- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
33-34

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid hvars fall (64) det införlifvades i det romerska
såsom en del af prov. Syrien. Den ökade samfärdsel,
som Alexanders och sedermera romarnas eröfringar
framkallade mellan Österlandet och Västerlandet,
var egnad att ge ny fart åt F:s handel, men från och
med den seleucidiska tiden hade grekisk kultur allt
mer vunnit insteg i landet. Det förlorade därför sin
nationella egenart och uppgick i den hellenistiska
(hellenistisk-romerska) kulturvärlden.

Feniciernas liksom i allmänhet de syriska folkens
egendomliga kultur var en blandkultur, påverkad af
babyloniska och egyptiska inflytelser.

Deras gudar voro till stor del desamma som de
stambesläktade babyloniernas, ehuru med något olika
namn. Den babyloniske öfverguden Bel kallades
t. ex. här Baal och sammansmälte i Tyros med
dess lokalgud, Melkart, sjöfärdernas beskyddare,
hvari grekerna sågo sin Herkules (däraf "Herkules’
stoder"); den babyloniska gudamodern Istar blef
Astarte. Men äfven egyptiska gudar dyrkades,
såsom Isis och Osiris.

Fenicierna ej blott drefvo handel med egyptiska och
babyloniska industrialster, utan lärde sig äfven att
efterbilda dem, och med tillhjälp af sitt lands rika
naturliga tillgångar skaffade de sig på detta sätt
en blomstrande industri. Berömda voro i synnerhet
deras krukmakeri- och metallarbeten, glasvaror och
med purpursnäckans saft färgade purpurtyg.

Då den österländska kulturens företeelser först genom
feniciernas handelsvaror blefvo kända för
grekerna, tillskrefvo dessa fenicierna äran af deras
uppfinning, och då de grekiske historieskrifvarnas
berättelser (jämte gamla testamentets) voro nästan
de enda källorna för eftervärldens kännedom om
Österlandets fornhistoria, innan Assyrien-Babyloniens
och Egyptens ruinfynd blifvit tillgängliga för
forskningen, gällde fenicierna länge såsom det
egentliga orientaliska uppfinnarfolket. Deras
betydelse är dock icke, att de skapat den österländska
kulturen, utan att tack vare dem Västerlandet mottog
impulser från denna kultur. Det kanske värdefullaste
af allt, som de i detta hänseende åstadkommo, var,
att genom deras förmedling de
västerländska folken erhöllo en skrifkonst af mera praktisk
beskaffenhet än den babyloniska kil- och den egyptiska
hieroglyfskriften (se Feniciska språket).

illustration placeholder
Litet feniciskt tempel vid Maschnaka (rekonstr.).


illustration placeholder
Fenicisk silfverskål från Cypern, drifvet och graveradt

arbete, med egyptiska, assyriska och grekiska motiv jämsides.

(Metropolitanmuseet i New York.)


illustration placeholder
Förnäm fenicier. Efter egyptisk väggmålning.


illustration placeholder
Gudinnan Atargatis-Derketo med tärnor.

Fenicisk marmorrelief (nu i Louvre).


illustration placeholder
Feniciskt mynt från Byblos.


illustration placeholder
Fenicisk sigill-gem af sardonyx.

(Museet i Florens.)


illustration placeholder
Fenicisk glasflaska.


De feniciska stadsstaternas författning var
ursprungligen monarkisk-hierarkisk, såsom alla
forntida österländska folks, men under inflytandet
af handeln uppstod här en världslig aristokrati,
som sökte inskränka konungamakten. I Tyros styrde
t. o. m. en tid en republikansk myndighet – suffeter
(domare) – i stället för konungar, och i de feniciska
kolonierna blef den republikanska styrelseformen
regel.

Litt.: Öfver de jämförelsevis fåtaliga feniciska
minnesmärkena: E. Renan, "Mission de Phénicie" (1864)
och "Corpus inscriptionum semiticarum" I–II (1887
ff.), utg. af Franska institutet. Historia: Movers,
"Die phönizier" (1841–56), Maspero, "Histoire ancienne
des peuples d’Orient" (1895–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free