Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fick, August - Fickbarometer - Ficker, Adolf - Ficker, Anna Maria Franciska Charlotta F., skådespelerska. Se Almlöf 1 - Ficker, Fredrika Matilda, den förgåendes syster, sångerska. Se Gelhaar 1 - Ficker, Julius - Fickstöld, jur. Se Stöld - Fickur. Se Ur - Ficoideæ, bot. Se Aizoaceæ - Ficoroniska cistan. Se Cista - Ficquelmont, Karl Ludwig - Fictoor, Jan. Se Victors 1 - Ficus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4:e uppl. utgåfvos I och II 1891 och 1894). F. har
uppställt en teori, att de homeriska dikternas
ursprungliga språkform varit eolisk, men har ej fått
denna åsikt antagen.
Fickbarometer, en aneroidbarometer i liten skala,
lämpad att bäras i fickan. Jfr Barometer 2.
Ficker, Adolf, österrikisk statistiker, f. 1816,
d. 1880, verkade 1840-53 som gymnasielärare, blef
sistnämnda år utnämnd till sekreterare vid den i
Wien befintliga byrån för administrativ statistik
och trädde 1864 i spetsen för densamma. På denna
plats aflade han många prof på djup lärdom och
utmärkt skriftställarförmåga. Ett ännu större fält
för hans verksamhet öppnades genom inrättandet
af den statistiska centralkommissionen (1863),
till hvars president han utnämndes 1873. Vid
de statistiska kongresserna i Berlin (1863),
Haag (1869), Petersburg (1872) och Budapest
(1876) äfvensom vid den permanenta kommissionens
sammanträde i Stockholm (1874) var han Österrikes
representant. I åtskilliga grenar af Österrikes
statistik verkade F. högst förtjänstfullt. Så fick
t. ex. dess skolväsen genom honom en vidtgående
och för organisationen viktig belysning. Äfven som
etnografisk författare intager han ett framstående
rum. Utom en mängd uppsatser i åtskilliga tidskrifter
skref F. Darstellung der landwirthschaft
und montanindustrie der Bukowina (1854), Die
bevölkerung der österreichischen monarchie in ihren
wichtigsten momenten statistisch dargestellt (1860),
Die völkerstämme der österreichisch-ungarischen
monarchie (1869) och Geschichte, organisirung und
statistik des österreichischen unterrichtswesens
(1873). 1870-72 utgaf han "Jahresberichte des
unterrichtsministeriums".
Ficker. 1. Anna Maria Franciska Charlotta F.,
skådespelerska. Se Almlöf 1. - 2. Fredrika
Matilda, den föregåendes syster, sångerska. Se
Gelhaar 1.
Ficker, Julius, tysk rättshistoriker, f. 1826 i
Paderborn, d. 1902 i Innsbruck, blef 1852 kallad
till professor i historia vid universitetet i
Innsbruck och var 1863-79 professor i juridiska
fakulteten därstädes. Han skref bl. a. Vom
reichsfurstenstande (2 bd, 1860-61), Forschungen
zur reichs- und rechtsgeschichte Italiens (4 bd,
1868-74), Beiträge zur urkundenlehre (2 bd,
1877-78) samt Untersuchungen zur rechtsgeschichte
(4 bd, 1891 -99). I Untersuchungen zur erbenfolge der
ostgermanischen rechte häfdade han, att langobardisk
rätt var besläktad med nordisk och hänvisar särskildt
till Gottlands gamla rätt och Gulatingslagen;
han utvecklade ytterligare sin ståndpunkt i Das
langobardische und die scandinavischen rechte (i
"Mitteilungen des instituts fur oesterreichische
geschichts-forschung", XXII).
Fickstöld, jur. Se Stöld.
Fickur. Se Ur.
Ficoideæ, bot. Se Aizoaceæ.
Ficoroniska cistan. Se Cista.
Ficquelmont [fiklmå’], Karl Ludwig, grefve,
österrikisk statsman och general, f. 1777 i
Lothringen, d. 1857 i Venezia, ingick 1793 i
österrikisk krigstjänst, blef 1809 öfverste och
generalstabschef i ärkehertig Ferdinands armé samt
förde 1811-12 tre rytteriregementen mot fransmännen i
Spanien. 1813 blef F. generalmajor, åvägabragte 1815
kapitulationen i Lyon och sändes s. å. som
utomordentligt sändebud till Stockholm. 1829-39
var han sändebud i Petersburg och utmärkte sig
där som en verksam förmedlare af den Metternichska
politikens inflytande på tsaren. 1840 blef F. chef
för krigsafdelningen i utrikesministeriet, öfvertog
20 mars 1848 utrikesportföljen i ministären Kolowrat
och blef 4 apr. själf därjämte ministerpresident,
men måste af gå redan 4 maj till följd af den
misstro han väckte hos allmänheten såsom vän till
Ryssland. På den militära banan avancerade han 1843
till kavallerigeneral. F. utgaf bl. a. Aufklärungen
über die zeit vom 20 märz bis zum 4 mai 1848
(2:a uppl. 1850), Deutschland, Oesterreich und
Preussen (1851) och Russlands politik und die
Donaufurstenthümer (1854).
Fictoor [-tår], Jan. Se Victors 1.
Ficus L., bot., växtsläkte af fam. Moracæ, i
synnerhet utmärkt genom sin egendomliga blomställning
(receptaculum). Dennas axel är nämligen urholkad,
med på insidan sittande blommor (se fig. l b);
 |
| Fig. 1. Vanliga fikonträdet, a blad- och blombärande gren, b längdskuret fikon, c långstiftad honblomma, d gallblomma. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
