Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Faidherbe, Louis Léon César
- Faidon
- Faidra
- Faidros
- Faieker
- Faience
- Faille
- Failly, Pierre, Louis Charles Achille de
- Failsworth
- Fain, Agathon Jean François
- Fainarete
- Fainéant
- Fair
- Fairbairn, sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bapaume, S:t Quentin, Lille och Saint
Louis (Senegal). Jfr Brunei, "Le général
F." (1896). C. O. N.
Faidon (grek. $aidcov, lat. Phædo), från Elis, en af
Sokrates’ hängifnaste lärjungar, kom såsom krigsfånge
till Aten och såldes till slaf, men friköptes genom
Sokrates’ föranstaltande. Efter Sokrates’ död (399
f. Kr.) återvände han till sitt fädernesland och
upprättade där en filosofisk skola, hvilken sedermera
förlades till Eretria. Hans minne är i synnerhet
fäst vid den berömda, efter honom uppkallade dialog,
i hvilken Platon låter Sokrates utveckla läran om
själens odödlighet. A. M. A.
Faidra (grek. <i><PaidQa</i>, lat. Phædra), grek. myt.,
en dotter af konung Minos på Kreta och Pasifae,
syster till Ariadne och förmäld med Theseus. Hon
upptändes af häftig kärlek till sin styfson
Hippolytos, och då denne ej besvarade hennes
böjelse, hämnades hon genom att hos Theseus anklaga
honom för samma slags brottslighet. Före eller efter
Hippolytos’ däraf föranledda död förkortade F. sitt
lif medelst hängning. Hennes lidelsefulla kärlek och
tragiska slut äro af Euripides skildrade i det ännu
bibehållna sorgespelet "Hippolytos". Äfven Seneca och
i nyare tider Racine (i "Phèdre") ha gjort detta ämne
till föremål för dramatisk behandling. "Hippolitus",
som är en af "Lejonkulans" bästa dramer,
är den enda svenska behandlingen af ämnet.
 |
Den kärlekssjuka Faidra omgifven af
tjänarinnor. (Skulptur på en antik sarkofag i
Eremitaget, Petersburg.) |
A. M. A.
Faidros (grek. $aldQo$, lat. Phædrus), två grekiska
filosofer. 1. Sokratiker, Pythokles’ son, omfattades
med mycken välvilja af Platon, hvilken efter honom
uppkallat en bland sina dialoger. Äfven i dialogen
"Symposion" är F. en hufvudperson. Några skrifter
af F. äro ej bekanta. - 2. Epikuré, Ciceros samtida
och hufvudman för den epikureiska skolan i Aten. Af
hans skrift Om gudarna, hvilken varit en hufvudkälla
för Ciceros "De natura deorum", har man trott
sig återfinna ett fragment i de halft förkolnade
herkulanska bokrullarna; men nyare forskningar ha
vindicerat detta fragment åt en samtida filosof vid
namn Filodemos. A. M. A.
Faieker. Se Faiaker.
Faience [fajä’s], fr. Se Fajans.
Faille [faj], fr., en mjuk, tämligen
tjock helsidenväfnad med ripsrandig
eller grofknottrigt fasonerad yta.
G. A. W.
Failly [faji’], Pierre Louis Charles
Achille de, fransk general, f. 1810 i Rozoy sur Serre
(dep. Aisne), d. 1892 i Compiègne, ingick 1826 vid
infanteriet, blef 1851 öfverste, 1854 brigadgeneral
och 1855 divisionsgeneral. Såväl i Krimkriget
(1853-56) som i italienska fälttåget 1859 deltog han
med utmärkelse, och 1867 anförde han den franska kår,
som besegrade Garibaldis friskaror vid Mentana. Vid
utbrottet af fransk-tyska kriget 1870 förde han 5:e
armékåren i Rhen-armén. Vid Bitsch stod han mellan Mac
Mahons och Frossards kårer, men förblef med största
delen af sina trupper overksam, under det de båda
nämnda kårerna blefvo slagna vid Wörth och Spicheren,
6 aug. 1870. Det återtåg han, sistnämnda dag, gjorde
till Châlons liknade en flykt. I Châlons ingick han
med sin armékår i den under Mac Mahons befäl ställda
Châlons-armén, som i aug. anträdde det olycksdigra
tåg, hvilket slutade med katastrofen vid Sedan. 30
aug. blef hans armékår öfverrumplad af de förföljande
tyskarna vid Beaumont och mycket illa medfaren. Efter
denna händelse afsattes F. från befälet, 1 sept. blef
han tillfångatagen vid Sedan. Han utgaf 1871
till sitt försvar Campagne de 1870. Opérations
et marches du 6:e corps jusqu’au 31 août.
C. O. N.
Failsworth [féYlsajeth], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 6,5 km. n. ö. om
Manchester, vid Manchester-Leeds-kanalen. 14,152
inv. (1901). Bomullsspinnerier, sidenväfverier och
hattfabrikation.
Fain [fa], Agathon Jean François, Napoleon I:s
förste handsekreterare, f. 1778, d. 1837, vardt 1806
chef för statsarkivet och inträdde i kejsarens hemliga
kabinett. Han åtföljde Napoleon på alla fälttåg,
uppsatte abdikationsakten i Fontainebleau, miste vid
restaurationen sina tjänster, men vardt 1830 Ludvig
Filips förste kabinettschef, 1832 generalintendent
för civillistan och 1834 deputerad. F. författade
pålitliga och intressanta skildringar från dåtidens
diplomatiska historia (Manuscrit de l’an III
o. s. v. 1823-28, 7 bd).
Fainarete (grek. <i>3>aivaQéTri</i>, lat. Phænarete),
Sokrates’ moder, var till yrket barnmorska. Med
anledning af detta förhållande betecknade
Sokrates bildligt sin filosofiska metod såsom
en andlig "förlossningskonst" (maieutik).
A. M. A.
Fainéant [fäneä’], fr. (af faire, göra, och néant,
intet), lätting, dagdrifvare. - Rois fainéants [rwa7
fänea7] kallas de siste konungarna af mero-vingiska
ätten. Se Merovingerna.
Fair [f£9], eng. (vacker),
sportv., passande, ärlig, solid.
B. C-m.
Fairbairn [fäe^åen], sir William, engelsk ingenjör,
f. 1789 i Kelso i Skottland, d. 1874, grundlade sin
ryktbarhet genom framgångsrika försök att förfärdiga
fartyg af järnplåt. 1831 byggde han ett af de första
järnskeppen och anlade 1835 ett stort skeppsbyggen
i Millwall, nära London. 1847-49 var han Eobert
Stephenson behjälplig vid konstruerandet af rörbron
från Wales till Anglesea (se Britannia-bron) och utgaf
därom Account of the construction of the Britannia
and Conway
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0687.html
