- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
499-500

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällvallmo, bot. Se Papaver - Fjällveden - Fjällvicker, bot. Namn på Phaca frigida - Fjällviol, bot. Se Viola - Fjällvråken, zool. Se Vråksläktet - Fjällört, bot. Se Lathræa - Fjär - Fjord - Fjärdedelsfurste. Se Tetrark - Fjärde dimensionen, filos. Se Dimension 3 - Fjärde Esra bok. Se Esra bok sp. 921 - Fjärdeparter kallades förr delarna eller aktierna i Falu grufva och i Stora Kopparbergs bergslag. Se Falu grufva, sp. 1342 - Fjärde partiet - Fjärdepartsräfsten. Se Reduktion - Fjärde profpredikant. Se Pastorat - Fjärde ståndet - Fjärdhundra. 1. F. norra kontrakt - Fjärdhundra. 1. F. södra kontrakt - Fjärdhundra, ett af de tre folklanden (se d. o.) - Fjärdhundraland. Se Folklanden - Fjärding, fjärdedel. 1. Kärl - Fjärding, fjärdedel. 2. Förr en af de fyra delar, hvari ett härad var deladt - Fjärding, fjärdedel. 3. Se Allting - Fjärdingen l. Fjärdingsroten - Fjärdingsbol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fjällvallmo, bot. Se Papaver.

Fjällveden, kronopark (Daga revir), 1,073 har, i
Råby och Lids socknar, Rönö härad af Södermanlands
län. Jämlikt k. brefven 30 mars 1897 och 14
okt. 1898 inköptes den till statsverket för 69,446
kr. Parken består af hemmanen Oppeby n:r 1 och 2
samt Lundby n:r 1 i Råby socken och Lundby n:r
1 och 2 samt Svista n:r 1 och 2 i Lids socken.
G. Sch.

Fjällvicker, bot., namn på Phaca frigida.

Fjällviol, bot. Se Viola.

Fjällvråken, zool. Se Vråksläktet.

Fjällört, bot. Se Lathraea.

Fjär (af fr. fier, stolt), stolt, afvisande, tvär.

Fjärd (jfr Fjord), en jämförelsevis större,
öppen del af en insjö eller skärgård, begränsad
af dels fastland, dels större och mindre öar
och holmar, t. ex. Björkfjärden i Mälaren
och Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård.
E. E.

Fjärdedelsfurste. Se Tetrark.

Fjärde dimensionen, filos. Se Dimension 3.

Fjärde Esra bok. Se Esra bok, sp. 921.

Fjärdeparter kallades förr delarna eller aktierna i
Falu grufva och i Stora kopparbergs bergslag.
Se Falu grufva, sp. 1342.
Th. N-m.*

Fjärde partiet (eng. The fourth party), en liten
och öfvergående, men inflytelserik partigruppering i
engelska underhuset 1880-84. Den utgjordes af endast
fyra medlemmar (lord Randolph Churchill, sir Henry
Drummond Wolff, sir John Gorst och Arthur J. Balfour),
alla tillhörande det vid 1880 års val besegrade
torypartiet och drifna till samverkan i oberoende
ställning genom gemensamt missnöje med den officiella
partiledningens, särskildt sir Stafford Northcotes,
lama opposition mot den Gladstoneska ministärens
politik. Den lilla partigruppen bildades under de
stormiga förhandlingarna våren 1880 om fritänkaren
Bradlaughs upptagande som medlem af underhuset (se
Bradlaugh, sp. 1404), och såväl i denna tvist
som vid behandlingen af regeringens förslag till lag
om olycksfallsersättning för arbetare och en mängd
andra ärenden lyckades de fyra "frilansarna" genom god
sammanhållning och öfverlägsen oratorisk skicklighet
gång efter annan sätta regeringen, trots dess starka
majoritet, i svår förlägenhet samt tillvinna sig
ett växande, för de officiella ledarna allt annat än
välkommet inflytande på tory-oppositionens allmänna
taktik. Den lilla gruppens - och framför allt dess
ledares, Churchills - hufvudsyfte var torypartiets
föryngring i demokratisk riktning, hvilken också
af Churchill efter häftiga inre partikonflikter
genomfördes 1884 (jfr Churchill, sp. 277),
hvarefter han utan Gorsts samtycke slöt fred med den
officiella partiledningen (i juli s. å.). Därmed
upphörde till de båda stora partiernas ömsesidiga
lättnad det energiska lilla "fjärde partiets"
verksamhet. Balfour hade i denna tagit den minst
verksamma delen och redan 1883 fullständigt skilt
sig från de tre andra, då Churchill började angripa
äfven hans morbror, lord Salisbury, samt för egen del
tycktes göra anspråk på Beaconsfields "Eliasmantel"
och den faktiska ledningen af det nyorganiserade
torypartiet. Jfr H. Gorst, "The fourth party"
(1905), och W. Churchill, "Lord Randolph Churchill",
I (s. å.).
V. S-g.

