Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 667-668 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygelbatterier - Flygelbefäl, krigsv. Se Flygel 1 - Flygelbyggnad, bygnk. Se Flygel 2 - Flygelframdragning, krigsv. Se Flygel 1 - Flygelglas - Flygelhorn, mus. Se Bygelhorn - Flygelman, krigsv. Se Flygel 1 - Flygfiskar - Flügge, Johann, botanist. Se Flgge - Flügge, Karl - Flüggen, Gisbert - Flyghafre - Flyghanesläktet l. Flygsimpsläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flygelbatterier, krigsv., kallas de batterivärn,
som under en belägring byggas vid 1:a parallellens
flyglar till skydd mot utfall (se Fästningskrig).
L. WrsonM.

Flygelbefäl, krigsv. Se Flygel 1.

Flygelbyggnad, bygnk. Se Flygel 2.

Flygelframdragning, krigsv. Se Flygel 1.

Flygelglas (af ty. flügel, vinge), konstind., en
art praktfulla venezianska dricksglas med hög och
smäcker, stängelformig fot, å hvilken två vanligen
likformade, åt hvardera sidan stående utsprång äro
vidsmälta. Dessa, som kallas flyglar, återgifva
fantastiska djurformer eller äro godtyckligt formade
och bestå oftast af hopslingade glastrådar samt äro
ej sällan blå-, röd- eller grönfärgade. Jfr Glasfabrikation.

Venezianska flygelglas.

Flygelhorn, mus. Se Bygelhorn.

Flygelman, krigsv. Se Flygel 1.

Flygfiskar, zool., benämning på en del fiskar,
hvilka ega förmågan att höja sig ur vattnet och längre
sträckor sväfva fram genom luften. Vanligen betecknar
man med detta namn arterna af släktet Exocoetus,
ett till afdelningen blåsmunnar hörande släkte bland
benfiskarna. För detta släkte utmärkande kännetecken
äro långa bröstfenor, djupt klufven stjärtfena,
hvars undre flik är större än den öfre, stora ögon
samt ovanligt stor simblåsa. Släktet omfattar omkr. 50
arter tillhörande de tropiska och subtropiska hafven,
ehuru några sträcka sitt utbredningsområde äfven
in i den tempererade zonen. - Angående den närmare
beskaffenheten af dessa fiskars flykt äro uppgifterna
något olika hos olika iakttagare; möjligen förhålla
sig de skilda arterna härvidlag olika. Flygfiskarnas
fenor skola ej utgöra något verkligt flygorgan i
strängare mening, utan tyckas snarare, utspärrade åt
sidorna, verka som något slags fallskärm, närmast att
jämföra med sidovingarna på de kastpilar af papper,
som pojkar bruka tillverka. Flygfisken tar sats i
vattnet, hvarvid stjärtfenan torde spela den största
rollen, och beskrifver en båge i luften samt nedfaller
vanligen efter att ha tillryggalagt en sträcka af
6-10 m. Härvid höjer han sig i regel 1-2 m. öfver
hafsytan. Stundom tager han dock starkare fart och
höjer sig 4-5 m. samt påstås kunna göra luftsprång
på öfver 100 m. längd. Enligt några författare skulle
flygfiskarna visserligen kunna utföra sidovändningar
under flykten, men efter en sådan vändning omedelbart
falla ned; enligt andra däremot skulle de såväl
efter behag kunna ändra flyktens riktning åt sidorna
som äfven höja och sänka sig, så t. ex. på upprördt
haf följa vågornas kammar och dalar och ej beskrifva
regelbundna bågar. Enligt några iakttagares uppgifter
skulle flygfiskarna verkligen röra fenorna under
flykten. Flygandet tyckes delvis ha till ändamål att
undgå fiender bland roffiskarna, hvilket
särskildt torde vara händelsen, då hela stim af
flygfiskar flyga fram i en viss riktning. Stundom ses
de dock röra sig hit och dit i hvarandra korsande
banor. De flesta flygfiskar infångas på så sätt,
att de, vanligen nattetid, slå mot fartygets segel
och nedfalla på däck. Ehuru deras kött är ätligt,
ja, enligt
uppgift välsmakande, ätas de dock endast undantagsvis. -
Bland de mera bekanta arterna kan nämnas E. volitans,
svalfisken, som förekommer i Medelhafvet och
når en längd af intill 50 cm. Till flygfiskar
kunna räknas äfven flygsimporna l. flyghanarna,
Dactylopterus. Se Flyghanesläktet.

Exocoetus volitans.

G. G.

Flügge, Johann, botanist. Se Flgge.

Flügge, Karl, tysk läkare, f. 1847, blef 1870
med. doktor i Göttingen, 1878 docent i hygien i
Berlin, 1883 e. o. professor i hygien i Göttingen,
1885 ord. professor därstädes samt 1887 professor
i hygien i Breslau. Förnämligast i den af honom
tillsammans med Koch 1885 uppsatta "Zeitschrift
für hygiene und infektionskrankheiten" har
han offentliggjort en mängd afhandlingar i sin
vetenskap; därjämte har han utgifvit Handbuch
der hygienischen untersuchungsmethoden (1881),
Die mikroorganismen (1886; 3:e uppl. 1896) samt
Grundriss der hygiene (1889; 5:e uppl. 1902).
R. T-dt.

Flüggen, Gisbert, tysk målare, f. 1811 i Köln,
d. 1859, gjorde sina studier i München. F. skildrade
företrädesvis sådana scener, hvilka erbjuda
lösningen af någon psykologisk uppgift, kontraster
och konflikter i det husliga och sociala lifvet,
och har därför äfven blifvit jämförd med Hogarth och
Wilkie. Bland hans taflor må nämnas De öfverraskade
tjänarna (1839), Det brutna äktenskapskontraktet
(1840), Äktenskaplig lycka (1845), Utslag i
processen (1847), De lurade arfsspekulanterna (1848),
Utpantningen (1854), Konung Augusts af Sachsen sista
ögonblick (museet i Hannover), En furstes förmak
(München, Nya pinakoteket). (G-g N.)

Flyghafre, Avena fatua, förekommer stundom som ogräs
i odlad hafre. Enär den mognar tidigare än denna,
äro dess korn till allra största delen utfallna före
sädesskörden. Flyghafren är numera långt mindre
allmän än förr i hafreåkrarna, beroende därpå,
att utsädet numera bättre rengöres, och därpå,
att man nu mer än förr låter hafren omväxla med
andra grödor, i hvilka de af i jorden, kvarvarande
frön uppkommande flyghafreplantorna icke nå full
utveckling. H. J. Dft.

Flyghanesläktet l. Flygsimpsläktet, Dactylopterus,
zool., hörande till de taggfeniga fiskarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>