfsby härad,
Åbo och Björneborgs län, Finland, Eura domsaga,
bildar med Kiukais och Honkilaks kapellförsamlingar
ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo
ärkestift, Björneborgs nedre kontrakt. Landarealen
533 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,796
pers. (1905). Socknen genomflytes af Eura å
(fi. Eurajoki), som afleder vattnet från den stora
och för sitt klara vatten kända sjön Pyhäjärvi i Åbo
och Björneborgs län. – 2. Kapell under S:t Mårtens
pastorat, Finland. Landarealen 102 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 1,702 pers. (1905). – 3. Domsaga
under Åbo hofrätt, Finland, bildar 3 tingslag och
omfattar Euraåminne, Lappi, Hinnerjoki, Eura,
Kjulo, Säkylä, Kumo och Harjavalta moder- samt
Luvia, Kiukais och Honkilaks kapellförsamlingar
äfvensom Raumo landsförsamling. Areal 2,431
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 42,570 pers. (1905).
A. G. F.
Eurajoki. Se Eura 1 och Euraåminne.
Euran pitäjä. Se Eura.
Eurasien, Eurasia, Eurasiska kontinenten (förk. af
Europa-Asien), benämning på Europa och Asien tagna
såsom en geografisk enhet. Jfr Eurasier.
Eurasier (se Eurasien), benämning i Ostindien på
afkomlingarna af européer och hindukvinnor. De
erhålla i allmänhet europeisk uppfostran
och användas som underordnade tjänstemän i
förvaltningen. Erfarenheten har visat, att de ej äro
användbara i mera själfständiga befattningar. Deras
anseende är ej stort vare sig hos européerna eller
hos de infödde. Antalet uppskattas till omkr. 20,000
i Bengalen och 100,000 i hela Ostindien.
E. Rld.
Eurasiska kontinenten. Se Eurasien.
Eura å. Se Eura 1.
Euraåminne (fi. Eurajoki), kustsocken vid utflödet
af Eura å i Ulfsby härad, Åbo och Björneborgs län,
Eura domsaga; bildar med Luvia kapellförsamling ett
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift,
Björneborgs nedre kontrakt. Landarealen 517
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,760 pers. (1905).
A. G. F.
Eure [ör]. 1. Biflod till Seine fr. v., rinner upp
i dep. Orne (le Perche) och faller ut i Seine omkr.
2 km. ofvanför Pont-de-l’Arche. Längd 226
km. – 2. Departement i norra Frankrike, omfattande
sydöstra Normandie. Areal 6,037 kvkm. 334,781
inv. (1901), 55 inv. per kvkm. Departementet är
ett till Seines flodområde hörande slättland, ett af
Frankrikes bästa spannmålsdistrikt. Liflig industri
i såväl manufaktur- som metallvaror. Det är
deladt i fem arrondissemang: Bernay, Évreux,
Les Andelys, Louviers och Pont-Audemer.
Hufvudstad är Évreux.
Eure-et-Loir [ör-e-lωa’r], departement i nordvästra
Frankrike, bildadt af delar af de forna landskapen
Orléanais (Beauce och Dunois), Normandie och
Ile-de-France. 5,940 kvkm. 275,433 inv. (1901),
46 inv. per kvkm. Norra delen hör till Seines,
södra delen till Loires flodområde. Jordbruket,
som står på en hög ståndpunkt, lämnar spannmål till
utförsel. Dep. är deladt i fyra
arrondissemang: Chartres, Châteaudun, Dreux och
Nogent-le-Rotrou. Hufvudstad är Chartres.
Eureka. Se Heureka.
Eureka [jōrī’kə], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid Humboldt-bai. 7,327
inv. (1900). Förnämsta afverknings- och
utskeppningsorten för rödved (af Sequoia
sempervirens).
Eureka springs [jōrī’kə spri’ŋs], stad i nordamerikanska
staten Arkansas, i statens nordvästra del, i
Ozark hills. 3,572 inv. (1900). Mycket besökta
mineralkällor.
Eurelius, Gunno. Se Dahlstierna.
Eurén. 1. Gabriel E., ämbetsman och
öfversättare, f. 19 sept. 1768 i Karlstad,
d. 7 april 1806 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1783, protokollssekreterare 1794,
kanslerssekreterare vid Uppsala universitet 1795
och förste expeditionssekreterare 1803. E. har
egentligen vunnit namn såsom en af de förste, som
gjorde svenska allmänheten bekant med Kotzebues på
sin tid så populära arbeten genom sina skickligt
verkställda tolkningar.
2. Axel E., den föregåendes son, präst, skolman och
författare, f. 21 sept. 1803 i Stockholm, d. 4 maj
1879 i Söderbärke, blef student i Uppsala 1822, filos.
doktor 1827, prästvigdes s. å. och tjänstgjorde som
lärare vid Maria högre lärdomsskola och vid Stockholms
gymnasium, där han 1837 blef lektor i teologi och
grekiska. E. blef 1843 ord. hofpredikant och pastor i
hofförsamlingen samt utnämndes s. å. till kyrkoherde
i Folkärna socken af Västerås stift, hvarifrån han
1857 transporterades till Söderbärke pastorat i
samma stift. Vid jubelfesten i Lund 1868 blef han
teol. doktor. - E. åtnjöt ett allmänt och vidsträckt
förtroende och erhöll på grund däraf ett stort antal
offentliga uppdrag. Han var under sin lektorstid tre
särskilda gånger gymnasiets rektor; 1843 valdes han
till sekreterare i Svenska bibelsällskapet och var
vid sex riksdagar, 1847-65, en af Västerås stifts
representanter i prästeståndet samt valdes till
ledamot af det första allmänna kyrkomötet 1868. Utom
disputationer, tal och program, på svenska och latin,
utgaf han Minnen af utmärkta personer (64 biografier
med åtföljande porträtt; 16 häften, 1835-38).
Eurenius. 1. Jakob Abraham E., präst, f. af
bondesläkt 1625 i Edsele socken i Ångermanland,
d. 1714 i Nora, Ångermanland, vandrade som dräng
1640 den 70 mil långa vägen till Strängnäs för att
vid därvarande gymnasium idka studier, tillbragte
där 9 år och vandrade sedan till Åbo, där han
1656 promoverades till filos. magister, utnämndes
1657 till konsistorienotarie och gymnasieadjunkt
i Härnösand och 1658 till lektor i historia vid
därvarande gymnasium, prästvigdes s. å. samt blef
1679 kyrkoherde i Nora i Ångermanland. 1676 ådrog
han sig en ovanlig uppmärksamhet genom en till
trolldomskommissionen inlämnad skrift, hvari han
påstår sig ha en natt hösten 1674 blifvit förd till
Blåkulla samt beskrifver färden. Denna skrift förvaras
i Uppsala universitets bibliotek.
2. Johannes (Jöns) Jacobi E., den föregåendes son,
präst, f. 1688, d. 1751, studerade i Uppsala, där han
1716 blef magister, utnämndes 1719 till konrektor
och 1722 till matheseos och eloquentiæ lektor i
Härnösand samt blef 1725 kyrkoherde i Torsåker i
Ångermanland. E. var en rikt utrustad man och åtnjöt
stort anseende för sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