Fjärdepartsräfsten. Se Reduktion.

Fjärde profpredikant. Se Pastorat.

Fjärde ståndet, en i senare tid, först i Tyskland,
uppkommen politisk term, som man nyttjar för att
beteckna den stora klass af människor, som måste
använda sin tid och sina krafter uteslutande
på ett dagligt arbete och på förvärfvande af
lifsuppehälle, i motsats till det s. k. tredje
ståndet, representanterna för kapitalet och en tryggad
ekonomisk tillvaro. Fjärde ståndets styrka ligger,
säger Bluntschli, i den stora massan af städernas
småborgare (handtverkare, småhandlande, smärre
industriidkare) och arbetare samt af bönderna på
landet, d. v. s. hvad vi stundom kalla "småfolket",
och det bör noga skiljas från proletariatet, hvilket
väl hufvudsakligen rekryteras ur fjärde ståndet,
men äfven ur samhällets öfriga klasser. Fjärde
ståndet bildar, genom sin ofantliga massa, basen i
det moderna samhället, och staten hämtar därifrån
hufvudsakligen sin finansiella och militära
styrka. Medvetandet därom måste drifva det till
anspråk på delaktighet i det politiska lifvet och
statens styrelse, ett deltagande, som, i motsats
till åtskilliga statsrättslärares betänkligheter,
icke behöfver gå ut på den demokratiska republikens
upprättande. Fjärde ståndet vänder sig i sin kamp
mindre mot monarkien än mot tredje ståndet, hvars
lyckligare sociala och ekonomiska samt, efter de
bägge "högre" ståndens (adels- och prästeståndens)
fall, förhärskande politiska ställning väcker dess
afund eller leda. Frankrikes nyare historia lämnar
därpå ett öfvertygande bevis: det var med böndernas,
småborgarnas och arbetarnas hjälp, som Napoleon
III upptimrade sin kejsartron. Han lockade dem med
skenet af allmän rösträtt, det är sant. 1848 års
republik hade lofvat dem detsamma, men, till följd
af deras politiska okunnighet och oförmåga, skänkt
landet en representation - för tredje ståndet. -
Uttrycket fjärde ståndet i ofvan anförda mening är
icke tillämpligt på svenska förhållanden. Under den
tid ståndsrepresentationen fanns, egde Sverige redan
ett politiskt myndigt fjärde stånd, bondeståndet, och
det gamla borgarståndet representerade en annan del af
kontinentens "fjärde stånd". 1866 års riksdagsordning
gjorde visserligen slut på ståndsförfattningen,
men gaf de samhällslager, som dessa två stånd
omfattade, fortfarande ett stort politiskt inflytande.
J. Th. W.

Fjärdhundra. 1. F. norra kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar fyra pastorat: Öster-Våla, Nora,
Harbo, Huddunge. 79,335 har. 9,603 inv. (1906).
- 2. F. södra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar
sju pastorat: Norrby; Simtuna och Altuna; Hvittinge;
Fröshult och Härnevi; Tärna; Torstuna; Väster-Löfsta
och Enåker. 83,828 har. 14,908 inv. (1906).

Fjärdhundra, ett af de tre folklanden (se
d. o.).

Fjärdhundraland. Se Folklanden.

Fjärding (äldre form: Fjärdung), fjärdedel. -
1. Kärl för våta varor och stundom för lakegods =
l/4 tunna = 2 åttingar = 31,4 l., för torra varor =
1/8 tunna = 1/4 spann = 4 kappar = 18,3 l. - 2. Förr
en af de fyra delar, hvari ett härad var deladt;
äfven fjärdedelen af ett skeppslag, en by o. s. v. -
3. (Isl. fiórðungr). Se Allting.

Fjärdingen 1. Fjärdingsroten, namn på den äldre,
väster om Fyrisån belägna delen af Uppsala stad.

Fjärdingsbol kallas i Skånelagen fjärdedelen af ett
bol eller af en hel gård. Jfr Attungsbol.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free