Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flank. 2. Krigsv. - Flank. 3. Landtbr. Se Flanker - Flankanfall, krigsv. Se Flank 2 - Flankbatteri - Flanker l. Hungergropar - Flankera. Se Flank - Flankformering - Flankgarde - Flankmarsch. Se Flank - Flankslag, landtbr. Se Flanker - Flankställning, krigsv. Se Flank 2 - Flankstöd, krigsv. Se Flank 2 - Flankvinkel, befästningsk. Se Bastion - Flankörer - Flannan islands l. Seven hunters - Flanör. Se Flanera - Flash-spektrum. Se Solen - Flaskbatteri, fys., vanligen liktydigt med elektriskt batteri, består af Leiden- eller laddflaskor. Se Batteri 3 - Flaskkurbitsen, bot. Se Lagenaria - Flaskpost - Flaskträdet, bot. Se Australien, sp. 453 och Brachychiton - Flasrig struktur, geol. Se Struktur - Flassan, Jean Baptiste Gaëtan de Raxis - Flat - Flata filar, mek. tekn. Se Fil - Flatbow, flod. Se Kootenay - Flatey, isl. Se Flatö - Flatfiskar, zool. Se Flundreartade fiskar - Flathead river. Se Clarks river - Flatheads - Flatholmen - Flatlus, zool. Se Löss - Flatow - Flatsilke. Se Sidenindustri - Flattera - Flattör. Se Flattera - Flatulens - Flatö. 1. En ung. midt i Breidifjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skydd, flankstöd, icke finnes. Ett mot flanken
riktadt anfall kallas flankanfall. I krigföringen
i stort kan man rikta sitt hufvudanfall mot den
fientliga arméns flank (Napoleon i okt. 1806),
i hvilket fall det antager formen af flankanfall,
och likaså kan den försvarande intaga en ställning
på sidan om motståndarens sannolika rörelse- eller
operations-)linje, en flankställning, för att från
denna hota motståndarens flank eller nödga honom ändra
anfallsriktning (preussarna 1806). - 3. Landtbr. Se
Flanker.
1. O. A. B. (L. W:son M.) 2. C. O. N.
Flankanfall, krigsv. Se Flank 2.
Flankbatteri, fortif., kasematteradt
batteri för fästningsgrafvens bestrykning.
L. W:son M.
Flanker l. Hungergropar, landtbr., kallas hos
husdjuren det kroppsparti, som ligger under länden
mellan refben och höft. De höja och sänka sig
vid andningen, så att man af flankslagen kan
iakttaga andningens hastighet. Häftiga flankslag
hos djur, som äro i stillhet, tyda på feber;
dubbla flankslag, då flankernas höjning och
sänkning sker i 2 afdelningar, ger anledning att
antaga, att djuret lider af kvickdrag (se d. o.).
H. J. Dft.
Flankera. Se Flank.
Flankformering, sjöv., den formering (se d. o.), uti
hvilken fartygen inom en division eller annat förband
följa på en rad, formeringslinje, snedt bakom det
främsta fartyget. Flankformeringar finnas af en mängd
olika slag beroende dels på formeringsvinkelns eller
pejlingsvinkelns storlek, d. v. s. storleken af den
vinkel, som formeringslinjen bildar med kurslinjen,
dels af huruvida det främsta fartyget har lägsta
eller högsta numret inom divisionen, dels ock på
hvilkendera sidan om det främsta fartyget de öfriga
intaga. Sålunda förekommer t. ex. "45° flankformering
styrbord på lägsta numret", "10° flankformering babord
på högsta numret" o. s. v. Jfr Formering.
H. W-l.
Flankgarde, krigsv., kallades i Sverige en tid en
truppafdelning, som utsändes från en marscherande
kolonn för att skydda dess ena flank, om denna hotades
af fienden. Benämningen har numera blifvit ersatt
af sidodetachemang (se d. o.).
Flankmarsch. Se Flank.
Flankslag, landtbr. Se Flanker.
Flankställning, krigsv. Se Flank 2.
Flankstöd, krigsv. Se Flank 2.
Flankyinkel, befästningsk. Se Bastion.
Flankörer (fr. flanqueurs), krigsv., ryttare,
som spridas på kedja framför en kavalleriafdelning
för att dölja denna samt rekognoscera fienden och
terrängen. De kallas numera vanligen eklärörer
(se d. o.), men kunna äfven ersättas af
patruller. C. O. N.
