- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1273-1274

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahlström, Johan Peter Broust - Fahnehjelm (Fahnehielm) - Fahnehjelm, Per Georg - Fahnehjelm, Anton Ludvig - Fahnehjelm, Evelina Vilhelmina - Fahnehjelm, Bernhard Otto - Fahnehjelmare - Fahnehjelmska ljuset - Fahrbach - Fahrbach, Joseph - Fahrbach, Philipp - Fahrende leute

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det komiska; hennes holbergska Pernillor, hennes
Mette i Wessels "Kjærlighed uden strömper" och
hennes Ane i Björnsons "Geografi og kjærlighed"
tillhöra den nyare norska scenens bästa prestationer.
        O. A. Ö.

Fahnehjelm (Fahnehielm), svensk adlig ätt,
härstammar irån kaptenen vid Östgöta regemente
till fot Peder Jönsson Kempe, som 1647 adlades med
namnet F.

1. Per Georg F., ämbetsman, f. 27
dec. 1735, d. 31 dec. 1816 i Stockholm,
blef 1768 landskamrer i Västernorrlands län
och utvecklade såsom sådan kameral skicklighet.
1778-81 var F. sekreterare i Kammarkollegium och
utarbetade ett förslag för uppbörden, hvilket af
konungen gillades och stadfästes. 1781 blef
han kammarrevisionsråd. Under kriget mot
Ryssland 1788-90 hade F. högsta ledningen af
krigskommissariatet och gjorde sig på denna post
särskildt känd genom utgifvandet af s. k.
Fahnehjelmare (se d. o.). F. utmärkte sig lika
mycket för sitt oförtrutna arbete som för sin omutliga
redlighet vid förvaltningen af de betydliga summor,
som nästan utan all kontroll gingo genom hans
händer. Han utnämndes 1809 till vice president
i Kammarrätten.         (L. W-m.)

2. Anton Ludvig F., den förres son, mekaniker,
f. 28 juli 1807, d. 6 jan. 1875 i Stockholm.
illustration placeholder

Efter aflagd kameralexamen i Uppsala (1827) ingick han
(1828) som underlöjtnant vid sjöartilleriet och blef
1837 löjtnant vid flottans mekaniska kår, där han 1854
utnämndes till major. F. skaffade sig ett namn genom
åtskilliga på sin tid uppmärksammade förbättringar
på det tekniska området. Sålunda konstruerade han
själfantändande minor (1833), uttog patent på en
dykarklänning af kautschuk (1839), införde galvanisk
tändning vid bergsprängning under vatten (1843) och
gjorde på galvanisk väg afgjutningar åt Topografiska
kårens kartverk (1847). F:s namn är nära förbundet
med den elektriska telegrafens historia i vårt
land. 1853 byggdes af honom och öfverstelöjtnant von
Heland den första telegraflinjen, mellan Stockholm
och Uppsala. F. utnämndes till afdelningschef vid
Elektriska telegrafverket och blef vid verkets
ombildning intendent vid dess norra distrikt. Under
åren 1854-60 anlades under hans tillsyn nya linjer
öfver en stor del af Sverige. Vid nedläggandet af
undervattenskabeln mellan Skåne och Själland (1854)
förestod han arbetet på svenska sidan.

3. Evelina Vilhelmina F., den föregåendes
kusins dotter, skolföreståndarinna, f. 25 april
1839 i Stockholm, d. där 23 sept. 1898, inlade
såsom föreståndarinna för Wallinska flickskolan (se
d. o.) i Stockholm, från 1872 till sin död, mycken
förtjänst om detta läroverk och därmed om
den högre kvinnobildningen öfver hufvud.

4. Bernhard Otto F., son till F. 2, ingenjör,
f. 5 okt. 1846 i Stockholm, genomgick dåv. Teknologiska
institutet 1865-68 och är sedan 1874 verksam
som konsulterande ingenjör i Stockholm och entreprenör
för rörledningar och hälsovårdsarbeten. F. var en
af banbrytarna för den svenska cementindustrien,
i det hans förarbeten lågo till grund för bildandet
af Skånska cementaktiebolaget samt Visby, Ölands
och Hellekis’ cementfabriker, och han har gjort
sig känd genom åtskilliga uppfinningar bl. a. det
s. k. Fahnehjelmska ljuset, hvilket bestod af en
glödkamm i en vattengaslåga och i sitt slag var en
tidig föregångare till Auerbelysningen. F. innehar
Polhems-medaljen för undersökningar om svenska
materials lämplighet till cementberedning
samt är ordf. i Svenska uppfinnarföreningen.         4. G. H-r.

Fahnehjelmare, ett slags "polletter" eller
invisningar, som under ryska kriget 1790 af finska
fältkommissariatet utfärdades i Borgå till inlösen
af fältkassan
illustration placeholder
Fahnehjelmare.
och i rörelsen utsläpptes till ett belopp af
1,300,000 rdr, i 12 olika valörer från 2 rdr specie
till 8 skilling specie. Denna utväg att hjälpa hären
ur penningnöd uppfanns af krigskommissarien Fahnehjelm
(se Fahnehjelm 1), med hvars namnunderskrift detta
slags sedlar voro försedda och efter hvilken de
sedan benämndes. Vid krigets slut voro många af
dessa förbindelser förkomna, och staten gjorde
därigenom en icke obetydlig vinst, då de, enligt
beslut af stats- och krigskostnadsdeputationen vid
riksdagen 1792, skulle inlösas och indragas. Den
bristfälliga kontrollen vid deras utgifvande hade
emellertid föranledt flera förfalskningar, hvilka
gjorde det svårt att urskilja, hvilka invisningar som
voro äkta. Det var dessa förfalskningar, som gåfvo
anledning till rättegången mot grefve A. F. Munck
(se denne).         (L. W-m.)

Fahnehjelmska ljuset. Se Fahnehjelm 4.

Fahrbach, österrikisk tonsättarsläkt. - 1. Joseph
F.
, f. 1804 i Wien, d. där 1883, var flöjt- och
gitarrvirtuos samt skref många flöjtkonserter. -
2. Philipp F., f. 1815 i Wien, d. där 1885, elev
till Lanner, komponerade danser, af hvilka flera
blefvo omtyckta äfven i Norden, samt några operor. -
Äfven dennes son Philipp F. d. y., f. 1840 i Wien,
d. där 1894, länge militärkapellmästare i Budapest,
var en omtyckt danskompositör.

Fahrende leute [lojte], ty., de under medeltiden
kringvandrande band af vagabonder, hvilka såsom
spelmän, gycklare, sångare, berättare, skådespelare
eller lustigkurrar ströfvade från ort till ort och
genom sina talanger skaffade sig sitt uppehälle å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free