- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1313-1314

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falklandsöarna - Falkman, Ludvig berckhan - Falkman, Severin Gabriel - Falkman, Olena - Falkon - Falkoneri - Falkonett - Falkorden - Falksläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kärrbalsam (Azorella glebaria), som bildar
klotformiga tufvor af ända till 1,5 m. höjd. Träd
saknas till följd af de våldsamma vindarna; endast
några buskarter förekomma. Europeiska sädesslag
mogna knappast. Faunan är mycket fattig. Af
inhemska däggdjur finnes blott en stor, varglik räf
(Pseudalopex antarcticus), hvilken dock numera är
nära utrotad. Landfåglarna äro få, men sjöfågel
förekommer i stora skaror. De införda europeiska
husdjuren trifvas särdeles väl. Falklandsöarna äro
en brittisk kronkoloni med en endast af kolonister
bestående befolkning af 2,009 inv. (1905). Hufvudort
är Port Stanley, på nordöstra kusten af East Falkland,
med god hamn och 916 inv. (1905). Där residera en
guvernör, ett verkställande och ett lagstiftande råd
och en anglikansk biskop, hvars stift omfattar hela
Syd-Amerika utom Guyana. Befolkningens hufvudnäring
är fårafvel. Moderlandet bidrager icke till koloniens
underhåll, och någon kolonialskuld finnes ej. Till
kolonien räknas äfven Syd-Georgien. Exporten utgöres
af ull, fårskinn och talg och steg 1905 till 167,450
pd st. Öarna, som då voro obebodda, upptäcktes 1592
af engelsmannen Davis och kallades först, efter
honom, Davis-öarna, men 1594 kallade sir K. Hawkins
dem Maiden-land; 1689 seglade en annan engelsman,
Strong, genom sundet mellan de båda större öarna,
hvilket han kallade Falkland sound, och detta namn
öfverflyttades sedan på själfva ögruppen. I början af
1700-talet besöktes öarna ofta af franska sjöfarande
från S:t Malo och erhöllo därför af fransmännen namnet
Iles Malouines (af spanjorerna förändradt till
Islas Malvinas). Fransmannen Bougainville anlade
1763 kolonien Port Louis vid Berkeley sound på East
Falkland, 1765 tog John Byron öarna i besittning
för Englands räkning under namn af Falklandsöarna,
men engelsmännen uppgåfvo dem redan 1774, hvarefter
spanjorerna blefvo deras egare. 1820 blef Argentinska
republiken dessas arftagare. 1833 togos öarna
åter i besittning af engelsmännen. De besöktes
1902 af den svenska antarktiska expeditionen under
O. Nordenskjöld, och en ny svensk expedition under
ledning af d:r C. Skottsberg afgår dit hösten 1907.
(J. F. N.)

illustration placeholder

Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman,
f. 22 maj 1808 i Malmö, d. 3 jan. 1891 i Stockholm,
tillhörde en stor och ansedd släkt (se C. Falkman,
"Malmöslägten Falkman 1665-1900", 1901; med 110
porträtt). F. blef 1825 student i Lund, tog 1829
landtmäteriexaimen och konstituerades s. å. till
landtmäteriauskultant. 1833 blef han tillförordnad
förstelandtmätare, 1835 kommissionslandtmätare och
1840 förste landtmätare, allt i Malmöhus län. 1843
utnämndes han till rådman i Malmö och 1849 till
öfverdirektör (denna titel förändrades 6 aug. 1864
till generaldirektör) vid landtmäteriet. 1881
tog han afsked. Sedan 1876 var han hedersled, af
Landbruksakad. - F:s insikter
och arbetsförmåga togos i anspråk för åtskilliga
allmänna värf utom hans tjänst, bland annat i olika
kommittéer, såsom 1855 i kommittén för främjande af en
förbättrad skogsskötsel, 1870 i karteverkskommittén
och 1877 i löneregleringskommittén (såsom ordf. under
den tid regleringen af Landtmäteristyrelsen
pågick). Från Statistiska tabellkommissionens
inrättning, 1858, var F. på grund af sitt ämbete
ledamot af Statistiska beredningen, och 1876
erhöll han af chefen för Civildepartementet
uppdrag att författa förslag till författningar
om mått och vikt efter metriska systemet. Såsom
skriftställare, i synnerhet i kamerala, ekonomiska
och statistiska ämnen, utvecklade F. en mycket
omfattande verksamhet. Bland hans många skrifter
må nämnas Upplysningar om kronans, kyrkornas
och presterskapets inkomster af andeligt gods i
Skåne, Halland och Blekinge från äldre tider till
1660
etc. (1848, grundadt på arkivforskningar),
Om hemmansklyfningen i Malmöhus län etc. (s. å.),
Afhandling om sättet att inom Malmöhus läns landsbygd
åstadkomma ett brandförsäkringsbolag
etc. (1849),
Om vägars delning och lagning (s. å.; de tre
senare skrifterna äro prisbelönta af Malmöhus
läns hushållningssällskap), Reseberättelser
(1851-52), Om svenska skogarnas nuvarande tillstånd
och deras inflytande på landets framtid
(1852),
Underd. betänkande och förslag angående åtgärder för
landtmäterikårens vidmakthållande
(1856), Om bränntorf
(1870; prisbelönt), Allmänt sakregister till de första
femtio årgångarna o.f Svensk författningssamling

(1876) och Om mått och vigt i Sverige (2 bd, 1884-85).

Falkman, Severin Gabriel, målare, f. 25 april
1831 i Stockholm, d. 9 juli 1889 i Helsingfors,
dit han flyttat 1840 med sina föräldrar och där han
blef student 1850. Sin konstnärsbana begynte han
1857 i Paris såsom elev af Couture. Motiven till
sina taflor, hvilka utmärkas genom mera plastisk än
koloristisk uppfattning, hämtade han till stor del
ur Italiens natur och folklif. Efter sin återkomst
till Helsingfors 1870 var han föga produktiv såsom
målare, men verkade med intresse för Konstnärsgillet,
Konstflitsföreningen och andra likartade företag. Jfr
E. Nervander, "Ett konstnärslif" (1902). M. G. S.*

Falkman, Olena, sångerska. Se under Rabenius 3.

Falkon (fr. faucon, af lat. falco, falk),
eldrör tillhörande fältartilleriet under Gustaf
I:s tid. Dessa eldvapen sköto kulor af omkr. 2
kg. vikt. - Falkonett, eldrör, som var lättare
än falkonen och tillhörde fältartilleriet under
Gustaf I:s tid. Den sköt kulor af omkr. 1 kg. vikt.
W. G. B.*

Falkoneri (ty. falkonerie, fr. fauconnerie), konsten
att inöfva falkar till jakt; jakt med inöfvade
falkar. Se Falksläktet.

Falkonett. Se Falkon.

Falkorden l. Hvita falkens orden, storhertiglig
sachsen-weimarsk orden. Se Ordnar.

Falksläktet, Falco, zool., tillhör fam. Falconidæ
och ordn. Falconiformes (se
Dagroffåglar). Släktet utmärkes genom kort, stark näbb, strax
bakom öfverkäkens nedböjda spets försedd med en skarp
tand, och genom runda näsborrar, i hvilkas midt man
ser en benhård, rund knöl. Vingarna äro långa och
spetsiga, med den andra handpennan längst. Till denna
familj höra såväl medelstora som ock de allra minsta
roffåglar, men alla modiga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free