- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1431-1432

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fastighetsbok - Fastighetsegarföreningar - Fasting, Claus - Fastingen l. Fastings marknad - Fast kropp - Fastkäkar - Fastlagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sådant hänseende förekommit. Offentliggörandet
skapar icke rätt, det utesluter icke ovillkorligt
motsatta rättsanspråk, men det gifver det sålunda
kungjorda rättsförvärfvet i vissa hänseenden
företräde framför det icke kungjorda, och det bildar
utgångspunkten för ett särskildt rättsförvärf,
häfd. Då ur protokollet, hvilket kronologiskt upptager
hithörande rättsärenden, icke utan mycken omgång
och tidsutdräkt skulle kunna hämtas de upplysningar,
hvilka angående en viss fastighet kunna erfordras,
infördes genom 1875 års lagstiftning angående lagfart
och inteckning den anordning, att vid rätten jämväl
skall föras en bok, som i öfverensstämmelse med
protokollet angifver de hvarje fastighet rörande
rättsförändringar. Denna bok, hvilken benämnes
fastighetsbok, har emellertid ingen annan betydelse
än att vara ett register till protokollet; förekommer
skiljaktighet mellan protokollet och anteckningarna
i boken, är det protokollet, som har vitsord. Boken
är därför icke någon fullt tillförlitlig källa till
upplysning. Böckerna föras i enlighet med jordeboken,
i följd hvaraf på samma upplägg kunna förekomma
anteckningar om en mängd i verkligheten skilda
fastigheter. - Äfven i fråga om öfverskådlighet lämna
de därför mycket öfrigt att önska.

Förslag att införa ett verkligt fastighetsbokssystem
i vårt land framlades redan 1867 af en kommitté
(ordf. E. J. Sparre), men ledde icke till någon
påföljd, då systemet ansågs omöjligt att genomföra
med bibehållande af dessa ärendens handhafvande af
underrätterna å landet. Fastighetskreditens alltmer
ökade betydelse har emellertid gjort behofvet af
en mer tillfredsställande ordning oafvisligt, och
förslag om införande af verkliga fastighetsböcker
är f. n. (1907) under utarbetande i Lagberedningen.
I. Afz.

Fastighetsegarföreningar ha bildats inom ett 40-tal af
Sveriges städer samt i några andra svenska samhällen
för att bevaka fastighetsegares angelägenheter,
bidraga till utbredande af kännedom om och rätt
uppfattning af de lagar och författningar, som angå de
kommunala förhållandena, äfvensom till spridande af
de åsikter, som i sådant afseende gjort sig gällande
inom föreningarna samt för att bereda föreningens
ledamöter tillfälle till tankeutbyte genom anordnande
af sammanträden, där föredrag kunna hållas och frågor
af allmänt intresse diskuteras. Äldst och störst af
dessa föreningar är Stockholms fastighetsegarförening,
som stiftades 1870 och nu räknar bortåt 800
ledamöter. 1906 hölls i Norrköping ett möte af ombud
från landets fastighetsegarföreningar, och dettas
"Protokoll" trycktes 1907.

Fasting, Claus, norsk skald och författare,
f. 1746 i Bergen, d. där 1791, vistades 1770-77 i
Köpenhamn, hvarest han var en framstående medlem
af Det norske selskab, men uppehöll sig för öfrigt
under nästan hela sitt lif i sin födelsestad, där
han blef rådman. 1778-82 utgaf han en liten tidning,
"Provincialblade", i hvilken han med stor talang
skref artiklar i åtskilliga ämnen. Mest betydande
var F. som författare af epigram, en diktart, inom
hvilken han ännu står oöfverträffad i den norska
litteraturen. Hans Udvalgte skrifter utkommo 1837.
Y. N.

Fastingen l. Fastings marknad, en
marknad i Kristinehamn, hvilken hade sitt namn däraf,
att den urspr. hölls under fastan. Den var på sin tid
af stor betydelse, men har numera till följd af de
lättade samfärdsmedlen förlorat i betydelse. Vid denna
marknad samlades förr större delen af Värmlands och de
kringliggande provinsernas befolkning, och de affärer,
som då uppgjordes i spannmål, trävaror och järn,
voro högst betydliga. I synnerhet var järnmarknaden
af stor vikt såsom bestämmande för årets järnpris. På
fastingen möttes de stora järnexportörerna från
Göteborg, bruksegare och bergsmän från bergslagen,
tackjärns- och stångjärnsköp afslötos, och förlagslån
meddelades. Järnkontoret brukade till denna marknad
nedsända betydande kapital, hvilka utdelades till
bruksegarna under form af förlagslån och därigenom
satte dem i stånd att till en viss grad hålla
järnprisen uppe gentemot det tryck, som utöfvades
af järnexportörerna. Marknaden hölls i forna tider
i slutet af febr., framflyttades sedermera till
midten af mars, hölls sedan i april och upphörde
med år 1903. Ännu i dag är dock fastingen en
uppmärksammad tidpunkt i april för bergsmannamöten,
sådana som Värmländska bergsmannaföreningens årsmöten,
Järnverksföreningens sammanträden m. fl. (G. H-r.)

Fast kropp. Se Aggregationstillstånd.

Fastkäkar, Plectognathi, zool., en grupp
bland benfiskarna, igenkännlig därpå, att
öfverkäksbenen vanligen äro orörligt sammanvuxna
med mellankäksbenen, att gällocksbenen och
bukfenorna äro tillbakabildade, att refbenen saknas
o. s. v. Kroppen är antingen naken eller beklädd
med benplåtar, taggar, stora fjäll e. d. Skelettet
är ofta endast svagt förbenadt och kotornas antal
förminskadt. Hithörande fiskar, hvilka utgöra en
liten sluten grupp, vistas i de tempererade eller
tropiska hafven, mest på större djup. De indelas
i två familjer: 1) Hårdhudingar (Sclerodermi),
hvilka vanligen ha tydligt skilda tänder och kroppen
försedd med hårda eller taggiga fjäll eller ock med
ett pansar af benplåtar; hit höra bl. a. släktena
Balistes, Triacanthus, Triodon, Ostracion. 2)
Tandlösingar (Gymnodontes): tydliga tänder saknas,
och käkarna äro förvandlade till ett slags näbb
med skärande käkkanter; kroppen är stundom naken;
bukfenor saknas. Hit höra bl. a. släktena Tetrodon,
Diodon, Mola
. L-e.

Fastlagen, ty. fastenabend, da. fastelavn,
ursprungligen aftonen eller natten före
fastans inträde med askonsdagen, då man genom
vällefnad och upptåg af alla slag sökte hålla sig
skadeslös för den kommande tidens försakelser
och späkningar. Vanligen ansågs emellertid
fastlagen omfatta de tre dagarna närmast före
fastan: fastlagssöndag (lat. qninquagesima),
fastlagsmåndag och fastlagstisdag l. fettisdag,
så kallad, emedan den var sista dagen före påsk, på
hvilken man fick äta kött. Senare erhöll fastlagen
större utsträckning i tillbakagående riktning,
nämligen intill 3 febr. (Blasiusdagen) eller ända till
trettondagen. Redan under medeltiden uppkom bruket att
under fastlagen roa sig med gästabud, dans, maskerader
och allahanda skämt, och ur detta bruk utvecklade
sig karnevalen, som ännu firas i katolska länder,
särskildt Italien. Äfven efter reformationen, då man
eljest sökte upphäfva katolska bruk och sedvänjor,
bibehöll sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:39 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free