Flannan islands [flä’nən ai’lənds] l. Seven hunters
[se’vn ha’ntəs], grupp af sju små obebodda öar bland
de yttre Hebriderna. De kallas af Buchanan Insulæ
sacræ och ha flera minnen af culdéerna. De äro nu
tillhåll för stora skaror sjöfågel.
Flanör. Se Flanera.
Flash-spektrum [flä’ʃ-]. Se Solen.
Flaskbatteri, fys., vanligen liktydigt med elektriskt
batteri, består af Leiden- eller laddflaskor. Se
Batteri 3.
Flaskkurbitsen, bot. Se Lagenaria.
Flaskpost, befordring af underrättelser (vid
olycksfall och af andra anledningar) i vattentätt slutna
flaskor, hvilka från ett fartyg utkastas i hafvet
för att fortskaffas af hafsströmmar till någon
bebodd strand, en hamn o. s. v. Flaskposten
är folkrättsligt skyddad; de funna flaskorna
öfverlämnas till ortsmyndigheten och af denna till
vederbörande nations konsul. I arktiska trakter har
man med fördel användt flaskpost för att öfverbringa
underrättelser om polarexpeditioner. Men äfven för
mätning af hafsströmmarnas riktning och hastighet
har man begagnat densamma. Resultaten tillkännagifvas
årligen i "Nautical magazine" (sedan 1840), "Annalen
der hydrographie" (sedan 1873) o. s. v.
Flaskträdet (eng. bottle-tree), bot. Se Australien,
sp. 453, och Brachychiton.
Flasrig struktur, geol. Se Struktur.
Flassan [-sä’], Jean Baptiste Gaëtan de Raxis,
grefve de F., fransk diplomat och historiker,
f. 1760 i Bédouin (dep. Vaucluse), d. 1845 i Paris,
emigrerade i början af revolutionen och slöt sig till
Condés armé, men tog efter Robespierres fall (27 juli
1794) anställning i franska utrikesministeriet under
välfärdsutskottet. I egenskap af f. d. emigrant
anklagades han och måste fly, men återkom under
Napoleons regering, blef 1812 lärare i historia
vid kavalleriskolan i S:t-Germain-en-Laye och
s. å. historiograf i utrikesdepartementet. I denna
egenskap åtföljde han de franska sändebuden på
kongressen i Wien 1815. F. författade bl. a. Histoire
générale et raisonnée de la diplomatie française,
depuis la fondation de la monarchie jusqu’à la fin
du règne de Louis XVI (6 bd, 1808; 2:a uppl., 7 bd,
1811), Histoire du congrès de Vienne (2 bd, 1829)
och Solution de la question d’Orient et neutralité
de l’Égypte (1840). E. A-t.
Flat [flä’t], eng. (eg. platt-tryckt), mus., engelsk
tilläggsbenämning på den medelst ett ♭ en half ton
sänkta tonen, t. ex. d flat = dess o. s. v.
Flata filar, mek. tekn. Se Fil.
Flatbow [flä’tbåu], flod. Se Kootenay.
Flatey, isl. Se Flatö.
Flatfiskar, zool. Se Flundreartade fiskar.
Flathead river [flä’t-hed ri’va]. Se Clark’s river.
Flatheads [flä’t-heds], eng. ("platthufvuden"),
indianstam i nordvästra Amerika vid öfre Oregon och
dess bifloder. Se äfven Nordvästindianer.
E. N-d.
Flatholmen, municipalsamhälle (från 1906) i Stenkyrka
socken af Göteborgs och Bohus län.
Flatlus, Phthirius pubis, zool. Se Löss.
Flatow, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen). 4,018
inv. (1900). Brännerier.
Flatsilke. Se Sidenindustri.
Flattera (fr. flatter, eg. jämna med handen, stryka,
af fnhty. flaz, sv. flat), smickra, smeka. –
Flatterie [-ərī], fr., smicker. – Flattör
(fr. flatteur), smickrare.
Flattör. Se Flattera.
Flatulens (af lat. flatus, väder), väderstinnhet
eller gassamling i någon del af kroppen. Man använder
termen vanligen för att beteckna ansamling af gaser
i digestionskanalen. Jfr Meteorism.
Flatö (isl. Flatey). 1. En ung. midt i Breidifjorden
vid Islands västra kust belägen ö, bekant i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
