Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 119-120 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feston - Festspel. 1. Uppförande af dramatiska - Festspel. 1. En serie föreställningar - Festtempel. Se Agonaltempel - Festuca L., Svingelsläktet - Festum - Festus, Marcus Porcius - Festus, Sextus Pompejus - Fet - Fet (Fjet), rysk skald. Se Sjensjin-Fet - Fetal. Se Foetus - Fetaliebröder. Se Vitalianer - Fetan - Feta oljor. Se Oljor - Feta syror, kem. Se Fettsyror - Fetblad, bot. Se Sedum - Fetbladsfamiljen, Fettbladsväxter, bot. svenskt namn på fam. Crassulaceæ (se d. o.) - Fête

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. d.; konstnärlig efterbildning af dylika band
medelst målning eller (plastiskt) i sten, gips, trä, metall
till prydande af byggnadsverk m. m.

Fig. 1.

(se fig. 1;
jfr äfven Empirestil, första o. sista fig. å pl.
I samt första fig. å pl. II). – Under antiken smyckade man vid högtider
tempel, altare (fig. 2) och triumfbågar med blomsterband, och den
bildande konsten upptog detta motiv. Sedermera ha alltifrån renässansen
festoner varit ett omhuldadt dekorationsmedel. Jfr Girland.

Fig. 2.

Festspel. 1. Uppförande af dramatiska
tillfällighetsdikter till firande af högtidliga tilldragelser eller
minnesfester o. d., i synnerhet vid furstehofven
under 1600- och 1700-talen. – 2. En serie
föreställningar af ett antal bland någon stor
operakompositörs eller dramatisk skalds arbeten,
uppförda med förstklassig rollbesättning, regi och
utstyrsel. Af denna art äro nutidens Richard-Wagner-festspel
i Baireuth och London samt på
Prinzregenten-teatern i München, Mozart-festspelen i
sistnämnda stad o. s. v.

Festtempel. Se Agonaltempel.

Festuca L., Svingelsläktet, bot.,
växtsläkte af fam. Gramineæ. Arterna äro vanligen
fleråriga gräs med trinda, jämbredt-lansettlika, i vippa sittande småax. De
äro för öfrigt af växlande utseende. De allmänna svingelarterna ha en rätt
stor betydelse som foderväxter, i det att de ofta till väsentlig del ingå i
beståndet i ängar och betesmarker.

Ängssvingeln.

Ängssvingeln, F. elatior,
utgör en betydande del af växtligheten på icke torr jord; denna art odlas ej
obetydligt i utlandet och äfven något i Sverige, men lämnar ett ganska groft
foder. Än mer gäller detta omdöme om den storvuxna strandsvingeln, F.
arundinacea, hvilken ock stundom förordas till odling.
På fuktig mark växer allmänt rödsvingeln, F.
rubra, hvilken särskildt i Norrland, där den når rätt
stor frodighet, lämnar ett mycket godt foder. –
Hård- och fårsvingeln, F. duriuscula och
F. ovina, höra hemma på torr mark, och
särskildt den senare är af värde som fårbete på dylik
jord.
Ldt. (H. J. Dft.)

Festum, lat., fest. -´- F. aposlolorum Petri et
Pauli. Se Peter-Paulsfesten. – F.
asinorum. Se Åsnefest. – F. assumptionis Mariæ.
Se Himmelsfärd. – F. Cathedræ Petri. Se
Petri cathedra. – F. circumcisionis Domini.
Se Omskärelsefest. – F. conceptionis
immaculatæ. Se Aflelse 2. – F. exaltationis
sanctæ crucis. Se Korsets upphöjelsefest.
– F. fatuorum, follorum l. stultorum. Se
Narrfesten. – F. incarnationis Christi. Se
Jungfru Marie bebådelsedag. – F.
præsenlationis. Se Mariafester. – F.
purificationis. Se Kyndelsmässan. – F. rosarii
Mariæ, f. septem dolorum (f. spasmi). Se
Mariafester. – F. S. Petri ad vincula. Se Petri
fängslande. – F. trium regum, ”tre konungars
fest”. Se Epiphania. – F. visilationis Mariæ.
Se Jungfru Marie besökelsedag.

Fe’stus, Marcus Porcius, den af kejsar Nero utnämnde
efterträdaren till Felix (se denne) såsom ståthållare
(prokurator) i Judéen, 60-62 e. Kr. Den vid hans
ämbetstillträde såsom fånge i Csesarea hållne Paulus
sände han, då denne vädjade till kejsaren (Apg. 25),
till Kom.

Fe’stus, Sextus Pompejus, romersk
grammatiker, lefde troligen i 2:a årh. e. Kr. Han
gjorde en bearbetning af forskaren och samlaren
M. Verrius Flaccus’ under Augustus utgifna verk,
särskildt det om ordens betydelse, hvarvid han
dock begagnade äfven andra källor. F:s arbete
omfattade 20 böcker och var uppställdt i alfabetisk
ordningsföljd. Det behandlade en mängd äldre ords
och termers betydelse samt redogjorde för många
forntida inrättningar och bruk af religiös och
politisk art. Under Karl den store bearbetades
ifrågavarande verk al prästmannen Paulus - om den
vanligen Diaconus-kallade, är mer än ovisst - i ett
kort utdrag, som egentligen innehåller förklaringar
öfver enskilda uttryck. Efter en farnesiansk
handskrift är hvad af F. finnes i behåll utgifvet
i Budapest 1889 och 1893 af Thewrewk de Ponor.
E.Tdh.

Fet, pastorat i Akcrshus amt, Kristiania
stift, i Norge, omkring Glommens inflöde
i sjön öieren. 4,354 inv. (1900).
Y. N,

Fet (Fjet), rysk skald. Se Sjensjin-Fet.

Fetäl. Se Foetus.

Fetäliebröder. Se Vitalianer.

Fetän (rätorom. Ftari), kommun och luftkuranstait,
1,648 m. ö. h., i schweiziska kantonen Grisons,
l km. n. om Tarasp, på vänstra sidan af Inn i nedre
Engadin. 403 inv. (1900). Säsong juni-sept. Ln.

Feta oljor. Se Oljor.

Feta syror, kem. Se Fettsyror.

Fetblad, bot. Se Sedum.

Fetbladsfamiljen, F e t b l a d s v ä x t e r,
bot. " svenskt namn på fam. C r a s s u l a c e se
(se d. o.).

Fete [fät], fr. (af lat. festum, festdag, högtid),
fest. - F. c h a m p é t r e, fr. Se C h a m p é
t r e. - F. de la rosiére [da la råsiår], fr. Se
Rosenfest. - F. des innocents [däs inåsa’J, fr. Se
Menlösa barns dag. - F. des mörts [dä mår], fr., Alla
själars dag (se d. o.). - Féte-Dieu [-dio] 1. F. du
saint sacrement [dy sa sakrmä’], fr., Kristi lekamens
fest. - Fetes galantes [fat galä’t], fr.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>